Peter Artedi

Försättsbladet till Artedis postumt utgivna verk Ichthyologica.

Peter Artedi (även Petrus Arctaedius), född 27 februari 1705 i Anundsjö, Ångermanland, död 27 september 1735 i Amsterdam genom drunkning, var en svensk biolog, som kallas iktyologins fader.

Biografi

Släktnamnet Artedi är en omformning av Archtaedius, det släktnamn som upptogs av Peter Artedis farfar Petrus Martini Archtaedius, en bondson från Ytterhiske som blev kyrkoherde i Nordmaling och komminister i Umeå landsförsamling. Hans hustru Anna Olofsdotter Grubb tillhörde Bureätten. Fadern Olaus Arctaedius (1670–1728) var adjunkt hos farfadern i Nordmaling och sedan komminister i Anundsjö där sonen Petrus och hans två systrar föddes, samtliga i faderns andra äktenskap, med Helena Sidenia, dotter till komministern i Grundsunda Petrus Sidenius (1592–1666) från Sidensjö, och lantmätaredottern Maria Mört. Komministerbostället som Petrus Artedi växte upp i torde ha varit beläget i byn Normesunda. Farfadern hann bli jubelpräst (präst i femtio år) innan Karl XII beviljade att Olaus Archtaedius efterträdde honom som kyrkoherde 1716. Petrus Artedi var då elva år. I hemmet i Nordmalings prästgård bodde förutom föräldrarna systrarna Lisken och Anna Maria, två fastrar till fadern och faderns båda åldersstigna föräldrar. Fadern drogs under sin nya befattning in i några pinsamheter, däribland att han lät sig luras av en kringstrykande kvinna att hon var adlig dam, och med henne uppträdde skandalöst och försörjde henne med kyrkans medel. Saken undersöktes av Svea hovrätt, och han avled kort därpå, 1728.

Samma år fadern tillträdde tjänsten som Nordmalings kyrkoherde började den ende sonen Petrus Artedi i skolan i Härnösand. Efter att i femte klass ha blivit primus fick han hoppa över en årskurs vilket hände en gång till under gymnasietiden. Han skrevs in vid Uppsala universitet 1724 med namnet Petrus Archtaedius, och valde till skillnad från fäderne- och mödernesläkten naturvetenskapen som sitt huvudstudium och inte teologin. Efter några pliktskyldiga terminer i de teologiska och filosofiska ämnena, började han vid medicinska fakulteten. I direkt anslutning till faderns skandal 1728 och med anledning av dennes nära därefter förestående död, återvände han till Nordmaling. Han passade under vistelsen på att studera bygdens flora. När han återkom till Uppsala började han kalla sig Artedi. Samma år lärde han känna den några år yngre Carl von Linné, som hört talas om hans intelligens och kunnighet. Frågan om hur vittgående Artedis betydelse för Linnés utveckling var, kommer på grund av källäget alltid att vara förlorat, men av Linnés egna skrifter och genom jämförelser av deras verk står det klart att Artedis påverkan var mycket stor, något som Linné erkänner utan omsvep. Deras bekantskap var också intensiv på det personliga planet, och detta skriver Linné själv i sin levnadsteckning över honom.

Under året i Nordmaling sammanställde Artedi verket Nordmalings flora, där han systematiserar bygdens växter i klasser och delningar, i träd och buskar, samt örter och gräs. Blommor klassificeras efter deras form, antal kronblad och fröhusens utseende. Verket var färdigt 1729, och Gunnar Eriksson har i Botanikens historia i Sverige intill år 1800 hävdat att Linnés klassifikation i mycket liknar Nordmalings flora; Linnés Hortus uplandicus tillkom året efter Nordmalings flora. Artedi var även den som inspirerade Linné till dennes Lapplandsresa.

Artedis ekonomi hade på grund av faderns yrke aldrig varit särskilt god, men efter att fadern avled blev tiderna svårare. År 1732 fick han ett stipendium att resa utomlands. Han begav sig till England 1734, en resan som enligt Linné bekostades av hans båda svågrar som var borgare i Stockholm. Under Artedis åtta månader i London stiftade han bekantskap med Hans Sloane som var president för Royal Society och fick därmed tillgång till ett omfattande material fiskar. Det är sannolikt att Artedis intresse för fiskar vaknade först då.

I slutet av juli 1735 avreste en inte alltför förmögen Artedi till Holland i syfte att bli doktor. Den 8 juli träffade han Linné i Leyden, som hjälpte honom att få anställning hos zoologen och apotekaren Albert Seba i Amsterdam. Artedis tjänst bestod i att skriva om Sebas fisksamling i dennes privata förteckning över sina samlingar. Linné befann sig i Amsterdam kort före den 27 september för att diskutera sin opublicerade Fundamenta Botanica med Artedi, som å sin sida visade Linné sitt verk Philosophia Ichtyologia. Linné återvände sedan, men befann sig fortfarande i Holland. På kvällen den 27 september var Artedi bjuden till Seba, och på väg hem drunknade han i Amsterdams kanaler, där man den 28 september fann hans döda kropp. Linné återkom till Amsterdam, deltog i begravningen den 2 oktober på S:t Antonius kyrkogård, och fick Artedis släktingars tillstånd att medföra hans manuskript tillbaka till Sverige. Artedis hyresvärd ville inte lämna ut dem, och de kunde endast köpas loss genom en donation från Georg Clifford i London, som kände Artedi från året han vistats där.

1738 trycktes Philosophia Ichthyologia' i Leyden. Artedi var med detta verk den förste som utredde släktskap mellan arter i zoologin, och den förste som skilde mellan art och varietet. Verket är också det första som ställer upp nomenklaturregler för djur. Först 1934 publicerades ett oavslutat verk av Artedi, av Orvar Nybelin, där denne systematiserar däggdjur.

En svensk översättning av Artedis Ichthyologia är under arbete som ett projekt under Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm. För översättningen ansvarar Hans Aili, professor i latin vid Stockholms universitet; översättningen fackgranskas av förste intendent Sven O. Kullander, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Projektet inleddes i januari 2011 och en översättning av verket i dess helhet beräknas föreligga i slutet av 2014.

Externa länkar

• Sveriges Radio P1, Vetenskapsradion Veckomagasin 2005-04-22
• Naturhistoria riksmuseet, Artedi 300 år
• http://www.arctaedius.se/artedi/artedi.htm

Källor

• Peter Artedi och Nordmalings flora, Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet nr 8, Umeå 1985
• E. Lönnberg "Artedi, Peter", Svenskt Biografiskt lexikon Del 2, s.305 ff.
• "Peter Artedi (1705-1735). Samtid och vetenskaplig gärning." Thule. Kungl. Skytteanska samfundets årsbok 23 (2010).