Peter Bratt
- Ej att förväxla med arkeologen och chefen för Stockholms läns museum med samma namn.
Peter Lennart Bratt, född 29 april 1944 i Stockholm, är en svensk journalist.
Bratt är son till direktören i SAF Lennart Bratt (1903-2001) och Elsa Facht (1905-1997) och sonson till läkaren och direktören i Vin- och spritcentralen Ivan Bratt (1878-1956).[1] Bratt var i många år verksam som journalist på tidningen Dagens Nyheter där han slutade 2004.
I tidskriften Folket i Bild/Kulturfront avslöjade Bratt tillsammans med journalisten Jan Guillou den 3 maj 1973 den så kallade IB-affären. För detta dömdes han i Stockholms tingsrätt den 4 januari 1974 till 12 månaders fängelse för spioneri.[2] Han gav även ut en egen bok om IB på Gidlunds förlag 1973, IB och hotet mot vår säkerhet, och har skrivit flera kritiska redogörelser över den svenska socialdemokratin. I november 1977 skrev Peter Bratt en artikel i DN om en promemoria där rikspolischefen skrivit att justitieminister Lennart Geijer var en säkerhetsrisk.[3] Detta inledde den så kallade Geijeraffären.
Bibliografi
- Kan vi lita på demokratin? intervjuer med Anders Carlberg, Lars Gyllensten, Harald Ofstad, Kurt Samuelsson, 1969
- De förrådda idealen: om svensk socialdemokrati och Sverige inför 70-talet, 1969
- Peter Bratt (1973). IB och hotet mot vår säkerhet. Stockholm: Gidlunds förlag. ISBN 91-7021-063-2
- Peter Bratt (1974). I fängelse. Stockholm: Gidlunds förlag. ISBN 91-7021-088-8
- Steg för steg: om stuveriarbetarnas fackliga kamp, 1974
- Peter Bratt (2007). Med rent uppsåt. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-011578-4
Referenser
- ^ Peter Bratt — Med rent uppsåt Arkiverad 20 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Blaskan, ISSN 1653-0985
- ^ Lennart W, Frick; Lars Rosander (2004). Bakom hemligstämpeln. Historiska Media. sid. 266. ISBN 91-85057-11-8
- ^ Bordellhärvan blev till att börja med Geijeraffären, som därefter blev ingenting Världen idag, 23 januari 2008
|