Peter Hanneberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kjell Erik Jan Peter Hanneberg, född 1 november 1950 i Korpilombolo, Norrbottens län,[1] är en svensk författare, journalist och fotograf med inriktning på miljöfrågor, turism och skildringar av främmande länder. Hanneberg är engagerad i kultur- och naturskydd och hans författarskap består ofta av reseskildringar från skyddsvärd natur och kultur. Han har vunnit priset Årets Pandabok, som utdelas av Världsnaturfonden, tre gånger för sina naturböcker.

Hanneberg är uppvuxen i Haparanda, men bosatt i Nacka sedan 1980.

Journalist och författare[redigera | redigera wikitext]

Efter naturvetenskaplig och journalistisk utbildning vid Stockholms universitet hade Hanneberg i mitten av 1980-talet etablerat sig som miljö- och vetenskapsjournalist samt utgav 1984 sin första bok Seychellerna – fristad i oceanen. Han har därefter förmedlat upplevelser av och engagemang för skyddsvärd natur och kultur från hela världen genom medverkan i ett 25-tal böcker och hundratals tidningsartiklar.[2]Dagens Nyheter är han frilansmedarbetare sedan 1980.

På miljösidan har Hanneberg som journalist och författare koncentrerat sig på vattenfrågor, områdesskydd, internationell naturvård och hållbar turism. På 1980-talet verkade han för fjällurskogarnas, nationalparkernas och norrlandsälvarnas bevarande. I en serie reportage i Dagens Nyheter 1980 och i Naturskyddsföreningens årsbok 1982 visade han hur en rad smygande exploateringshot hade gjort intrång i de lagskyddade nationalparkerna i fjällkedjan. Han bidrog 1986 till att Råneälven undgick vattenkraftsutbyggnad.[3] Hanneberg avslöjade fakta om kvicksilverutlakning och andra miljöeffekter av en utbyggnad, som Vattenfall hade försökt undanhålla.[4] För det erhöll han Stiftelsen Älvräddarnas första stipendium 1987.[5] Ett år före Råneälven gjorde han liknande insatser för Edängeforsen i Hälsingland.[6][7][8] Åren därpå följde han den orörda Kalixälven från källorna på Kebnekajse till Bottenviken och skrev boken Levande älv – längs Kalixälven från fjäll till hav. Han var också medproducent till TV-filmen Floden 1990. Både boken och filmen blev inlägg i debatten kring bevarandet av de fyra stora norrlandsälvarna.

Peter Hanneberg var i tolv år chefredaktör för internationella publikationer om miljö och hållbart samhälle, nämligen Tomorrow – Global Sustainable Business, ett magasin riktat till företag, och Enviro – International Magazine on the Environment, som han utvecklade åt Naturvårdsverket och ansvarade för 1990-1999.[9]

Under 2000-talet arbetade Hanneberg på ett verk om de hundra främsta kulturvärldsarven. Det utgavs 2012 inför 40-årsjubileet av FN:s Världsarvskonvention. 1996–2003 var han en av experterna i Seychelles Islands Foundation, ett förvaltningsråd för landets naturvärldsarv. Hanneberg har besökt omkring 200 av FN:s världsarv och skrivit två böcker och många artiklar i ämnet. Hans intresse för nationalparker[10] ledde till att han 1997 producerade boken Nationalparkerna i Sverige för Naturvårdsverket, för vilken han engagerade tolv olika författare.

2000 blev Hanneberg den förste författaren att få Världsnaturfondens naturbokspris Årets Pandabok för tredje gången. 2001 vann han Civilingenjörsförbundets miljöpris för media.[11][12]

Fotograf[redigera | redigera wikitext]

Som fotograf har Hanneberg velat förstärka miljö- och resejournalistiken.[13] Han har två gånger, bland annat i guideboksprojektet Upplev Sverige, rest genom landet för att dokumentera tusentals sevärdheter fotografiskt.[14]FN-dagen år 2000 invigdes Hannebergs och Claes Grundstens fotografiska utställning om jordens naturvärldsarv på Galleri Kontrast i Stockholm.[15] I en recension 2012 av Världsarv – människans mästerverk skrev Dagens Nyheter att "Peter Hanneberg är en gudabenådad fotograf", som i boken "visar världen när den är som vackrast, och även mänsklighetens storhet". [16] Hanneberg är "en av få svenskar som presenterats med bildreportage i National Geographic". [17][18]

Miljöengagemang[redigera | redigera wikitext]

Peter Hanneberg har varit drivande i flera organisationer med miljöinriktning. 1990 grundade han Naturvårdsverkets stipendium Årets Naturfotograf, tillsammans med Claes Grundsten, och Hanneberg var priskommitténs koordinator och föredragande 1990–1999. 1990 deltog Hanneberg också i bildandet av Miljöjournalisternas förening och tio år före det av Svensk-Seychelliska föreningen.

1996 grundade han Svenska Ekoturismföreningen i samarbete med Jens Wahlstedt, som blev dess förste ordförande. Hanneberg var då avdelningsdirektör och chefredaktör vid Naturvårdsverket. Han kallade till det konstituerande mötet den 8 maj 1996 efter att ha givit ut debattboken Ekoturism eller ekoterrorism. Hannebergs två förslag i boken, dels om ekoturism som verktyg i biståndet, dels om miljömärkning av turism, var de första i sitt slag i Sverige.[19][20][21][22][23][24] Ekoturismföreningen utvecklade senare Naturens Bästa under ledning av bland andra Staffan Widstrand, som Hanneberg haft som en resurs i Världsnaturfondens Projekt Ekoturism. Naturens Bästa blev en helt ny kvalitetsmärkning av ekoturism som sedan vuxit och vunnit uppmärksamhet även internationellt.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Seychellerna – fristad i oceanen 1984
  • Sylarna 1988
  • Svenska naturbilder 1989 (med Claes Grundsten)
  • Levande älv – längs Kalixälven från fjäll till hav 1991
  • Ekoturism eller ekoterrorism? 1996
  • Nationalparkerna i Sverige 1997, 2001, 2010
  • Världsarv – naturens mästerverk 2000 (utgiven på åtta språk) (med Claes Grundsten)
  • Our Struggle for Water 2000
  • Sverige 2005 (fotograf)
  • Upplev Sverige 2008, 2010, 2011 (fotograf) (med Mats och Åsa Ottosson)
  • Världsarv – människans mästerverk 2012

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Hanneberg, Kjell Erik Peter
  2. ^ ProffsInfo, nr 3/86 sid 1, 4-8.
  3. ^ Sveriges Natur 2/86, sid. 14-15, och 3/86 sid 52-54.
  4. ^ Journalisten, Svenska Journalistförbundets tidning, nr 32/2000, sid 1, 15-16.
  5. ^ Älvräddaren, nr 3/87 sid. 2.
  6. ^ Sveriges Natur 4/85, sid 24-27; 5/85, sid 37.
  7. ^ Hälsinglands Tidning, 12 sept 1987, sid 1, Kultur sid 4.
  8. ^ MiljöAktuellt, 8/87, sid 7.
  9. ^ Natur & Retur, Naturvårdsverket, 6/99, sid 10-12.
  10. ^ Dagens Nyheter, 23 maj 1999, Resor sid 1, 3-5
  11. ^ Dagens Nyheter, Kultur, 26 oktober 2001, sid B6.
  12. ^ Civilingenjörsförbundet, pressmeddelande 18 oktober 2001, "CF:s miljöpris till Peter Hanneberg".
  13. ^ Cision Wire/Waymaker, CF:s pressmeddelande 18 oktober 2001.
  14. ^ Upplev Sverige, Bonnier Fakta, 2008, 2011.
  15. ^ Sydsvenskan 24 oktober 2000, sid. B4
  16. ^ Dagens Nyheter 24 november 2012, DN Kultur sid. 17
  17. ^ Nacka Värmdö Posten 11 december 2012, sid. 36-37, "Han skildrar hela världens arv"
  18. ^ National Geographic Nordic oktober 2012, sid. 12-15.
  19. ^ Aftonbladet, Resor, 5 maj 1996.
  20. ^ Dagens Nyheter, Fem frågor till, 15 februari 1996.
  21. ^ Norrländska Socialdemokraten, 20 februari 1996.
  22. ^ Vi Bilägare, nr 5/96, sid 50-51.
  23. ^ Stand By, september 1996, sid 32.
  24. ^ Kretslopp nr 2/96, sid. 16-17.