Peter I:s ö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 68°48′S 90°35′V / 68.800°S 90.583°V / -68.800; -90.583

Karta över Peter I:s ös läge.

Peter I:s ö (norska: Peter I Øy eller Peter 1.s øy) är ett så kallat norskt biland sedan 24 mars 1933 men har tillhört Norge sedan 2 februari 1931 då norska staten tog den i besittning 1 maj. Ön ligger vid 68°48 S och 90°35 V, cirka 450 km utanför Antarktis västra kust.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ön har en yta på 243 km² och den högsta höjden, Lars Christensen-toppen, ligger på 1 650 meter över havet. Ön består till 95 procent av glaciärer och större delen av året är ön snö- och istäckt, förutom under en kort period under sensommaren. Den är obebodd och förvaltas direkt från Norge av Norsk Polarinstitutt. Peter I:s ö utgör, tillsammans med Bouvetön och Drottning Mauds land, Norska Antarktis, Norges anspråk på Antarktis.

Ön upptäcktes den 21 januari 1821 av en expedition under ledning av den ryske Fabian Gottlieb Thaddeus von Bellingshausens expedition, och uppkallades efter den ryske tsaren Peter den store, som var grundaren av den moderna ryska flottan.

År 1927 kringseglades ön av en av norrmannen konsul Lars Christensen utsänd expedition med Odd I. Den 2 februari 1929 hissades norska flaggan på ön, efter att Ola Olstad gjort den första lyckade landstigningen. Norska staten tog ön i besittning 1 maj 1931.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 493 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]