Peter III Ekman
| Peter Ekman | |
 | |
| Född | 1740[1] Kristine församling[1] |
|---|---|
| Död | 2 juli 1807[1] Kilanda församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Affärsman |
| Maka | Hedvig Boethius (g. 1767–)[1] |
| Barn | Johan Jacob Ekman (f. 1771) Gustaf Henric Ekman (f. 1774) Hedvig Elisabeth Ekman (f. 1780)[2] |
| Föräldrar | Peter Ekman[1] |
| Redigera Wikidata | |
Peter Petersson Ekman, född 1740 i Göteborg (döpt 8 april), död 2 juli 1807 på Kilanda säteri i Ale kommun, var en svensk affärsman som tillhörde släkten Ekman från Göteborg. Han benämns ofta Peter III Ekman för att skilja honom från hans far Peter II Ekman och farfar Peter I Ekman. Själv skrev han sitt namn som Peter P. Ekman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ekman anställdes 1761 i faderns handelsfirma i Göteborg. Han erhöll själv burskap 1768 och blev samma år medlem av handelssocieteten. Han kom att tillhöra de ledande exportörerna av sill, tran och trä kombinerat med import av salt och spannmål. Ekman byggde upp en stor förmögenhet, inte minst från verksamhet i anslutning till det bohuslänska sillfisket, som blomstrade under sillperioden 1747–1809. Efter Ekmans död övertogs dennes affärer av firman Ekman & Co.
Familjen Ekman var med i den herrnhutiska väckelsen, varför sönerna blev elever vid herrnhutiska internatskolor i Danmark och Tyskland. Ekman understödde tillsammans med några vänner den Willinska fattigfriskolan, som fram till folkskolestadgans tillkomst 1842 var Göteborgs enda folkskola med omkring 500-600 elever.
Han ägde 1/3 av landeriet Kviberg i Göteborg och Utby i Partille socken, senare Göteborgs kommun. Han köpte 1797 Kilanda säteri i Kilanda socken i Ale kommun, cirka 40 km från Göteborg. Det förblev i familjens ägo till 1958.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Peter Petersson Ekman var ende sonen till grosshandlaren Peter II Ekman (1704–1784) och Johanna von Minden, (1718-1752) från Göteborg. Han gifte sig 25 oktober 1767 med Hedvig Boëthius (1739–1811), dotter till stadsfysicus Jacob Boëthius och Anna Margareta Lundelia.
De hade fyra barn som uppnådde vuxen ålder: Johan Jacob Ekman (1771–1814), Gustaf Henric Ekman (1774–1847), Anna Margaretha Wahlberg f. Ekman (1779–1821) gift med grosshandlaren Nils Fredrik Wahlberg i Göteborg, och Hedvig Elisabeth von Platen f. Ekman (1780–1862) gift med kanalbyggaren och riksståthållaren i Norge Baltzar von Platen (1766–1829).
Peter III Ekman ligger begravd samman med familj, ogifta systrar och många ättlingar på den Ekmanska gravplatsen vid Kilanda kyrka.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Ekman från Göteborg, släktartikel
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Andersson, Bertil; Fritz, Martin; Olsson, Kent (1996). Göteborgs historia : näringsliv och samhällsutveckling. 1, Från fästningsstad till handelsstad 1619-1820. Stockholm: Nerenius & Santérus. sid. 239. Libris 7771467. ISBN 9188384594
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 26-27. Libris 1902901
- Bengt Hildebrand: Peter III Ekman i Svenskt biografiskt lexikon (1950)
- Carl Gustaf Weibull: Göteborgssläkter under 1700-talets senare del : Utdrag ur Göteborgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762–1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775–1790, Skrifter utgivna av Personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter, Göteborg 1915 s. 14.
- Bo Björklund: Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor, Älvängen 2010.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f] Peter Petersson Ekman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Lars Strömbäck, Baltzar B Platen, von, s. 352, läst: 23 december 2016.[källa från Wikidata]
|