Peter Jonas Bergius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Bergius” leder hit. För andra betydelser, se Bergius (olika betydelser).
Peter Jonas Bergius.
Litografi
Peter Jonas Bergius.
Medaljong i Bergianska trädgården, Stockholm.

Peter Jonas Bergius, född 6 juli 1730 på Erikstad i Vittaryds socken i Småland, död 10 juli 1790 i Stockholm, var en svensk läkare och donator. Bergius, som var ogift, var bror till Bengt Bergius.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vid sexton års ålder inskrevs Bergius som student i Lund, promoverades i Uppsala till medicine doktor 1754. Bosatt i Stockholm utnämndes han till hist. nat. et pharmac. professor 1761, till assessor i Collegium medicum 1766, och var en av huvudstadens mest anlitade läkare. Bland hans skrifter må nämnas: hans inträdestal i Kungliga Vetenskapsakademien Om Stockholm för 200 år sedan och Stockholm nu förtiden i anseende till handel och vetenskaper 1758, Materia Medica 1778, samt hans Tal om fruktträdgårdar och deras främjande i vårt rike 1780. Bergius hade ovanliga botaniska kunskaper samt främjade koppympningen.

Genom testamente skänkte han till Kungliga Vetenskapsakademien sitt bibliotek, sin dyrbara örtsamling, 100,000 daler kopparmynt och sin vid Karlbergsallén belägna vackra malmgård, med villkor att där inrättades en undervisningsanstalt för trädgårdsskötsel, som skedde och vilken institution blev känd under namn av Bergianska trädgården eller Bergielund samt stod under uppsikt av en av akademien tillsatt Professor Bergianus. Sedan det ursprungliga Bergielund vid Stockholms stora tillväxt på 1870-talet intagits i stadsplanen, försåldes det 1884 av akademien för 1,020,000 kr. och ett nytt Bergielund kom till stånd på den inköpta egendomen Frescati vid Brunnsviken. Stockholmarna fick där en botanisk trädgård, delad i två avdelningar, en praktisk och en vetenskaplig-botanisk.

Till minne av Bergius har Carl von Linné kallat ett växtsläkte Bergia och en liten täck blomma av Ericineernas familj Erica Bergiana bär även hans namn. Även äppelsorten P J Bergius (en röd form av Sävstaholm) är döpt efter Bergius.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Bröderna Bergius' självbiografiska anteckningar: med inledning och förklarande anmärkningar. Stockholm. 1945. Libris 2287294  - Inledning och förklarande anmärkningar av Arne Holmberg.
  • Peter Jonas Bergius' tal om örtekonsten på Smålands nations landskap den 25 okt. 1749. Lund. 1953. Libris 2557624 
  • P.J. Bergius' trädgårdsjournal 1773-1790. Acta horti Bergiani, 0373-4269 ; 20:1. Stockholm. 1960. Libris 671471 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bergius, 2. Peter Jonas, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Arvidsson, Catrine (2005). ”Bröderna Bergius och Bergianska trädgården”. SFV kulturvärden "2005:1,": sid. 16-25 : ill.. 1104-845X. ISSN 1104-845X.  Libris 9859026
  • Fries, Robert Elias (1931). P. J. Bergius: Ett tvåhundraårsminne : Tal vid Bergianska stiftelsens fest den 25 maj 1930 till firandet av 200-årsminnet av P. J. Bergius födelse. Acta horti Bergiani, 0373-4269 ; 11:1. Stockholm. Libris 1350457 
  • Hult, Olof (1930). Peter Jonas Bergius: ett blad ur svensk läkarhistoria. Uppsala. Libris 2713332 
  • Jonsell, Bengt (1991). ”Bröderna Bergius och det bergianska arvet”. Bergianska botanister : Bergianska stiftelsen och dess professorer under första seklet (1991): sid. 9-21 : ill. (huvudsakligen i färg).  Libris 9819314
  • Krook, Hans (1982). ”Peter Jonas Bergius: Linnés lärjunge och läkarekollega”. Svenska Linnésällskapets årsskrift (Uppsala : Svenska Linnésällskapet, 1918-) "1979/1981,": sid. 73-86 : ill.. ISSN 0375-2038. ISSN 0375-2038 ISSN 0375-2038.  Libris 3197070