Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Pfalz-Zweibrücken.
Pfalz-Zweibrücken

Wappen Grafschaft Veldenz.svg
1444–1801


Vapen

Huvudstad Zweibrücken



Bildades 1444


Upphörde 1801


Pfalz-Zweibrücken, historiskt hertigdöme i sydvästra Tyskland, huvudsakligen beläget i södra delen av det som sedan 1946 är förbundslandet Rheinland-Pfalz. Huvudstad var Zweibrücken. Hertigarnas titel var pfalzgreve vid Rhen.

Territoriet och regenterna[redigera | redigera wikitext]

När kurfurstendömet Pfalz delades 1410 bildade Pfalz-Zweibrücken och Pfalz-Simmern ett gemensamt hertigdöme, som delades i två 1453. 1731 införlivades Pfalz-Zweibrücken med Pfalz-Birkenfeld. Detta hertigdöme bestod till 1766, då det införlivades med Baden.

1604 delades hertigdömet mellan hertig Johan I:s (även Johann der Hinkende, ”Johan den äldre”, 1550-1604) tre söner. Huvuddelen tillföll äldste sonen Johan II (även Johann der Jüngere, ”Johan den yngre”, död 1635). Landsberg am Lech i Bayern tillföll mellanbrodern Fredrik Kasimir (död 1645), medan Kleeburg i Elsass tillföll yngste brodern Johan Kasimir (1589-1652), far till Sveriges kung Karl X Gustav (1622-1660).

1661 återförenades Landsberg med Pfalz-Zweibrücken. Andra områden som historiskt förknippats med Pfalz-Zweibrücken är Sponheim, Veldenz och Neuburg: 1559 införlivades en del av grevskapet Sponheim i norra Rheinland-Pfalz. 1453-1543 hörde grevskapet Veldenz i västra Rheinland-Pfalz hit och 1557-1569 även det senare hertigdömet Pfalz-Neuburg i Bayern.

När hertig Fredrik Ludvig (död 1681) dog, ärvdes hertigdömet av Sveriges kung Karl XI (1655-1697). (Den barnlöse Fredrik Ludvig var brorson till Johan Kasimir och Johan II och således kusin till Karl X Gustav.)

Fransk ockupation och personalunion med Sverige[redigera | redigera wikitext]

1671-1693 var hertigdömet ockuperat av Frankrike.

Ockupationen var en historia i utkanten av de invecklade storpolitiska alliansförhandlingar och -förskjutningar som ägde rum alltifrån det s.k. devolutionskriget 1667-1668; över fransk-nederländska kriget 1672-1678 och skånska kriget 1675-1679; och fram till det pfalziska tronföljdskriget 1688-1697.

Under denna tid hade Sverige omväxlande varit del av (det första) Rhenförbundet 1658-1668 (franska Alliance du Rhin / ty Rheinischer Bund); trippelalliansen med England och Nederländerna, bildad 1668; en kvadrupelallians med Frankrike, England och Bayern 1672-1678 och en annan med Nederländerna, Tysk-romerska riket och Spanien 1681-1682; och slutligen den s.k. Augsburgska alliansen (även Augsburgska ligan; Stora alliansen) med England, Tysk-romerska riket, Spanien och Savojen 1688-1697.

Under den franska ockupationen drogs Pfalz-Zweibrücken in i den franska reunionspolitiken 1679-1682 (franska politique des réunions), där man i särsklida reunionskamrar (franska chambres de réunions) försökte bevisa att de annexioner landet gjort utöver vad som medgetts i Westfaliska freden 1648 och frederna i Nijmegen 1678-1679 rätteligen var franska territorier.

Efter den franska ockupationen styrdes Pfalz-Zweibrücken av en svensk guvernör. Guvernören, greve Gabriel Oxenstierna, uppsatte Fredrik I av Pfalz-Zweibrückens svärdotter, Charlotta Fredrika, som svenske kungens ställföreträdare. Charlotta Fredrika beskrivs som klok och begåvad, och under hennes regeringstid fram till 1697 repade sig landet efter den franska ockupationen.[1]

1714-1718 var Stanisław Leszczyński (1677-1766) generalguvernör. När kung Karl XII (1682-1718) dog, upphörde personalunionen med Sverige och Gustav Samuel Leopold (1670-1731) blev hertig. (Gustav Samuel var sonson till Johan Kasimir och därmed kusin till Karl XI och kusinbarn till Fredrik Ludwig.)

Regentlängd 1569-1797[redigera | redigera wikitext]

  • Johan I (1550-1604), hertig 1569-1604.
  • Johan II (död 1635), hertig 1604-1635, son till Johan I.
  • Fredrik I (död 1661), hertig 1635-1661, son till Johan II.
  • Fredrik II Ludvig (död 1681), hertig 1661-1681, sonson till Johan I.
  • Karl I (Karl XI av Sverige, 1655-1697), hertig 1681-1697, sonsonson till Johan I.
  • Karl II (Karl XII av Sverige, 1682-1718), hertig 1697-1718, son till Karl I.
  • Gustav Samuel Leopold (1670-1731), hertig 1718-1731, sonsonson till Johan I och brorson till Karl X Gustav av Sverige.
  • Interregnum
  • Kristian III, hertig 1734–1735, brorsons sonson till Johan I.
  • Kristian IV, hertig 1735–1775, son till Kristian III.
  • Karl III August, hertig 1775–1795, brorson till Kristian IV.
  • Maximilian Josef, hertig 1795–1797, bror till Karl III August.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lundh-Eriksson, Nanna: Den glömda drottningen. Karl XII:s syster. Ulrika Eleonora D.Y. och hennes tid. Affärstryckeriet, Norrtälje. (1976)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]