Philipp Bouhler
| Philipp Bouhler | |
Philipp Bouhler, 1936.
Bouhler bär kragspeglar för SS-Obergruppenführer som de såg ut före april 1942.[1] |
|
| Information | |
|---|---|
| Född | 11 september 1899 München, Bayern, Tyskland |
| Död | 19 maj 1945 (45 år) Altaussee, Österrike |
| I tjänst för | |
| Försvarsgren | |
| Tjänstetid | 1922–1945 |
| Grad | |
| Befäl | Reichsleiter (1933–1945) Chef för Führerkansliet (Kanzlei des Führers) (1934–1945) Chef för Aktion T4-programmet (1939-1941) |
| Utmärkelser | SS-Ehrenring (Totenkopfring) |
| Relationer | Hustru: Helena Majer (1912–1945; giftermål 1934) |
Philipp Bouhler, född 11 september 1899 i München, Bayern, Tyskland, död 19 maj 1945 i Altaussee, Österrike, var en tysk SS-Obergruppenführer, Reichsleiter och ledamot av den tyska riksdagen.
Bouhler var chef för partiorganisationen Führerkansliet. 1939 blev han av Adolf Hitler befullmäktigad för Nazitysklands eutanasiprogram Aktion T4, inom vilket drygt 70 000 fysiskt och psykiskt funktionshindrade vuxna och barn dödades.
Biografi [redigera]
Bouhler inträdde redan 1921 i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) och blev redaktör för partiets dagstidning, Völkischer Beobachter.
1934 utnämndes Bouhler till chef för Führerkansliet i Berlin. 1939 utsågs han till ledare för Nazitysklands eutanasiprogram Aktion T4. Tillsammans med bland andra dr Karl Brandt och organiserade han massmordet på drygt 70 000[2] personer som på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar ansågs ”oönskade” av regimen. Bouhler ledde även det så kallade Kindereuthanasie-programmet, inom vilket tusentals funktionshindrade barn mördades. Två av hans närmaste medarbetare var Leonardo Conti och Viktor Brack.
Kort efter Tysklands villkorslösa kapitulation i maj 1945 begick Bouhler och hans hustru självmord.
Källor [redigera]
- Burleigh, Michael (1994) (på engelska). Death and Deliverance: 'Euthanasia' in Germany c. 1900–45. Cambridge: Cambridge University Press. Libris 5019226. ISBN 0-521-41613-2
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (utgåva 2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
Noter [redigera]
- ^ ”SS General Officer Ranks Insignia Pre – April 1942” (på engelska). The Marshal's Baton: General Officer and Generalfeldmarschall Militaria & Reference. http://www.themarshalsbaton.com/PRE%2042%20SS%20Genls.htm. Läst 5 mars 2011.
- ^ Proctor, Robert N. (1988) (på engenlska). Racial Hygiene: Medicine under the Nazis. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. Sid. 191. Libris 5117454. ISBN 0-674-74580-9