Philosophes

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Philosophes (franska för filosofer), även kallat parti philosophique, var de intellektuella som deltog i Upplysningen som rörelse på 1700-talet, från början avgränsat till Frankrike, men senare en beteckning på företrädare för upplysningen oavsett nationalitet.[1]

Le Philosophe (1743) var titeln på en anonymt utgiven skrift av César Chesneau Dumarsais (1676-1756), vilken infogades så småningom i Diderots Encyclopédie. Den betonade filosofin som världsligt inriktad, kvick, välskriven, fördomsfri och smakfull. En tidstypisk fritänkare var materialistisk och slagkraftig i sitt synande av allt i det kritiska förnuftets ljus, detta som en befriande motvikt till övertro och vidskeplighet.

Få var egentligen filosofer i strikt mening; snarare var philosophes offentliga intellektuella vilka tillämpade ett rationellt tänkande på en hel mängd studieområden, vilka innehöll filosofiska, historiska, vetenskapliga, politiska, ekonomiska och samhälleliga ämnen. De var pragmatiskt inriktade på att lösa problem. Med en kritisk blick letade de efter svagheter och misslyckanden som behövde förbättras. De förfäktade en "Res publica literaria" som överskred nationsgränser och tillät intellektuella att fritt utbyta böcker och idéer. De hade en mäktig bundsförvant i Madame de Pompadour.

Med några få undantag var philosophes män. Montesquieu hör till exempel hit, liksom Diderot, La Mettrie, François-Vincent Toussaint, Buffon, Rousseau och Voltaire. De misstrodde alla former av organiserad religion, inte minst den katolska kyrkan, liksom den rådande feodala ordningen.[2] Från omkring 1740 växte de sig allt starkare och började avta först när franska revolutionen hade nått ett våldsamt skede år 1793.

Det politiskt laddade begreppet philosophe kan emellanåt återfinnas i titlarna till litterära verk från 1700-talet, som exempelvis till de libertinska och anonymt utgivna romanerna Thérèse philosophe (1748) och Filosofin i sängkammaren (1795). Den första tillskrivs markis d'Argens, den andra markis de Sade.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kishlansky, Mark (m. fl.): A Brief History of Western Civilization: The Unfinished Legacy, volume II: Since 1555. (5th ed. 2007).
  2. ^ Richard Hooker: "The Philosophes," (1996)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]