Hackspettar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Picidae)
Hoppa till: navigering, sök
Hackspettar
Vithuvad hackspett
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Hackspettartade fåglar
Piciformes
Familj Hackspettar
Picidae
Vetenskapligt namn
§ Picidae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Hackspettar (Picidae) är en familj bland fåglarna.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

De har en rak, stark,smal och vass näbb, med nästan cirkelrunt tvärsnitt. Den maskliknande tungan har i spetsen en förhårdning och kan sträckas ut mycket långt med hjälp av tungbenets mycket långa horn, som löper under huden runt om hela hjärnskålen ända till näbbroten. Spottkörtlarna är mycket stora. Klorna är starka och krökta. Yttertån är riktad bakåt och framtårna vid basen något sammanväxta.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Det finns över 380 arter av hackspettar och de förekommer över stora delar av jorden med undantag av områden som saknar skog. Det häckar dock inga arter i Australasien, Nya Zeeland, Nya Guinea, Madagaskar, syd- och nordpolen och inte heller på några av Stilla havets öar.

Överlag är hackspetten trädlevande och störst artvariation finns i tropisk regnskog men de finns utbredda så gott som överallt där det finns träd av olika sorter. Bambuskog, savanner och öknar med kaktusar fungerar också bra som habitat för hackspettar.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hackspettarna varierar från ickesociala arter som är aggressiva mot artfränder och lever ensamma utanför häckningstid, till arter som lever i grupp. De grupplevande arterna tenderar att kunna ansluta sig till andra grupper av insektsätande fåglar för att ha större chans att undvika rovdjur och för att effektivisera födosöket.

Hackspetten lever till största delen av insekter och insektsägg, som spindlar, skalbaggar, termiter, myror och larver. De fångar sin föda genom att med hjälp av näbben hacka hål i ett träd och fiska ut bytet med en lång, taggig tunga, vilket de på detta sätt hjälper till att hålla träd friska och fria från att bli mass-infesterade av skadedjur. Hackspetten är en så kallad oppertunist, vilket innebär att den inte gör skillnad på om bytet är levande eller inte och de äter även frukt, nötter och träsav, där det senare är viktigt för släktet savspettar.

Hackspetten är överlag monogam och paret hjälps åt att bygga ett nytt bo varje säsong genom att hacka en trädhåla vilket kan ta upp till en månad och som sedan används av andra djur. Häckningen delas i skift och de hjälps åt att se efter och mata avkomman. Hackspettar får normalt mellan 2-5 ägg per säsong vilka är runda och vita, kläcks efter 11-14 dagar och det tar 18-30 dagar innan ungarna är redo att lämna boet.

Underfamiljer[redigera | redigera wikitext]

Familjen omfattar fyra underfamiljer:

Studier har visat att arten haitidvärgspett (Nesoctites micromegas) är evolutionärt distinkt från de andra dvärgspettarnas varför den idag placeras i den egna underfamiljen Nesoctitinae.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln bygger på översättning av engelskspråkiga wikipedias text Woodpecker, läst 2014-03-19

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Benz, Brett W.; Robbins, Mark B.; Peterson, A. Townsend (2006). ”Evolutionary history of woodpeckers and allies (Aves: Picidae): Placing key taxa on the phylogenetic tree”. Molecular Phylogenetics and Evolution "40" (2): sid. 389–399. doi:10.1016/j.ympev.2006.02.021. PMID 16635580. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]