Pierre Loti
| Pierre Loti | |
 | |
| Född | Louis Marie Julien Viaud 14 januari 1850[1][2][3] Rochefort[4], Frankrike |
|---|---|
| Död | 10 juni 1923[1][3][5] (73 år) Hendaye[4], Frankrike |
| Begravd | maison des aïeules de Pierre Loti |
| Andra namn | Pierre Loti |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Lycée Henri IV École navale  |
| Sysselsättning | Författare[6][7], dagboksskrivare, journalist, reseförfattare, essäist, sjöofficer, fotograf[8] |
| Befattning | |
| Stol nummer 13 i Franska akademien (1891–1923)[9] | |
| Arbetsgivare | Le Figaro |
| Gift med | Okané-San Jeanne-Amélie-Blanche Franc de Ferrière |
| Partner | Juana Josefa Cruz Gainza |
| Barn | Samuel Viaud (f. 1889) |
| Föräldrar | Théodore Viaud |
| Utmärkelser | |
| Prix Vitet (1886) Kommendör med kraschan av Frans Josefsorden Storkors av Hederslegionen Marinförtjänstorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Pierre Loti, pseudonym för Louis Marie-Julien Viaud, född 14 januari 1850 i Rochefort, död 10 juni 1923 i Hendaye, var en fransk författare och sjöofficer. Han blev medlem av Franska akademien 1891.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Pierre Loti var av gammal hugenottsläkt. Han blev sjöofficer och deltog i franska marinens kampanjer i Östasien. År 1906 blev han kommendörkapten.
Han skrev många på sin tid mycket populära reseromaner i lyrisk och melankolisk stil och med fina marina stämningsmålningar. Högst nådde han i två berättelser från Bretagne, Mon frère Yves (1883) och Pêcheur d'Islande (1886, Islandsfiskare). Vidare skrev han romanerna Madame Chrysanthème (1887, Ett giftermål i Japan) och Au Maroc (1890) innehållande en skildring från det då stängda Marocko samt en mängd reseskildringar från Japan, Tongking, Turkiet, Indien, Persien, Palestina och Syrien. Därtill trilogin La dèsert (1894), Jérusalem (1895) och La Galilée (1895) och de under en karavanfärd genom Sinaiöknen och Palestina författade, av prosalyrik fyllda L'Inde sans les anglais (1903) och Vers Ispahan (1904). Efter hans död utgavs Lettres à Mme Juliette Adam (1924) och Correspondence inédite (1929).[10]
Hans roman från Polynesien Rarahu (1880), som senare även gavs ut under titeln Le Mariage de Loti, tjänade som inspiration för librettot till operan Lakmé av Léo Delibes som uruppfördes 1883.
Svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Islandsfiskare (Pêcheur d'Islande, 1886) (översättning Tor Hedberg, Hæggström, 1887). Ny översättning av Karin Jensen, Beijer, 1906; ny översättning av Natalia Nisbeth, B. Wahlström, 1912; ny översättning av Edvard Robert Gummerus, Tomas, 1961
- Ungdom och kärlek (översättning Erik Thyselius, Klemmings antikvariat, 1888)
- Ett giftermål i Japan (Madame Chrysanthème, 1887) (översättning Erik Thyselius, Looström, 1888). Ny översättning av A. Berg, Holmquist, 1925
- I Marokko (Au Maroc) (översättning A. H. Rundqvist, L. Hubendick, 1890)
- Min bror Yves (Mon frère Yves) (översättning Erik Thyselius, Beijer, 1892)
- Genom öknen till Jerusalem (Le désert) (översättning Walborg Hedberg, Bonnier, 1895). Ny översättning av Marianne Lindström, Skarabé, 1994
- Jerusalem (Jérusalem) (översättning Walborg Hedberg, Bonnier, 1895)
- Genom Galiléen (Nazareth, Kapernaum och Damaskus) (La Galilée) (översättning Walborg Hedberg, Bonnier, 1896)
- Ramuntcho (anonym översättning, 1897)
- Till Ispahan (Vers Ispahan) (anonym översättning, Hierta, 1904)
- Fru Plommons tredje ungdom: dagboksanteckningar från Japan (översättning Hugo Hultenberg, Hierta, 1905)
- De uppvaknande: en skildring från haremslifvet i våra dagar (översättning Alma Faustman, Hierta, 1906). Ny översättning av E. Svanberg, Holmquist, 1917, med titel Ett uppvaknande: nutidsroman från turkiska harem
- Sjömannen (anonym översättning?, Svithiod, 1908)
- En spahis roman (översättning Karin Jensen, Wahlström & Widstrand, 1924)
- Rarahu: en kärleksroman från Söderhavsöarna (Rarahu) (översättning A. Berg, Holmquist, 1925)
- Aziyadé: en kärleksroman från ett turkiskt harem (Aziyadé: extrait des notes et lettres d'un lieutenant de la marine anglaise entré au service de la Turquie, le 10 mai 1876) (översättning L. S., Holmquist, 1928)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Louis Marie Julien Viaud, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Pierre Loti, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Pierre Loti, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 8 augusti 2021, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 643
|