Piperin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Piperinkristaller skapade från extrakt taget från Pepparplantan (Piper nigrum)

Piperin är en alkaloid[1]. Det är Piperin som ger den starka brännande smaken hos till exempel svartpeppar, vitpeppar(Piper nigrum) och långpeppar(Piper longum), tillsammans med chavicin som är en isomer till piperin.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Piperin finns kommersiellt tillgängligt. Det kan extraheras ur svartpeppar med hjälp av diklormetan.[2]

Biologisk aktivitet[redigera | redigera wikitext]

Styrkan som orsakas av capsaicin och piperin beror på aktivering av värme- och syrakänsliga jonkanaler i nervceller.

Piperin hindrar även CYP3A4 och P-glycoprotein, som är enzymer viktiga för metabolismen och transport av xenobiotika och metaboler.[3] I djurförsök har piperin visat sig hindra andra enzymer som är viktiga för metabolism av medicin.[4][5] Genom att inhibera metabolismen hos läkemedel kan piperin öka den effektiva mängden hos många föreningar. Till exempel kan biotillgängligheten hos curcumin ökas med 2000% hos människor.[6]. På grund av detta så skall man iakttaga försiktighet med piperin vid medicinering.

I februari 2008 fann forskare att piperin kan stimulera pigmenteringen av huden.[7][8]

Piperin upptäckte av Hans Christian Ørsted 1819.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Merck Index, 11th Edition, 7442
  2. ^ Epstein, William W.; Netz, David F.; Seidel, Jimmy L. (1993). ”Isolation of piperine from black pepper”. J. Chem. Ed. 70: ss. 598. 
  3. ^ Bhardwaj RK, Glaeser H, Becquemont L, Klotz U, Gupta SK, Fromm MF (2002). ”Piperine, a major constituent of black pepper, inhibits human P-glycoprotein and CYP3A4”. J. Pharmacol. Exp. Ther. 302 (2): ss. 645–50. doi:10.1124/jpet.102.034728. PMID 12130727. 
  4. ^ Atal CK, Dubey RK, Singh J (1985). ”Biochemical basis of enhanced drug bioavailability by piperine: evidence that piperine is a potent inhibitor of drug metabolism”. J. Pharmacol. Exp. Ther. 232 (1): ss. 258–62. PMID 3917507. http://jpet.aspetjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=3917507. 
  5. ^ Reen RK, Jamwal DS, Taneja SC, et al (1993). ”Impairment of UDP-glucose dehydrogenase and glucuronidation activities in liver and small intestine of rat and guinea pig in vitro by piperine”. Biochem. Pharmacol. 46 (2): ss. 229–38. PMID 8347144. 
  6. ^ Shoba G, Joy D, Joseph T, Majeed M, Rajendran R, Srinivas PS (1998). ”Influence of piperine on the pharmacokinetics of curcumin in animals and human volunteers”. Planta Med. 64 (4): ss. 353–6. PMID 9619120. 
  7. ^ Faas, L.; Venkatasamy, R.; Hider, R. C.; Young, A. R.; Soumyanath, A. (2008). ”In vivo evaluation of piperine and synthetic analogues as potential treatments for vitiligo using a sparsely pigmented mouse model”. British Journal of Dermatology 158: ss. 941. doi:10.1111/j.1365-2133.2008.08464.x. 
  8. ^ ”Pepper 'to treat pigment disease'”. BBC News. 2008-02-14. http://news.bbc.co.uk/1/hi/health/7244474.stm. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]