Pippin av Landen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Pippin av Landen (efter ett gods i Brabant), ibland även kallad Pippin den äldre och Pippin I, död 639, morfar till Pippin av Herstal.

Han ställdes 622 som major domus och faktisk regeringsutövare vid den unge merovingiske kungen Dagobert I:s sida, då denne blev sin far Chlothar II:s medregent i Austrasien. Sedan Dagobert 629 blivit ensam kung både över Austrasien och Neustrien, föll Pippin i onåd och nödgades ta sin tillflykt till Akvitanien. Han återvann ställning och inflytande först efter Dagoberts död (639), men avled samma år efter att en kort tid ha styrt Austrasien i den unge kung Sigibert III:s namn. Genom Pippins dotter Beggas giftermål med Ansegisel, son till Arnulf av Metz, den karolingiska ättens stamfader, lades grunden till en förening av de båda familjernas omfattande besittningar.


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.