Pirål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pirål
Pirål (på bilden stillahavspirål, Myxine sp.)
Pirål (på bilden stillahavspirål, Myxine sp.)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Infrastam Käklösa fiskar
Agnatha
Klass Rundmunnar
Cyclostomata
Underklass Myxini
Ordning Pirålar
Myxiniformes
Familj Pirålar
Myxinidae
Släkte Myxine
Art Pirål
M. glutinosa
Vetenskapligt namn
§ Myxine glutinosa
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Pirål (Myxine glutinosa), i Bohuslän även pilål, är ett fiskliknande djur tillhörande klassen rundmunnar. Pirålarna hör till överklassen käklösa fiskar (Agnatha).

Pirålen är maskformig och saknar fjäll och käkar. Kännetecknande för arten är också ett stort antal slemkörtlar längs bukens sidor som utsöndrar stora mängder genomskinligt slem. Slemmet bildar efterhand vita trådmassor. Runt munnen finns fyra skäggtrådar. En gälöppning sitter på vardera sidan om huvudet. Ögonen är övervuxna med hud - pirålen är blind. I munhålan finns spetsiga tänder av hornämne. Tarmkanalen är nästan rak och saknar spiralklaff.

Pirålen är hermafroditisk under sin levnad. Pirålen är vid könsmognad hane, övergår efterhand till att bli tvåkönad och slutligen uteslutande av honkön.

Pirålen blir omkring 47 cm och förekommer i Atlanten från Grönland till Storbritannien, västerut till Nordamerika, österut till Skagerrak och Kattegatt ner till Kullen, sällsynt i Öresund. Den uppehåller sig på dyiga bottnar mellan 20-1000 meters djup.

Pirålen saknar ekonomisk betydelse. Fisk som blivit kvar i vattnet efter att den fångats kan ibland utsättas för pirålsangrepp så att den blir oanvändbar. Arten, som anses vara omkring 500 miljoner år gammal, är evolutionsbiologiskt intressant och har använts i medicinsk forskning för diabetes och cancer.[1]