Piran

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 46°31′43,17″N 13°34′12,70″Ö / 46.51667°N 13.56667°Ö / 46.51667; 13.56667
Piran
Utsikt från stadsmurarna över udden Punta Madonna med staden Piran.
Utsikt från stadsmurarna över udden Punta Madonna med staden Piran.
Land  Slovenien
Region Istrien
Höjdläge 16 m ö.h.
Koordinater 46°31′43,17″N 13°34′12,70″Ö / 46.51667°N 13.56667°Ö / 46.51667; 13.56667
Area
 - tätort 0,7 km²
Folkmängd
 - tätort 4 143
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
[1]

Piran (italienska Pirano) är en ort och kommun i sydvästra Slovenien, vid Adriatiska havet. I slutet av 2007 hade kommunen 17 389 invånare på en yta av 46,6 km², varav 4 287 invånare bodde i centralorten (med en yta av 0,7 km²) [2]. Kommunen är tvåspråkig, då såväl slovenska som italienska är officiella språk. Kommunen gränsar i söder till Kroatien, i norr (i havet) till Italien och i öster till de slovenska kommunerna Izola och Koper. Den högsta punkten är Baretovec pri Padni, 289 meter.

Läget på en udde med skyddad hamn var strategiskt och lockade tidigt bosättare till platsen. Piran är en mycket gammal bosättning. I antikens Grekland var stadsudden känd som ”pyros” (eld), eller ”pyranos” (röd), antingen av det ”faros” (fyrtorn) som skall ha stått på udden för att leda skepp till Aegida (dagens Koper), eller av den rödgula flyschsten som klipporna runt staden består av [3]. Piran med Istrien anslöts till Romarriket efter en krigskampanj 178 och 177 f. Kr [4]. Under folkvandringstiden intensifierads urbaniseringen på den lättförsvarade udden som befästes med kraftiga murverk. År 933 slöts ett handelsavtal med Venedig. Pirans välstånd växte under medeltiden genom handeln med salt från stadens saltiner i floden Dragonjas mynning. Venedig beslöt därför att med militärt våld annektera staden och helt ta kontroll över den lukrativa salthandeln. Piran tvingades underkasta sig Venedig 1283 och förblev i Republiken Venedigs kontroll till 1797 [4].

Piran är en arkitektonisk pärla i venetiansk gotik, renässans och barock, med saltvittrade fasader och smala gränder.

Barockkompositören och violinvirtuosen Guiseppe Tartini, son till en lokal borgardam och en florentinsk ämbetsman, föddes i Piran.

Tidigare gick en trådbuss (första trådbussarna köptes in 1909 från Daimler-Motoren-Gesellschaft [5][6]) och senare spårvagnslinje från Piran längs kusten via orten St. Bernadin, badorten Portorož, till marinan i Lucija. Den ersattes 1953 med bussar.

Turism och besöksnäring är ortens viktigaste inkomstkälla. Sommartid hålls många musik- och kulturevenemang i staden. Kvällar med klassisk musik i fackelsken på Fransiskanerklostrets innergård är uppskattade. Förutom den pittoreska gamla stadskärnan lockas besökare också av fina sandstränder i Portorož. Portorož-delen, som utgör större delen av kommunen, domineras av stora turisthotell och villor.

Piran har Sloveniens förste färgade borgmästare (läkaren Peter Bossman från Ghana).


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ Statistical Office of the Republic of Slovenia, Basic population groups by sex and municipalities
  3. ^ Snoj, Marko (November 2009). ”Primerjalni jezikoslovec in etimolog Marko Snoj o svoji novi knjigi – Etimološkem slovarju slovenskih zemljepisnih imen”. Modrijan založba, d. o. o. http://www.modrijan.si/slv/Knjizni-program/Knjizni-program/Knjige/leksikoni-in-enciklopedije/Etimoloski-slovar-slovenskih-zemljepisnih-imen. Okänd parameter trans_title
  4. ^ [a b] Darovec, A brief history of Istria, ALA publications, Yanchep, Western Australia, 1998
  5. ^ http://bam.czp-vecer.si/bonbon/default.asp?kaj=1&id=5345203 Mall:Slovene
  6. ^ http://www.vecer.com/clanekrep2009102705480808 Mall:Slovene