Piratradio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Piratradio kallas sådana radiosändningar som inte är godkända av den ansvariga myndigheten, i Sverige Post- och telestyrelsen, och sålunda utgör brott.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den veterligt första piratradiostationen i Sverige kallade sig "Black Peter" som sände våren 1952 från Lomsjö i Västerbotten. Det var två bröder som sände på kortvåg, på 80-m-bandet. Därmed fick de en god räckvidd för sändningarna och eftersom nästan alla vanliga radiomottagare på den tiden var utrustade med kortvåg kunde sändningarna nå en inte obetydlig del av Sverige, inte minst blev lyssnarna intresserade att testa mottagningen sedan tidningarna hade börjat skriva om den mystiske "svartsändaren". Bröderna sände med den påhittade anropssignalen SM3BP, där BP bokstaverades Black Peter, och hade även anslutit en grammofon till sändaren. Polisen och telegrafverket fångade in dem efter en rafflande jakt som pågick en längre tid.[1]

Exempel på mer professionella svenska piratradiostationer var de fartygsburna, där idén att sända radio från fartyg baserades på att den svenska lagstiftningen visserligen förbjöd sändningar inom svenskt landområde för andra än monopolföretaget Sveriges Radio, men det fanns ingen lagstiftning mot att rikta sändningar in mot land från sändare utanför svenskt territorium, och så såg lagstiftningen ut i de flesta länder. Först i världen att finna denna "nyckel" i ett annars så låst radioklimat var danska Radio Mercur som startade från Öresund med sändningar riktade mot Köpenhamn med start sommaren 1958. Som inhyrd gäst på deras sändarfartyg började i december 1958 den svenska Skånes Radio Mercur sina sändningar som riktades mot det östra Skåne med städer som Malmö, Landskrona, Lund och - med sämre mottagningskvalitet även Helsingborg inom sändarens täckningsområde. Senare namnändrades stationen till Radio Syd. Den mest kända svenska radiopiraten var Radio Nord, som startade i mars 1961 från Stockholms skärgård, och deras sändare kunde höras med bra kvalité över mellersta Sverige från Kalmar i söder och upp till Gävle i norr. Radio Nord fick ett väldigt genomslag med större lyssnarsiffror än Sveriges Radio, och det stiftades en särskild förbudslag som publikt gick under benämningen Lex Radio Nord, som klubbades igenom i riksdagen under våren 1962. Den tvingade Radio Nord att upphöra, vilket skedde vid midnatt den 30 juni 1962, men för Radio Syd förelåg förutsättningar för en helt annan tolkning av lagens text, och för dem fortsattes sändningarna till 1966

På 1970-talet förekom en del piratradiosändningar, till exempel Radio 88, "Sommarpiraten", "Radio 98" och Radio FM i Stockholmsområdet. Mest känd blev Radio 88 på 88 MHz. Många piratsändningar var inspelade och piraterna monterade sedan en bandspelare, sändare, antenn och batteri på olika platser från vilka de sände. Efter närradions införande 1979 dog de flesta piratsändarna ut. Närradion i Stockholm övertog piratfrekvensen 88 MHz. Andra platser där det också förekom piratradiosändningar innan närradion infördes var till exempel Helsingborg där frekvenserna runt 102 MHz ofta användes. Även sändningar på kortvåg och mellanvåg förekom. En del sändningar skedde ifrån pojkrum, medan andra från bandspelare kopplade till sändare på till exempel Sundsbussarna mellan Helsingborg och Helsingör. Radiopiraterna har även stört ut Sveriges Radios sändningar på slavsändaren i Ängelholm. 1987 stördes Radio P4 Kristianstad på alla sändare inklusive huvudsändaren i Hörby och slavsändarna genom att pirater kopplade upp en lågeffektssändare utanför radiostationen och sände på P3:s frekvens som återutsändes av radiostationen. Störningen gick förbi obemärkt p.g.a. att sändningen gick ut på huvudsändaren med SR P4:s RDS-kod.

Närradiostationen Radio Nova i Vagnhärad inledde 1990 illegala reklamsändningar vilket bidrog till att påskynda en ändring av radiolagen så att reklamfinansierad radio möjliggjordes.

Under åren 1988-1992 sände piratradiostationen Action1 i bl.a. Malmöområdet. Till en början var sändningarna sporadiska på frekvensen 100,7 MHz. De två sista åren sände stationen dygnet runt på 104,5 MHz från Kävlinge innan polisen och Televerket stängde stationen varvid ett antal personer greps.

Piratradio förekommer fortfarande då och då i Sverige. För det mesta är det fråga om sändningar från svaga lågeffektsändare köpta på Internet, men även professionella radiosändare används i vissa fall. De flesta som dock vill sända väljer numera alltmer internet allteftersom bandbredden ut från hushållen ökar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Populär Radio nr 9 1952, sid 27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]