Pisksnärtsskada

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pisksnärtsskada
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 S13.4
ICD-9 847.0
DiseasesDB 14122
MedlinePlus 000025
MeSH engelsk

Pisksnärtsskada eller whiplash (från engelskan, "pisksnärt"), är nacksmärta eller eventuellt en nackskada som uppstår då huvudet kastas i olika riktningar. I de allra flesta fall rör det sig om en lindrig stukning av halskotpelaren eller en översträckning av halsmuskulaturen[1]. Ungefär 70% av skadorna uppstår i samband med bilolyckor, och kvinnor löper dubbelt så stor risk att drabbas än män.[2] En vanlig orsak är bilolycka då någon blir påkörd bakifrån.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Nackbesvär är det i särklass vanligaste symptomet efter trafikolyckor. Nio av tio blir fria från besvär inom några veckor[1] men kan även leda till långvarig fysisk och psykisk smärta och en svår kamp mot de som misstror skadorna.[2] En långdragen smärta efter whiplash behöver inte vara permanent, och med smärtstillande medel samt olika former av rehabilitering kan livskvaliteten öka markant för den drabbade.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Smärtan efter till exempel en bilkrock kan variera mycket. Först efter någon dag kanske symptomen börjar bli kännbara. För att få ett väldokumenterat underlag för eventuella försäkringsutredningar är det angeläget att man, även efter lindrigt whiplashvåld, snarast får en läkarundersökning som dokumenterar fallet.

Symptom kan bland annat vara:

Det är oklart vad symptomen beror på, men en tänkbar förklaring är skador på leder och blödningar samt nervskador. Eftersom nacken är känslig kan skador uppstå vid påkörningar i så låg hastighet som 10–15 km/h. Skadorna kan förbises då den skadade undersöks första gången efter olyckan, eftersom kroppen själv "låser" muskler och kotor. När kroppen så småningom slappnar av kan symtomen återkomma vilket kan göra att sambandet med olyckan ofta ifrågasätts.[källa behövs]

Ytterligare en förklaring ligger i psykologiska mekanismer. Att undvika att röra på nacken då man har ont hindrar utläkningsprocessen, och smärt- och rörelserädsla är bidragande orsaker till långvarig smärta.

Förändringar i hjärnans blodflöde har påvisats hos patienter med kronisk smärta efter whiplash.[3]

Vissa[vem?] hävdar att en skada kan uppkomma i nackens övre parti. I så fall utvecklas huvudvärk men även problem med balans, fumlighet, yrsel och svindel samt ögonproblem med svårighet att läsa. Om skadan sitter längre ned i nacken får man huvudsakligen värk i nacken samt ut i skuldror, armar och händerna.[källa behövs]

Diagnosticering[redigera | redigera wikitext]

Whiplashskada är ingen diagnos utan en beskrivning av hur olyckan skett. En diagnos orsakad av ett whiplashtrauma kan vara facettledsbesvär, diskogena besvär eller i mycket ovanliga fall ryggmärgsskada.

Någon bestående skada går inte alltid att se med magnetisk resonanstomografi eller röntgenundersökning med tillförlitlighet. Med magnetkameraundersökning i flera projektioner kan man eventuellt påvisa skador på ligament och ledkapslar. Detta är dock inte vetenskapligt verifierat. En smärtanalys är ofta första steget i en fortsatt utredning som kan leda fram till diagnos.

Vissa försök har gjorts att koppla samman besvär med en viss struktur med så kallade blockader eller precisionsdiagnostisk utredning vilket visat sig ofta kunna fungera.[källa behövs]

En potentiellt användbar metod för diagnostisering är positron emissions tomografi med D-Deprenyl. En studie tyder på att d-deprenyl tas upp i inflammerad nackvävnad hos whiplashpatienter i högre grad än hos friska frivilliga[4]. Så kan de inflammerade vävnaderna synliggöras och läkaren kan "se" var smärtan uppstår och ställa bättre diagnoser.[2]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen riktar sig mot vilken eller vilka skador som uppkommer och kan inte vara enhetlig.

Radiofrekvensbehandling är en metod som om man lokaliserat smärtan till facettleder visat sig kunna ge bra effekt.[källa behövs]

Ibland kan man ej säkert lokalisera varifrån smärtan kommer och man måste då begränsa sig till smärtlindrande behandlingar och mediciner.

Pisksnärtsskador i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige anmäls cirka 30.000 pisksnärtskador varje år. Omkring 1.500 personer blir invalidiserade och ungefär 150 blir förtidspensionerade på grund av skadan. I Skåne finns ett kompetenscentrum för nacksmärta efter trauma.[2]

Whiplashkommissionen[redigera | redigera wikitext]

Som en reaktion på ökningen av antalet anmälda whiplashrelaterade skador avsatte svenska försäkringsbolag i juli 2002 16 miljoner kronor till en Whiplashkommission. Kommissionens uppdrag var att studera whiplashrelaterade frågor om trafiksäkerhet, vård och rehabilitering och om det svenska försäkringssystemets utformning. I maj 2005 presenterade kommissionen en slutrapport innehållande ett stort antal delrapporter och konkreta åtgärdsförslag för att förbättra situationen för de whiplashskadade. De diagnostiska och terapeutiska metoderna behandlas inte i slutrapporten, men finns bland delrapporterna. Kommissionens uppdrag avslutades i och med slutrapportens publicering.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Kommissionens rapporter finns tillgängliga hos kommissionen.

I denna slutrapport framhölls olika lösningar för att förebygga whiplashskador. Tidigare har man framhållit att högt sittande bromsljus skulle bidraga till mindre skador, men enligt statistiken har inte någon förbättring kunnat påvisas. Blinkande bromsljus har framhållits som ett av de bättre alternativen för att snabbare påkalla bakomliggande förares uppmärksamhet.

Enligt forskning kan man visa på en avsevärt förbättrad reaktionstid hos föraren då hjärnan omedelbart kan förstå att en paniksituation föreligger och snabbare kan vidtaga lämplig åtgärd. Vid en hastighet av 90 km/h förkortas bromssträckan med upp till 10 meter vid användning av blinkande bromsljus. Blinkande bromsljus har tidigare varit förbjudet i Sverige, men är nu på väg att bli en ny standard som benämns ESS vilket är en förkortning av Emergency Stop Signal. Enligt den nya kommande standarden får ej blinkande bromsljus användas vid hastigheter lägre än 50 km/h, vilket kommer att utesluta stadstrafiken där enligt statistiken flest whiplashskador uppkommer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nio av tio blir bra från whiplashskada
  2. ^ [a b c d] TT. "Ny metod ger pisksnärtskadade hopp", svt.se, 26 augusti 2011. Läst den 27 augusti 2011.
  3. ^ Linnman et al (2009). ”Chronic whiplash symptoms are related to altered regional cerebral blood flow in the resting state.”. Eur. J Pain 70 (13): sid. 65-70. 
  4. ^ Linnman et al 2011, PloS ONE

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]