Piteå
- För den historiska stadskommunen, se Piteå stad. För andra betydelser av ordet Piteå eller Pite, se Piteå (olika betydelser).
| Piteå | |
| Tätort Centralort |
|
| Land | |
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Piteå kommun |
| Församling | Piteå församling, Hortlax församling, Norrfjärdens församling |
| Koordinater | |
| Area | 2 473,64 hektar |
| Folkmängd | 22 913 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,26 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 8792 |
Piteå (finska: Piitime), centralort i Piteå kommun, Norrbotten. Piteå är en stor turist- och sommarstad som svarar för cirka hälften av sommarturismen i Norrbotten. Större delen av dessa turister är norrmän. Piteå har skapat sig en ställning som en musikstad och satsar från offentligt håll på musikutveckling. Piteå är även känt för ortens dialekt, pitemål, och för maträtten pitepalt, men så är Piteå också känt för Piteå Dansar och Ler (PDOL), sommarens stora festival i Piteå. Piteå är Sveriges 51:a största stad med 22 913 invånare av kommunens totalt 40 854 invånare.[2]
Innehåll |
[redigera] Historia
Piteå låg under medeltiden vid nuvarande Öjebyn, där handel företogs med samerna i Pite lappmark. 1620 fick Olof Bure i uppdrag att göra stadsplanerna för Norrland och Finland, och han borde därför vara upphovsman till den första stadsplanen över Piteå. Bevarade handlingar visar att det var oenighet om var staden skulle anläggas, och att Olof Bure tillstyrkte platsen där sockenkyrkan låg. Den första stadsbilden var triangulär med kyrkan i centrum, vilket gick stick i stäv mot dåvarande idéer (städer anlades alltid annars rektangulärt med gatorna i rutnätsmönster).[3] Piteå fick sina stadsrättigheter 1621. Efter en stor brand i juli 1666 flyttades staden 1668 till sin nuvarande plats på Häggholmen, som hade ett bättre hamnläge. Mycket av de gamla husen i centrum är bevarade än idag, t om 1600-talsrutnätsplanen är till sina huvuddrag fortfarande synlig i dagen stadsbild.
1800-talet är ett sekel som för stadens del kännetecknas av expansion och industrialisering. Trä- och sågindustrierna skjuter upp i en väldig fart. Piteå härjades under Finska kriget 1809 av ryska trupper, och fredsslutet innebar att Piteå var Norrbottens läns residensstad fram till 1856.
Vid 1900-talets början hade staden bara cirka 2500 invånare. 1911 byggdes en järnväg mellan Älvsbyn och Piteå, vilket bidrog till en befolkningsökning. Förutom hamnen, som tidigt blev betydelsefull, har skogen varit en viktig tillgång och i Piteå finns både pappersbruk och flera sågverk vilka expanderade kraftigt i början av 1900-talet.
Gatufestivalen Piteå Dansar Och Ler (PDOL), som arrangerades för första gången redan på 1960-talet är med sina 120 000 besökare en av Sveriges största gatufestivaler. Småstaden, Piteå shoppingcenter ligger längs gågatan och är stadens stora mötesplats. Det togs i bruk 1989 och innehåller ett 30-tal butiker, 3 biografer, hotell, restauranger och caféer i en småstadsmiljö, allt under samma tak.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Piteå 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 8 181 | |||
| 1965 | 10 447 | |||
| 1970 | 15 067 | |||
| 1975 | 16 169 | |||
| 1980 | 16 068 | |||
| 1990 | 17 727 | 1 757 | ||
| 1995 | 22 402 | 2 483 | ||
| 2000 | 22 152 | 2 483 | ||
| 2005 | 22 650 | 2 487 | ||
| 2010 | 22 913 | 2 480 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Norra Pitholmen 1965, sammanvuxen med Munksund 1970, sammanvuxen med Degeränget 1990, sammanvuxen med öjebyn 1995 | ||||
[redigera] Stadsbild
Efter branden i gamla staden i Öjebyn uppfördes den nya staden Piteå på Häggholmen. Uppbyggnaden startade 1667 och skedde efter en stadsplan som ritades centralt i Stockholm. Planen bildar en rektangel som lagts ut över hela holmens längd. En lång huvudgata löper genom staden och korsas av fyra korta tvärgator. Gatorna är jämnbreda och tecknar ett rätvinkligt rutnätsmönster som avgränsar tio rektangulära kvarter. Detta gatumönster finns i huvudsak bevarat än idag.
På holmens högsta punkt lades ett kvadratiskt torg, som skapats genom inskärningar i fyra kvarter, så att gatorna korsas mitt på torget. Det kvadratiska rum som uppstod kringbyggdes med hus, så att torget blev ett slutet rum mitt i staden. Torget gav den lilla småstaden prägel av monumentalitet, symmetri och harmoni, egenskaper som eftersträvades i 1600-talets stadsplanekonst och som hade sina rötter i den europeiska renässansen. Rådhustorget i Piteå och Stora torget i Uppsala är de enda bevarade av typen med slutna hörn från 1600-talet.
Kyrkan är stadens äldsta byggnad och byggdes 1684-86, enligt traditionen av en byggmästare från Finland. Den är en korsformad timmerkyrka och kröns av en takryttare. Intill står en klockstapel byggd 1727. Kyrkan är den enda byggnad som finns kvar sedan stadens tidigaste historia. När Piteå brändes 1721 av ryska soldater, utplånades hela stadsbebyggelsen på Häggholmen.
Piteås politiker har haft en ambition att behålla stadsbilden med en stadskärna fylld med mindre butiker, vilket gör att utbudet av större affärer är begränsat. Från Rådhustorget leder en gågata ner genom centrum mot busstationen. Den största parken i staden heter Badhusparken och ligger i utkanten av centrum, intill kanalen som skiljer Häggholmen från Pitholmen. På andra sidan kanalen återfinner man bland annat Piteå Älvdals Sjukhus, Strömbacka Gymnasieskola och stadshuset.
Staden är omgiven av vatten. Småbåtshamnen ligger på promenadavstånd norr om centrum, liksom mässområdet Nolia, vid Nördfjärden. Södra hamnen, vid Sörfjärden är ett vidsträckt parkområde med gästhamnsplatser.
Ungefär fem kilometer väster om centrum ligger Öjebyn, som också är platsen där Piteå tidigare låg. Idag har Öjebyn och Piteå vuxit ihop så att Öjebyn har blivit en stadsdel inom Piteå stad. Många små byar runt om Piteå har vuxit samman med staden och blivit stadsdelar. Exempel är Bergsviken, Pitholm, Hortlax, Djupviken, Munksund och Skuthamn.
[redigera] Kultur och fritid
Piteå är speciellt känt för pitepalt, pitebornas "nationalrätt" och traditionerna runt den vårdas bland annat genom en paltakademi. I Öjebyn utanför Piteå finns vad som uppges vara världens enda Paltzeria.
Pite havsbad är ett populärt turistmål. Där finns en lång fin badstrand, äventyrsbad och en stor camping. På somrarna arrangeras många konserter och anläggningen är även populär för skolresor och konferenser.
Många pitebor är lokalpatriotiska och värnar om det lokala kulturarvet. Bland annat finns flera ordböcker på pitemål utgivna. Det finns även många böcker om Piteås historia. Euskefeurats låt Kvad'n (Piteälva) brukar ses som "nationalsången" och texten visar också på pitebornas mentalitet.
[redigera] Musikliv
Piteå har ett mycket rikt musikliv med många lokala band och mer eller mindre kända musiker. Bland annat finns ett av Sveriges äldsta storband, Roxy storband, i staden. Bandet bildades 1944 och är fortfarande aktivt. Från Piteå kommer även Popsicle och folkrockbandet Euskefeurat med komikern Ronny Eriksson som frontman.
De två musikutbildningarna på Framnäs folkhögskola och musikhögskolan har sedan de startades förstärkt intresset för musik och evenemang kring detta. Även fria föreningenar så som rockföreningen Ripp-Rock har påverkat eller varit ett utslag för musikintresset i Piteå. Ripp-Rock startades 1980 och hade som mest nära 500 medlemmar och 30 aktiva band. I spåren efter Ripp-Rock startades den stora festivalen Piteå Dansar och Ler. Parallellt med denna finns Festspel i Pite Älvdal. Även Festspelen startades i början av 1980-talet och är idag ett evenemang för älskare av klassisk musik, jazz och folkton.
[redigera] Utbildning
I Piteå finns en av Sveriges musikhögskolor.
Energitekniskt centrum (ETC) i Piteå bedriver forskning om bioenergi, förbränning och förgasning, och tillhör Umeå Universitet och Luleå tekniska universitet.
Framnäs folkhögskola är belägen i Öjebyn.
Strömbackaskolan är belägen i centrala Piteå.
Grans naturbrukskola är belägen i Öjebyn.
[redigera] Kommunikationer
E4:an passerar strax utanför staden. När en ny sträckning av E4 drogs förbi Öjebyn byggdes den med motorvägsstandard, men skyltades först som motortrafikled. Numera är den omskyltad som motorväg och är därmed Sveriges nordligaste motorväg. Från Piteå går även långfärdsbussar till bland annat Stockholm.
Piteå har sedan 1915 järnvägsförbindelse via Piteåbanan med Älvsbyn, som är en station på Stambanan genom övre Norrland, sedan 1972 bedrivs dock bara godstrafik på banan. De närmaste järnvägsstationerna för persontrafik finns i Luleå och Älvsbyn med tågförbindelser söderut mot Umeå, Stockholm och Göteborg, samt norrut mot Gällivare, Kiruna och Narvik. Norrbotniabanan är under utredning, och om projektet blir verklighet kommer Piteå att få en station längs den banan.
Närmaste flygplats är Luleå Airport ca 6 mil norrut. Det tar 1 timme 15 min att flyga till Stockholm. En mindre allmänflygplats finns också 15 kilometer nordväst om samhället, där Piteå Flygklubb bedriver verksamhet.
[redigera] Sport
De mest kända lagen
- Fotboll: Damer Piteå IF Allsvenskan
- Ishockey: Piteå HC div 1
- Ishockey: Munksund-Skuthamns SK Riksserien
- Innebandy: Damer Öjebyns IBF div 2
- Innebandy: Herrar Wibax-Patriots div 2
- Bowling: Piteå BK, Pite BF
- Längdskidor: Piteå Elit både herr och dam.
- Friidrott: Piteå IF, Riviera friidrott
- Hästsport: Piteå RK, Elitserien
- Tennis: Herrar Piteå TK div 1
- Styrkelyft : Öjebyns AK
- Handboll : Piteå Handboll - Strömnäs GIF Div 1
[redigera] Kända personer från Piteå
- Ingemar Backman, snowboardåkare
- Stig Borglind, grafiker
- Christopher Jacob Boström, filosof
- Curt Boström, politiker, landshövding
- Thord Carlsson, fd programledare för Ring så spelar vi
- Nicolai Dunger, musiker
- Nils Edén, statsminister 1917-1920
- Helena Engman, kulstötare
- Lasse Eriksson, författare
- Ronny Eriksson, komiker och musiker
- Ebba Hedqvist, skulptör och konstnär
- Tomas Holmström, ishockeyspelare
- Lars Hurtig, ishockeyspelare
- Magnus Ingesson, längdskidåkare
- Anders Isaksson, journalist och författare
- Ninel Jansson, fackförbundsordförande
- Niklas Jonsson, längdskidåkare
- Caroline Johansson Kuhmunen, sångerska
- Lennart Jähkel, skådespelare
- Anna-Lotta Larsson, sångerska
- Anna Lindersson, mentalpatient på Furunäset i 67 år längst i Sverige
- Lars Lindgren, ishockeyspelare
- Lydia Lindgren, operasångerska
- Urban Lindgren, längdskidåkare
- Martin Lundberg, fotbollsspelare
- Eliel Löfgren, utrikes- och justitieminister
- Erik Marklund, turbomotorexpert
- Liza Marklund, författare
- Peter Mattei, svensk operasångare
- Andreas Mattsson, musiker
- ((Petter Olofsson)), musiker
- Åsa Moberg, författare
- Eva Nyström, Triathlet
- Nicolaus Olai Bothniensis, ärkebiskop
- Linda Olofsson, EM-mästare i simning
- Magdalena Pajala, Längdskidåkare
- Amit Paul, sångare
- Stefan Persson, ishockeyspelare
- Åsa Persson, komiker
- Jens Pääjärvi, musiker
- Mikael Renberg, ishockeyspelare
- Staffan Sandlund, operasångare
- Daniel Solander, lärjunge till Carl von Linné
- Peter Sundberg, programledare
- Anders Sundström, politiker, bankdirektör
- Bo Sundström, musiker (Bo Kasper)
- Mattias Öhlund, ishockeyspelare
[redigera] Internationella relationer
[redigera] Tvillingstäder — Systerstäder
Piteå är systerstad till:
Kandalaksha, Ryssland
Grindavík, Island
Saint Barthélemy, Små Antillerna, Karibien Frankrike
[redigera] Referenser
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011.
- ^ SCB 31 december 2010
- ^ Ahlberg, Nils (2005). Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721. avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Piteå.
- Energinytt.se - information om aktuella projekt inom förnyelsebar energi så som vindkraft och biobränsle i Piteå, norrbotten
- Piteå kommun
|
||||||||||||||||