Piteå kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Piteå kommun
Kommun
Piteå vapen.svg
Slogan: Det är hit man kommer när man kommer hem[1]
Land  Sverige
Län Norrbottens län
Landskap Norrbotten
Domsaga Luleå domsaga[2]
Läge 65°20′0″N 21°30′0″Ö / 65.33333°N 21.50000°Ö / 65.33333; 21.50000Koordinater: 65°20′0″N 21°30′0″Ö / 65.33333°N 21.50000°Ö / 65.33333; 21.50000
Centralort Piteå
Areal 3 237,37 km² (2013-01-01)[3]
28:e största (av 290)
 - land 3 086,95 km²
 - vatten 150,42 km²
Folkmängd 41 464 (2014-09-30)[4]
58:e största (av 290)
Befolkningstäthet 13,43 invånare/km²[4][3]
210:e högsta (av 290)
Kommunkod 2581[5]
Pitea Municipality in Norrbotten County.png
Webbplats: www.pitea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal

Piteå kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Piteå.

Piteå kommun är belägen i södra delen av Norrbottens län, vid Pite älvs utlopp i Bottenviken.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Piteå socken där Piteå landskommun bildades vid kommunreformen 1862. I området fanns även Piteå stad som 1863 bildade en stadskommun. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

1967 uppgick i Piteå stad: Piteå, Norrfjärdens och Hortlax landskommuner. Piteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Piteå stad.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Piteå tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Luleå tingsrätts domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Piteå kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning.[9]

Vapnet går tillbaka till staden Piteås privilegiebrev från 1621, där ett renhuvud föreskrevs som stadens märke. Det fastställdes som vapen 1946. Vid kommunsammanläggningen 1967 hade även Piteå landskommun ett vapen från 1952, men det beslöts att stadsvapnet skulle föras vidare i oförändrad form. Detta registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Piteå kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
32 800
1975
  
35 547
1980
  
38 402
1985
  
38 870
1990
  
40 034
1995
  
40 923
2000
  
40 363
2005
  
40 873
2010
  
40 892
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Total andel utrikesfödda samt barn med två utrikesfödda föräldrar 2012 var 5,34%[10]


Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 13 tätorter i Piteå kommun:

Politik[redigera | redigera wikitext]

Ända sedan 1911 har Socialdemokraterna, ibland med hjälp av stödpartier, haft makten i kommunen. 1911-1924 var det Folkpartiet man samarbetade med (båda partierna hade många hjärtefrågor gemensamt, såsom allmän rösträtt och krav på republik). Detta samarbete bröts 1928 då Folkpartiet drog sig mer åt höger. 1928-1932 samarbetade Socialdemokraterna i stället med Vänsterpartiet. Sedan 1932 har Socialdemokraterna haft egen majoritet i kommunen, men även efter detta har man haft teknisk valsamverkan med Vänsterpartiet för att se till att de borgerliga partierna inte kan få några viktiga poster i kommunen. Det finns ingen annan kommun i landet där samma parti haft makten med egen majoritet så många år i rad.

I kommunvalet 1994 nådde Socialdemokraterna rekord med 66,6 procent av rösterna. Vid valet 2006 fick partiet 54,5 procent av rösterna.[11] Trots att de borgerliga partierna vann riksdagsvalet det året gick Socialdemokraterna framåt i kommunen i jämförelse med valet 2002, då partiet fick 51,3 procent.[11]

Anders Sundström (kommunalråd 1980–1994 och senare statsråd) och Curt Boström (även han statsråd) är kända socialdemokratiska politiker från Piteå. Liberalen Nils Edén (statsminister 1917-1920) var också från Piteå, liksom liberalen Eliel Löfgren (justitieminister 1917–1920 och utrikesminister 1926–1928).

Mandatfördelning i Piteå kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPP SD NS C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 30 9 3 2 3
4 30 9 3 3
51 90,9
46
1973 5 27 11 2 3 3
5 27 11 3 3
51 78,4
43 8
1976 4 28 10 3 3 3
4 28 10 3 3 3
51 93,4
40 11
1979 3 31 8 2 3 4
3 31 8 3 4
51 93,2
38 13
1982 3 32 7 1 3 5
3 32 7 3 5
51 93,5
36 15
1985 3 31 6 3 3 5
3 31 6 3 3 5
51 91,9
36 15
1988 3 31 1 6 4 3 3
3 31 6 4 3 3
51 89,2
35 16
1991 3 31 6 4 4 3
3 31 6 4 4 3
51 89,1
33 18
1994 4 35 4 3 2 3
4 35 4 3 3
51 89,7
28 23
1998 9 28 4 3 4 3
9 28 4 3 4 3
51 84,70
27 24
2002 6 26 1 5 4 4 3 2
6 26 5 4 4 3
51 83,50
28 23
2006 5 29 1 3 5 2 2 4
5 29 3 5 4
51 83,64
27 24
2010 5 30 2 1 3 2 2 6
5 30 3 6
51 86,25
25 26
2014 5 22 3 1 2 3 5 2 2 6
5 22 3 3 5 6
51 86,92
25 26
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd[redigera | redigera wikitext]

Parti Valdistrikt Kommun
Starkaste Andel Andel
S Markbygden 60,79 % 44,53  %
M Strömnäs 17,65 % 10,58  %
V Klubbgärdet 13,40 % 10,33  %
C Hemmingsmark 52,85 % 9,10  %
NS Sikfors 8,82 % 5,87  %
MP Djupvikens Norra 14,28 % 5,02  %
SD Roknäs 7,52 % 4,29  %
FP Strömnäs 6,50 % 3,86  %
KD Jävre 10,73 % 3,51  %
SPP Alterdalen 35,66 % 2,43  %
Data hämtat från Valmyndigheten.



Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Piteå kommun har tre vänorter:[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kommunens officiella webbplats
  2. ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  3. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  4. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/378565/. Läst 10 november 2014. 
  5. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Piteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  10. ^ SCB.se
  11. ^ [a b] Valmyndigheten
  12. ^ Kommunens officiella webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]