Pitheciidae

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Pitheciidae
Pithecia pithecia
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Infraordning Brednäsor
Platyrrhini
Familj Pitheciidae
Vetenskapligt namn
§ Pitheciidae
Auktor Mivart, 1865
Släkten
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Pitheciidae är en familj av primater som tillhör gruppen brednäsor. I familjen finns fyra släkten med tillsammans 35 till 40 arter beroende på auktoritet.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Individer i denna familj lever i norra och mellersta Sydamerika öster om Anderna. De vistas huvudsakligen i regnskogar.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Dessa primater är små eller medelstora men på grund av deras tjocka päls påminner de om stora djur. Pälsens färg varierar från svart över grå till brun och vit. Ibland saknar delar av ansiktet hårväxt. Svansen, som används bara för att hålla balansen, är pälsklädd i hela sin längd. I släktet Cacajao finns svansen bara rudimentärt.

Vikten varierar mellan 0,7 kg för små individer i släktet plymsvansapor och 4 kg för stora individer i släktet sakier. Kroppslängden (utan svans) ligger mellan 23 cm för små springapor och 70 cm för långa plymsvansapor. Svansen blir med undantag av släktet kortsvansapor upp 50 cm lång.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Individer i denna familj är aktiva på dagen och lever i träd. De har bra förmåga att klättra. De lever i grupper med vanligen 10 till 30 individer men hos släktet kortsvansapor går antalet ibland upp till 100 djur. Kommunikationen sker med olika ljud. Dessa ljud liknar ibland höga vrål och ibland fåglarnas sång.[1]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur är allätare men äter huvudsakligen frukt och insekter. De äter även blommor, knopp, nötter och mindre ryggradsdjur. Med sina stora hörntänder bryter de även hårda skal.[1]

Fortplantningen[redigera | redigera wikitext]

Det föds vanligen ett ungdjur åt gången. De flesta arterna i familjen har särskilda parningstider med undantag av Pithecia albicans som kan para sig hela året. Dräktigheten varar fem till sex månader. Efter tre till fyra år är ungdjuret könsmoget. Dessa primater blir i naturen vanligen upp till 15 år gamla. Några springapor i fångenskap blev upp till 25 år gamla och vissa plymsvansapor blev i djurparker upp till 35 år gamla.[1]

Hot[redigera | redigera wikitext]

På grund av avverkningen av regnskogen minskar dessa djurs levnadsområde. Många arter räknas som nära hotade eller hotade. Callicebus barbarabrownae och Callicebus oenanthe listas av IUCN som akut hotade (critically endangered).[2]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Familjen delas vanligen i två underfamiljer med tillsammans fyra släkten:[3]

Enligt nyare forskning räknas även släktet Xenotrichini till denna familj. Detta släkte är redan utdött.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Dewey, T. 2007 Pitheciidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 3 oktober 2011.
  2. ^ Pitheciidae på IUCN:s rödlista, besökt 3 oktober 2011.
  3. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Pitheciidae

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]