Plötslig spädbarnsdöd

Plötslig spädbarnsdöd är en sällsynt form av dödsfall, som är vanligast bland barn under spädbarnsåret men även förekommer under förskoleåren. Diagnosen ställs när ingen förklaring till dödsfallet finns. I Sverige drabbas omkring 1 av 4000 barn. Varje år dör färre än 30 barn av plötslig spädbarnsdöd i Sverige.[1]

Orsakerna till plötslig spädbarnsdöd är endast delvis klargjorda, men intensiv forskning de senaste årtiondena har utrett mycket kring själva förloppet. Man har funnit ett antal faktorer som påverkar, och genom allmänna rekommendationer till småbarnsföräldrar har statistiken påverkats positivt.

Definition

När ett till synes friskt spädbarn dör plötsligt, och utan att man finner någon orsak, kallas det plötslig spädbarnsdöd, eller SIDS (Sudden infant death syndrome). I Sverige är den officiella definitionen

"Plötslig död under spädbarnsåret som inte kan förklaras efter genomgång av klinik, omständigheterna vid dödsfallet och obduktion."

(Stavanger 1995, ersätter ursprunglig definition från 1969).

När ett barn genomgår en episod där andningen tillfälligt upphör och under en kortare period till synes står i begrepp att avlida kallas det ALTE (Apparent life threatening event). Idag tror man att ALTE är orelaterad till SIDS.

Förlopp

Alla spädbarn har en oregelbunden andning med korta andningsuppehåll. Vissa barn får under dessa andningsuppehåll en dramatisk sänkning av syresättningen, varvid en reflex kan utlösas, vilket leder till pulsfall, och i värsta fall hjärtstillestånd.

Många hypoteser har prövats och prövas fortfarande. En innebär att en del barn antas ha överaktiva reflexer som bromsar hjärtat, och att syrebrist då kan förstärka dessa reflexer. En annan hypotes är att sura uppstötningar inverka i vissa fall. Detta sker genom att de känselkroppar som finns vid struplocket retas av uppstötningarna. När känselkropparna aktiveras har de en hämmande inverkan på de områden i hjärnan som styr andningen, och kan därigenom starta ett andningsuppehåll.

Historia

Sedan tidig historia är plötslig spädbarnsdöd ett känt fenomen. Den äldsta referensen anses vara från Första Kungaboken, där Kung Salomo avgjorde en tvist mellan två mödrar. Den ena av de två hade "legat ihjäl sitt barn", vilket fram till 1800-talet ansågs vara orsakat av SIDS.

Under 1800-talet upptäckes dock att thymus var förstorad hos obucerade barn som gått bort i plötslig spädbarnsdöd, och fram till 1930- och 40-talet ansågs därför thymusförstoring orsaka SIDS. Teorin vederlades då man insåg att alla spädbarn har förstorad thymus.

Istället tog infektionsteorin över på 1950-talet, men kvävning, antingen av sängkläder eller uppkräkt maginnehåll, hade också sina förespråkare.

Inverkande faktorer

Flera faktorer anses öka eller minska risken ett barn skall drabbas av plötslig spädbarnsdöd.

Riskfaktorer

Fysiskt läge: Barn som avlidit i SIDS har ofta påträffats på mage med ansiktet ner i en kudde, och med huvudet täckt av sängkläder. Slutsatsen är att barn, som sover på mage eller på sida, löper högre risk att drabbas av SIDS än barn som sover på rygg. Den ökade risken av att sova på sida är inte ställningen i sig, utan risken för att barnet vänder eller rullar sig på mage.
Mjuka underlag: Att sova på en vattensäng, kudde, kramdjur eller andra mjuka underlag ökar också risken för SIDS.
Kuddar och filtar: Även tjocka täcken, kuddar och filtar ökar risken för SIDS.
Temperatur: Barn, som blir för varma av för mycket kläder, för många filtar eller befinner sig i ett alltför varmt rum, löper högre risk. Troligen är det spädbarnets oförmåga att reglera sin kroppstemperatur som inverkar negativt.
Rökning: Barn, vars mödrar röker under graviditeten, eller som utsätts för rökning, löper också ökad risk.
För tidigt födda: Också för tidigt födda barn, samt barn med låg födelsevikt har förhöjd risk.

Skyddsfaktorer

Napp: Att använda napp kan minska risken för SIDS.
Sova med förälder: Att barnet sover i samma rum som en förälder anses minska risken för SIDS. Det traditionella rådet är att låta barnet sova i egen säng Nya rön om plötslig spädbarnsdöd. Detta "simplistiska" råd har dock ifrågasatts och att barnet sover tillsammans med en vuxen verkar under vissa omständigheter minska risken för SIDS Why babies should never sleep alone.
Amning: Att amma sitt barn anses också minska risken.

Forskning presenterad i maj 2007 pekar på att plötslig spädbarnsdöd kan vara en komplikation av ett infektionsförlopp.^[1] Forskningen baserades till största delen på studier på möss.^{[källa behövs]}

Statistik

I Sverige drabbas omkring 1 barn av 4000 av plötslig spädbarnsdöd. Förekomsten i olika länder varierar. Lägst förekomst återfinns i Asien, Nederländerna, Sverige och Finland, medan högst förekomst har setts på Nya Zeeland. Skillnaderna mellan länderna har minskat sedan allmänna rekommendationer introducerats.

Se även

Fosterdöd

Referenser

^ ”The induced prostaglandin E2 pathway is a key regulator of the respiratory response to infection and hypoxia in neonates” A.O. Hofstetter, S. Saha, V. Siljehav, P.J. Jakobsson and E. Herlenius PNAS 23: 9894-9899, 2007.

Externa länkar

[1] ”The induced prostaglandin E2 pathway is a key regulator of the respiratory response to infection and hypoxia in neonates” A.O. Hofstetter, S. Saha, V. Siljehav, P.J. Jakobsson and E. Herlenius PNAS 23: 9894-9899, 2007.

[1]