Placeboeffekt

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Placeboeffekten)
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om positiv förväntanseffekt. För musikgruppen, se Placebo (musikgrupp). För dess album, se Placebo (musikalbum).
Placebo.

Placeboeffekt är en effekt som uppnås med en medicinsk behandling som går ut på att få patienten att tro att en egentligen biologiskt verkningslös behandling eller medicin kan påverka åkomman eller sjukdomen gynnsamt. Hos de individer som blir utsatta för en sådan behandling finns det en tydlig andel som upplever en märkbar skillnad, vilket kan göra att ingen eller färre ”riktiga” mediciner behöver användas eller att resultatet blir bättre än utan. Det är just denna positiva effekt som kallas placeboeffekten. Den motsatta negativa effekten kallas noceboeffekt.

Ensam är placeboeffekten ganska svag, kroppen märker ganska fort om läkemedlet inte hjälper, och när man börjar tvivla så försvinner effekten. Därför ska man utnyttja placeboeffekten tillsammans med annan verksam medicin, det är då som effekten blir som starkast och långvarigast.[1]

Placebotabletterna kallas även sockerpiller, vilket reflekterar vad de är tillverkade av.

Det är inte bara genom kapslar och tabletter som placebo kan utnyttjas. Även låtsaskirurgi och avsiktlig felinformation kan resultera i ett större välmående.

Placebo har påvisad effekt för flera skilda fysiologiska processer. Den faktor som främst styr hur kraftfullt behandlingsresultatet av en placebobehandling är, är förväntan. Men även betingning har påvisad effekt. Förväntan i sin tur kan stärkas av en rad faktorer, om patienten tror sig få ett dyrt läkemedel så blir i regel placeboeffekten starkare än om de tror sig få en billig. Även placebotmedicinens färg och form kan påverka hur effektivt den upplevs.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Vid en vårdcentral delade man upp 100 patienter med halsfluss i två grupper. Den ena gruppen fick ett vänligt och personligt bemötande av en läkare som tog god tid på sig att undersöka och informera om sjukdomen, hur den skulle behandlas och vad som skulle komma att ske. Den andra gruppen fick ett mindre artigt och ett korthugget bemötande. Alla patienterna fick penicillin mot de streptokocker som ansågs vara orsaken till halsflussen. När man några dagar senare sökte upp patienterna för att höra hur de mådde, visade det sig att de personer som fått ett bättre bemötande hade signifikant mindre halsbesvär än de som blivit bemötta på ett sämre sätt. Likaså upplevde den förra gruppen att de var hjälpta av behandlingen och att de var nöjda och tyckte att de fått god information, något som den senare gruppen inte alls upplevde.[2]

Påverkan[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt exempel på vad som händer i kroppen då den blir utsatt med placebo är att produktionen av dopamin ökar. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i det centrala nervsystemet, och det påverkar också humöret. Dopamin gör individen mer njutningsbenägen och positiv.[3] Detta är en av anledningarna till att placebo brukar användas för att behandla stress och depression.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Birgitta Gerne (2008). ”Dyrare placebo bättre än billigare”. Läkemedelsvärlden. http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=11336. Läst 2013-05-18. 
  2. ^ Sachs, Lisbeth (2004), ”Tillit Som Bot” (på svenska), Placebo i tid och rum 
  3. ^ Malin Avenius (2006). ”Placeboeffekten - tankens makt över kroppen”. Tidningen Apoteket (Nr. 2). http://www.apoteket.se/privatpersoner/kundservice/Sidor/placeboeffekten.aspx. Läst 2013-05-15.