Plagiat
Ett plagiat, från latin: plagium, "människorov" är en oredovisad imitation eller kopiering av ett verk som framställs som egen skapelse.
Innehåll |
Definition [redigera]
Plagiat är inte ett juridiskt begrepp, och kan avse såväl oredovisat användande av ett annat verks innehåll som oredovisade citat, i synnerhet längre sådana. Referat och återgivningar av andras verk är aldrig plagiat, så länge som källan redovisas enligt god sed. Återgivningar som ligger så nära grundverket att de inte är självständiga räknas som plagiat, om det inte är frågan om redovisade citat.
Många gånger är det syftet som avgör huruvida ett lån är plagiat eller inte. Om någon gör anspråk på att en text är en egen skapelse och inte uppger källor, är det dock alltid plagiat. Den nya texten måste ha ett visst mått av självständighet och originalitet.
Exempel [redigera]
En ofta plagierad kameramodell är Leica.
-
Original, tyska Leica III, 1930-tal
-
Plagiat, japanska Canon, modell Kawanon, 1930-tal
-
Plagiat, ryska Zorki, 1950-tal
Plagiat, citat, referat och recension vid akademiska studier [redigera]
I uppsatser och examensarbeten citerar man normalt inte källor ord för ord, utan i allmänhet refererar man istället sina källor, det vill säga sammanfattar och skriver med egna ord så som man själv har tolkat och förstått texten. Läraren vill veta vad studenten har lärt sig, och studentens förmåga att tillämpa kunskapen.
Korta citat används endast om källan har en särskilt välformulerad beskrivning, exempelvis en definition, och markeras med citationstecken vid enstaka meningar, eller blockcitat, det vill säga indragen text, vid hela stycken.
Enligt citaträtten kan mycket långa citat (typiskt flera stycken, sidor eller illustrationer) utgöra upphovsrättsintrång, oavsett om man uppger källa eller ej. Vid universitetsstudier kan det betraktas som plagiat, vilket ofta föranleder disciplinära åtgärder, exempelvis relegering i 2-3 månader.
Lärare använder idag regelmässigt datorprogram för automatisk plagiatkontroll av uppsatser.
För att undvika att studenter frestas att plagiera källor kan lärare formulera uppgifter som inte bara innefattar sammanställning av information från nätet, utan där studenten måste producera egna resultat och slutsatser. Exempelvis kan studenten recensera källan, det vill säga analysera, kritiskt granska och värdera källan, jämföra med andra källor och argumentera för en egen uppfattning.
Oavsett om man citerar, refererar eller recenserar en källa eller hämtar en illustration från källan är det viktigt att källan uppges så detaljerat att läsaren kan hitta den och kontrollera att referatet stämmer, och så att författaren får äran. Även vid fria källor som Wikipedia har författaren attributionsrätt (så kallad ideell upphovsrätt), och därför måste man ange Wikipediaartikelns namn och hämtdatum så att läsaren kan kontrollera vem som bidragit med vad i artikelns historik. Särskilt vid kontroversiella påståenden, sifferuppgifter och definitioner är det viktigt att uppge källa.
Av källförteckningen bör framgå vilken typ av källa det är frågan om så att läsaren kan värdera hur trovärdig den är, exempelvis om man misstänker att en faktauppgift är fel eller om olika källor säger olika saker. Exempelvis är en bok utgiven på akademiskt förlag och en forskningsartikel mer trovärdig än ett blogginlägg eller en studentuppsats. Vanligen anges källan detaljerat i en källförteckning i slutet av uppsatsen, med uppgift om författare, artikelnamn, boktitel, förlag, årtal, sidnummer, webbadress, hämtdatum och typ av publikation. Samtliga källor måste vara omnämnda i den löpande texten med källhänvisning till källförteckningen. Källhänvisningen formateras enligt någon av följande metoder:
- Efternamn och årtal inom parentes: "citerad text (Andersson, 2003)" (Harvardsystemet, vanligt inom samhällsvetenskap och humaniora).
- Siffra inom hakparentes: "citerad text [3]" (Vancouversystemet, vanligast inom naturvetenskap och teknik)
- Fotnot: "citerad text3" (Oxfordsystemet)
