Plagiat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett plagiat (från latin: plagium, 'människorov') avser verk som utgör litterär, musikalisk eller konstnärlig stöld, eller handlingen att stjäla eller låna från verk;[1] handlingen att plagiera kallas även plagiering. Plagiat är en otillåten eller oetisk kopiering eller imitation av ett verk eller en vara (produkt) och avser vanligen att verket eller varan framställs som egen skapelse.

Plagiat är oetiskt enligt pressens yrkesregler, som säger att en journalist skall beakta upphovsrätten vad avser text, bild och ljud. Plagiat som gjorts musiker kallas vardagligen för sångstöld. Plagiat (i betydelsen långa, vanligen oredovisade, citat) som gjorts av studenter och forskare är att betrakta som fusk och kan resultera i disciplinära åtgärder, och är oetiskt enligt forskningsetiska hederskodex. Plagierade texter kan upptäckas med verktyg för plagiatkontroll.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Plagiat är inte ett juridiskt begrepp, och definieras olika i olika sammanhang. Det behöver inte vara ett brott, men ofta avses intrång i immaterialrätten. Det finns ingen strikt och exakt distinktion mellan begreppen plagiat, imitation, kopia, replikation och förfalskning. Begreppet plagiat förekommer därför även i samband med konstförfalskning, vilket om det framställs som eget verk kan vara ett upphovsrättligt brott, och om det säljs och framställs som annans verk är att betrakta som bedrägeri.

Plagiat kan avse oredovisat eller otillåtet användande av ett annat verks innehåll eller utformning. Referat (sammanfattning) och recension (kritisk analys) av andras verk är aldrig plagiat.

Många gånger är det syftet som avgör huruvida ett lån är plagiat eller inte. Om någon gör anspråk på att en text är en egen skapelse och inte uppger dess källor kan det vara plagiat.

Intrång i immaterialrätten[redigera | redigera wikitext]

Plagiat behöver inte vara ett brott, men kan utgöra intrång i immaterialrätten. Plagiat i betydelsen kopiering av ett verks innehåll och framställning kan vara brott mot upphovsrätten, medan kopiering av en produkts design kan vara brott mot mönsterskyddlagen eller lagen om skydd för kretsmönster, och kopiering av en produkts bakomliggande funktionsprincip kan utgöra intrång i patentlagstiftningen.

Det kopierade verkets innehåll eller utformning får inte vara så vanlig att det kan kopieras genom en slump, utan det måste uppvisa en verkshöjd eller uppfinningshöjd, det vill säga ha visst mått av självständighet och originalitet, för att kopian ska betraktas som plagiat.

Återgivningar som ligger så nära grundverket att de inte är självständiga räknas som plagiat, om det inte är frågan om redovisade citat som medges av svensk och finsk citaträtt och återgivningsrätt, amerikansk fair use-lagstiftning och motsvarande undantag mot upphovsrätten i Europeisk lag som baseras på Bernkonventionen, med flera länder. Kortare källbelagda citat av texter, och viss återgivning av illustrationer och konstverk i en akademisk uppsats utan vinstsyfte eller i direkt anslutning till exempelvis en recension, medges av citaträtten[2][3] och återgivningsrätten i svensk och viss mån finsk lag. Liknande undantag från upphovsrätten finns även i amerikansk fair use-lagstiftning, och .

Exempel[redigera | redigera wikitext]

En ofta plagierad kameramodell är Leica.

Det första fall av musikplagiat som kommit att prövas i svensk domstol som upphovsrättsbrott[4] gällde bandet Drängarnas hit Vill du bli min fru från 1995. Högsta Domstolen slog 2002 fast att en åtta takter lång fiolslinga i låten var plagierad från 70-talsgruppen Landslagets Tala om vart du ska resa. Landslagets skivbolag EMI stämde Drängarnas skivbolag Regatta, som tvingades betala 65 000 kronor i skadestånd och 153 000 i rättegångskostnader.[5]

Plagiat, citat, referat och recension vid akademiska studier[redigera | redigera wikitext]

I uppsatser och examensarbeten citerar man normalt inte källor ord för ord, utan i allmänhet refererar man istället sina källor, det vill säga sammanfattar och skriver med egna ord så som man själv har tolkat och förstått texten. Läraren vill veta vad studenten har lärt sig, och studentens förmåga att tillämpa kunskapen.

Korta citat används endast om källan har en särskilt välformulerad beskrivning, exempelvis en definition, och markeras med citationstecken vid enstaka meningar, eller blockcitat, det vill säga indragen text, vid hela stycken.

Enligt citaträtten kan mycket långa citat (typiskt flera stycken, sidor eller illustrationer) utgöra upphovsrättsintrång, oavsett om man uppger källa eller ej. Vid universitetsstudier kan det betraktas som plagiat, vilket ofta föranleder disciplinära åtgärder, exempelvis relegering i 2-3 månader. Huruvida disciplinnämnd eller annan beslutande instans bedömer kopierandet som fusk beror på hur tydliga de instruktioner som skolan har tillhandahållit är.

Lärare använder idag regelmässigt datorprogram för automatisk plagiatkontroll av uppsatser.

För att undvika att studenter frestas att plagiera källor kan lärare formulera uppgifter som inte bara innefattar sammanställning av information från nätet, utan där studenten måste producera egna resultat och slutsatser. Exempelvis kan studenten recensera källan, det vill säga analysera, kritiskt granska och värdera källan, jämföra med andra källor och argumentera för en egen uppfattning.

Oavsett om man citerar, refererar eller recenserar en källa eller hämtar en illustration från källan är det viktigt att källan uppges så detaljerat att läsaren kan hitta den och kontrollera att referatet stämmer, och så att författaren får äran. Även vid fria källor som Wikipedia har författaren attributionsrätt (så kallad ideell upphovsrätt), och därför måste man ange Wikipediaartikelns namn och hämtdatum så att läsaren kan kontrollera vem som bidragit med vad i artikelns historik. Särskilt vid kontroversiella påståenden, sifferuppgifter och definitioner är det viktigt att uppge källa.

Av källförteckningen bör framgå vilken typ av källa det är frågan om så att läsaren kan värdera hur trovärdig den är, exempelvis om man misstänker att en faktauppgift är fel eller om olika källor säger olika saker. Exempelvis är en bok utgiven på akademiskt förlag och en forskningsartikel mer trovärdig än ett blogginlägg eller en studentuppsats. Vanligen anges källan detaljerat i en källförteckning i slutet av uppsatsen, med uppgift om författare, artikelnamn, boktitel, förlag, årtal, sidnummer, webbadress, hämtdatum och typ av publikation. Samtliga källor måste vara omnämnda i den löpande texten med källhänvisning till källförteckningen. Källhänvisningen formateras enligt någon av följande metoder:

  • Efternamn och årtal inom parentes: "citerad text (Andersson, 2003)" (Harvardsystemet, vanligt inom samhällsvetenskap och humaniora).
  • Siffra inom hakparentes: "citerad text [3]" (Vancouversystemet, vanligast inom naturvetenskap och teknik)
  • Fotnot: "citerad text3" (Oxfordsystemet)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → plagiat (Tryckår 1953)
  2. ^ Sveriges lag om upphovsrätt, paragraf 22
  3. ^ Proposition 1992/93:214, paragraf 2.9: Rätten att citera
  4. ^ Drängarna stämda för stöld – av åtta takter”. Aftonbladet. 1 januari 2001. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10191936.ab. 
  5. ^ ”Drängarna är plagiatörer”. Dagensskiva.com. 12 april 2002. http://dagensskiva.com/2002/04/12/drangarna-ar-plagiatorer/. 

Se även[redigera | redigera wikitext]