Plankorsning
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2012-08) |
En plankorsning är en vägkorsning där vägar korsar varandra i samma plan, i motsats till en planskild korsning. Ordet används även för järnvägskorsningar vägkorsning med eller spårväg.
Plankorsning med järnväg
Plankorsningsskyddsanordningar kan delas in i två kategorier: aktiva anordningar och passiva anordningar.[1] Huruvida en plankorsning bör förses med passiva eller aktiva skyddsanordningar kan utvärderas med hjälp av verktyg såsom Australian Level Crossing Assessment Model.
Till aktiva skyddsanordningar hör apparater som blir verksamma när ett tåg närmar sig plankorsningen; bland dessa finns bommar (såväl hel- som halvbommar) samt ljus- och ljudsignaler.[1] Plankorsningar där aktiva skyddsanordningar används kan även förses med hinderdetektorer. En hinderdetektor är en anordning som känner av vägfordon i plankorsningar och då hindrar bommarna att fällas helt så att vägfordon som annars skulle bli instängda i korsningen kan köra ut. Samtidigt visas även stoppsignal till närmande tåg. Det har bara inträffat en enda riktig olycka i Sverige där sådan funnits sedan runt 1990, och det var en bil som körde rakt in i de fällda bommarna alldeles framför tåget.[2] Det kan även användas spärrar som fysiskt förhindrar vägfordon från att komma in i plankorsningar; dessa är vanliga i Ryssland.[3]
Passiva skyddsanordningar utgörs av vägskyltar, bland dem kryssmärken, stoppskyltar eller väjningspliktsskyltar.[1]
Korsning med spårväg
Plankorsningar mellan väg och spårväg skyltas och signaleras i Sverige i princip likadant som mellan två vägar. Det finns inte några kryssmärken (utom för Lidingöbanan som 2009 omdefinierades från järnväg till spårväg). Däremot förekommer en särskild varningsskylt före korsningarna. Spårvagnar har fullt ut företräde före vägfordon, men håller relativt låg hastighet.
Tunnelbanor har i Sverige, Norge och Tyskland ungefär samma status som spårvägar. Plankorsningar mellan väg och tunnelbana finns inte i Sverige, däremot i Oslo i Norge (Holmenkollbanan) och i Frankfurt i Tyskland.
Korsning i plan mellan vägar
Plankorsningar är också ett begrepp som används när två vägar korsar varandra i samma plan. Detta är den absolut vanligaste formen av korsningar när två vägar möter varandra. Det är också den form av korsningar som både är enklast och billigast att bygga för två vägar som korsar varandra eller ansluter till varandra.
På vägar med mycket trafik är plankorsningar oftast försedda med trafiksignaler, annars skapas köer på de vägar som har väjningsplikt. De har dock nackdelen att de kan bli mer trafikfarliga på vägar med höga hastigheter, och särskilt högtrafikerade vägar. I Sverige tillåts max 70 km/h förbi trafiksignaler, vilket många dock tar med en nypa salt på huvudvägar. Därför eftersträvar man ofta att ta bort plankorsningar på större och mer trafikerade vägar. På motorväg och motortrafikled finns aldrig plankorsningar utan bara planskilda korsningar.
Många traditionella vägkorsningar har också byggts om till cirkulationsplatser (rondeller). Dessa är trafiksäkrare mot personskador eftersom hastigheterna är låga på grund av skarp sväng. Däremot är mindre krockar med plåtskador vanliga där.
Referenser
Noter
- ^ [a b c] ”Rail Safety Investigation Report: Fatal Level Crossing Collision, Nundah, 4 May 2012” (på engelska). The Office of Transport Safety Investigations. 2013. sid. 19. http://www.otsi.nsw.gov.au/rail/120504_QN_Nundah_Level_crossing_collision_Final.pdf. Läst 6 maj 2013.
- ^ Mornell 2006, s. 49.
- ^ ”Railway Technical Society of Australasia Submission to the Road Safety Committee on “existing, new and developing technologies for implementation to improve safety at level crossings”.” (på engelska). Railway Technical Society of Australasia. sid. 8. Arkiverad från originalet den 10 april 2013. https://web.archive.org/web/20130410194804/http://rtsa.com.au/assets/2008/03/rtsa-level-crossing-technologies-submission.pdf. Läst 11 maj 2013.
Webbkällor
Mornell, Olle (30 juni 2006). ”Kartläggning av plankorsningar”. Banverket. Arkiverad från originalet den 10 mars 2012. http://web.archive.org/web/20120310004001/http://www.trafikverket.se/PageFiles/10137/Kartlaggning_av_plankorsningar_2006.pdf. Läst 11 maj 2013.