Politikåret 1905

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Politikåret 1905
Election MG 3455.JPG
Lista över politikår
1904  · 1905  · 1906
Humaniora och kultur
Film · Konst · Litteratur · Musik · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 11 januari - Det nya svenska riksdagshuset på Helgeandsholmen tas i bruk. Dess arkitektur får stark kritik.
  • 22 januari - 200 000 ryska arbetare marscherar till vinterpalatset i S:t Petersburg där de beskjuts av tsarens trupper. Hundratals människor dör. Denna händelse var första ryska revolutionen och är känd som Blodiga söndagen.
  • 7 februari - De svensk-norska förhandlingarna i konsulatsfrågan strandar.
  • 3 mars - Den ryske tsaren accepterar att skapa en folkvald församling - Duman.
  • 13 april - Erik Gustaf Boström avgår som svensk statsminister.
  • 14 april - Johan Ramstedt blir ny svensk statsminister.
  • 25 april - Norges regering avvisar förhandlingar om unionen så länge konsulatsfrågan inte är löst.
  • 27 maj
  • 6 juni - Norska stortinget håller ett hemligt möte, där man beslutar att dagen därpå säga upp unionen med Sverige.
  • 7 juni - Norska stortinget beslutar att säga upp unionen med Sverige, varför de norska statsråden nedlägger sina ämbeten. Stortinget förklarar att kungamakten Norge har upphört att fungera, eftersom Oscar II inte förmår bilda någon ny norsk regering.
  • 9 juni - Unionsflaggan halas för sista gången på Akershus fästning och norrmännen kan istället hissa "den rene flagg".
  • 15 juni - Sveriges kronprins Gustav (V):s son Gustav (VI) Adolf gifter sig med Margaret av Connaught.
  • 20 juni - En urtima riksdag i Sverige debatterar upplösningen av unionen med Norge. Man framlägger en proposition om att avvisa användandet av våld i krisen. Propositionen faller dock och regeringen avgår. Arbetarrörelsen deklarerar sin avsikt att proklamera generalstrejk i händelse av krig med Norge.
  • 13 juli - Sveriges kung Oscar II och Tysklands kejsare Wilhelm II möts i Gävle i Sverige.
  • 27 juli - Sveriges riksdag kräver stortingsval eller folkomröstning i Norge om unionsfrågan.
  • 2 augusti - Johan Ramstedt avgår som svensk statsminister och efterträds av Christian Lundeberg.
  • 13 augusti - Med 368.208 röster för och 184 röster mot vinner självständighetssidan översvallande i den norska unionsfolkomröstningen.
  • 22 augusti - Det norska stortinget begär förhandlingar om svensk-norska unionens upplösning.
  • 30 augusti - De norska delegaterna anländer till Karlstad inför unionsupplösningsförhandlingarna.
  • 31 augusti - Förhandlingarna om svensk-norska unionens upplösning börjar i Karlstad klockan 13:00. När de är slut avvecklas förberedelserna för en militär konfrontation.
  • 5 september - Under USA:s president Theodore Roosevelts medling sluts fred mellan Ryssland och Japan i Portsmouth, USA. Rysk-japanska kriget är över.
  • 7 september - De svensk-norska unionsförhandlingarna strandar och regeringarna reser hem till respektive huvudstäder, för att överlägga med riksdagen respektive stortinget. Efter några dagar återvänder man och kan fortsätta förhandlingarna.
  • 23 september - Förhandlingarna i Karlstad avslutas genom att Karlstadskonventionen skrivs under 18:15.
  • 9 oktober - Konventionen i Karlstad, vilken gör slut på svensk-norska unionen, godkänns av det norska stortinget.
  • 16 oktober - Svenska riksdagen beslutar om svensk-norska unionens upphävande.
  • 26 oktober - Konventionen i Karlstad godkänns av den svenska riksdagen. En neutral zon skall gå utmed gränsen och tvistefrågor skall avgöras av skiljedomstolen i Haag. Sveriges konung Oscar II avsäger sig Norges krona och antar ett nytt valspråk: Sveriges Väl!
  • 30 oktober - Rysslands Tsar Nikolaus II proklamerar det så kallade oktobermanifestet.
  • 1 november - Unionen mellan Sverige och Norge upplöses formellt.
  • 7 november - Christian Lundeberg avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff[1], som bildar Sveriges första liberala regering.
  • 12 november - Efter unionsupplösningen hålls en folkomröstning i Norge om man skall ha monarki eller republik. 259.563 röster läggs för monarki och 69.264 röster för republik.
  • 18 november - Det norska stortinget väljer den danske prinsen Carl till ny norsk kung under namnet Håkon VII.
  • 25 november - Håkon VII med familj anländer till Oslo och tillträder som Norges kung.
  • 5 december - Sir Henry Campbell-Bannerman blir premiärminister i Storbritannien.[2]

Val och folkomröstningar[redigera | redigera wikitext]

Organisationshändelser[redigera | redigera wikitext]

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sweden” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html. Läst 23 november 2012. 
  2. ^ ”United Kingdom” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/United_Kingdom.html. Läst 7 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]