Politikåret 2003
| Politikåret 2003 | |
 | |
| 2002 · 2003 · 2004 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Händelser
Januari
- 6 januari - Rolandas Pakas tillträder som president i Litauen.[1]
- 13 januari - I Sverige ligger Göteborgskommitténs rapport om de så kallade Göteborgskravallerna under EU-toppmötet i Göteborg 2001 klar. Svenska polisen kritiseras hårt.
- 17 januari – Norge svänger i EU-frågan, 67 % stödjer enligt undersökning norskt medlemskap.[1]
- 19 januari – I Sverige har folkets inställning till kärnkraften förändrats. För första gången är en majoritet (55 %) för, medan 16 % kan tänka sig utbyggnad, detta enligt Sifo.[1]
- 20 januari – Enligt nya uppgifter från Sydafrika sköts Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme 1986 av en tidigare agent på uppdrag av Sydafrikas dåvarande president P.W. Botha. Den utpekade mannen förnekar anklagelserna.[1]
- 22 januari - Skattemyndigheten i Sverige avslår Gudrun Schymans begäran om avdrag för resor och representation, sedan hennes deklaration för inkomståret 2001 underkänts.[1]
- 23 januari - Sveriges chefsåklagare Birgitta Cronier lägger ner förundersökningen av Jan O. Karlssons kräftmiddag med motiveringen att det inte var privat tillställning.[1]
- 24 januari - I Sverige är fler politiker för svenskt EMU-medlemskap, 44 % skulle rösta ja, 43 % nej enligt undersökning från DN/Temo.[1]
- 28 januari - Folkhälsoinstitutet vill ha rökförbud i alla restauranger, barer och kaféer i Sverige.
Februari
- 4 februari - Jugoslavien upplöses som stat och ersätts av en union kallad Serbien och Montenegro.[1]
- 5 februari - Marknadsdomstolen slår fast, att det svenska förbudet mot alkoholreklam strider mot EU:s regler.
- 15 februari - Miljoner människor demonstrerade världen över mot USA:s och Storbritanniens planerade krig mot Irak. Aftonbladet säger 5-10 miljoner. Indymedia säger 12 miljoner. I Sverige demonstrerar ca 120.000 människor på ett 40-tal platser runt om i landet.
- 28 februari - 61-årige medborgardemokraten Vaclav Klaus utses av parlamentet till ny president i Tjeckien.[1]
Mars
- 12 mars - Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet i Sverige är alkohol och övervikt de nya hoten mot svenskarnas hälsa, medan cancerrisken minskar.
- 18 mars - I ett tal till nationen lägger George W. Bush fram ett ultimatum till Saddam Hussein: Om han inte lämnar Irak inom 2 dygn, anfalls Irak av amerikansk-brittiska alliansen.
- 20 mars - Amerikanska och brittiska styrkor påbörjar en offensiv mot Irak, och därmed inleds Irakkriget.
April
- 4 april - Finland får en trepartiregering bestående av Centern, Finlands socialdemokratiska part samt Svenska folkpartiet med totalt 117 av 20 mandat i Finlands riksdag. Anneli Jäättenmäki blir Finlands första kvinnliga president och premiärminister.[1]
- 7 april – Kubanske oppositionsledaren Hector Palcios döms till 25 års fängelse för landsförräderi.[1]
- 29 april – Palestinska lagstiftande rådet godkänner med röstsiffrorna 51-18 blivande premiärminister Mahmoud Abbas förslag till regering.[1]
Maj
- 10 maj – Båda kamrarna i USA:s kongress har godkänt president George W. Bushs planerade skattesänkningar på 550 miljarder amerikanska dollar på 10 år.[1]
- 22 maj – FN:s säkerhetsråd upphäver sanktionerna mot Irak efter 13 år.[1]
Juni
- 2 juni – Stockholms kommunfullmäktige godkänner med röstsiffrorna 51-49 trängselavgifter från årsskiftet 2004-2005.[1]
- 7 juni – I Zimbabwe grips oppositionsledaren Morgan Tsvangirai, anklagad för högförräderi genom att ha uppmanat till stora demonstrationer.[1]
- 15 juni - Den statliga adoptionsutredningen i Sverige föreslår en övre åldersgräns för adoptivföräldrar på 42 år.
- 18 juni - Finlands statsminister Anneli Jäätteenmäki tvingas avgå efter att ha ljugit för Finlands riksdag då hon redogjorde för hur hon kom över hemliga UD-dokument i valrörelsen.[1]
- 21 juni – Från EU-toppmötet i Thessaloniki meddelas att Kroatien, Albanien, Makedonien, Bosnien-Hercegovina och Serbien-Montenegro är välkomna till EU så snart de lever upp till EU:s demokratiska och ekonomiska krav.[1]
- 24 juni – Finlands riksdag utser med röstsiffrorna 109-67 Centerpartisten Matti Vanhanen till Finlands nye statsminister.[1]
Juli
- 1 juli - Den svenska adelns privilegier upphör helt.
- 9 juli – USA:s president George W. Bush stannar på sin fem dagar långa Afrikaresa i Pretoria och träffar Sydafrikas president Thabo Mbeki.[1]
- 13 juli – En övergångsregering utses i Irak, och träffas i Bagdad. Regeringen skall i samråd med ockupationsmakterna styra Irak fram till nästa demokratiska val.[1]
- 19 juli – Medlemmar ur Nationaldemokratisk ungdom samlas på Medborgarplatsen i Stockholm för att demonstrera illegalt mot "islams intrång i Sverige". Motdemonstranter går till angrepp, och tumult uppstår.[1]
- 21 juli – I Tyskland enas den rödgröna regeringen samt den borgerliga oppositionen om ett sparprogram. Inom främst sjukvården, som tidigare varit helt gratis, skall tio miljarder euro sparas under första året.[1]
- 25 juli – I Sverige skulle 47 % av svenskarna vid folkomröstning säga ja till EMU enligt en opinionsundersökning. 36 % skulle säga nej. 16 % tvekar.[1]
Augusti
- 1 augusti – I Turkiet har parlamentet godkänt en lagändring som ändrar militärens ställning från högsta verkställande organ till att endast ha rådgivande funktion.[1]
- 2 augusti – Stockholm Pride attackeras av personer från Nationaldemokratisk ungdom. En 26-årig man misshandlas och förs till sjukhus. Två skinnskallar grips, misstänkta för misshandeln.[1]
- 8 augusti – Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva får sin pensionsreform godkänd i nationalkongressen.[1]
- 11 augusti – Charles Taylor avgår som president i Liberia.[1]
September
- 4 september - Italiens premiärminister Silvio Berlusconi, misstänkt för mutbrott, kallar Italiens domare för "mentalt störda", och menar att de "inte kan jämföras med den mänskliga rasen".[1]
- 6 september - Palestinske premiärministern Mahmoud Abbas lämnar in sin avskedsansökan. Han har tidigare hotat med avhopp om han ej har stöd av president Yassir Arafat.[1]
- 10 september
- Sveriges utrikesminister Anna Lindh blir svårt knivskuren i buken av en okänd gärningsman på NK i Stockholm.[1]
- Anna Lindh förs till Karolinska sjukhuset där hon opereras under eftermiddagen, kvällen och hela natten.
- 11 september
- Sveriges utrikesminister Anna Lindh avlider på morgonen av de skador hon fick vid knivöverfallet dagen före.
- Jan O. Karlsson blir tillförordnad utrikesminister i Sverige.
- En psyksjuk man dödar den femåriga flickan Sabina på en förskola i Arvika, vilket tillsammans med Anna Lindh-mordet utlöser debatt om psykvården i Sverige.[1]
- 15 september - Kung Carl XVI Gustaf av Sverige firar 30-årsjubieum på tronen.[1]
Oktober
- 3 oktober - Sveriges statsminister Göran Persson presenterar nyordningen i Sveriges regering. Laila Freivalds blir ny utrikesminister. Jan O. Karlsson lämnar regeringen och ersätts av två ministrar (Barbro Holmberg, migrationsminister och Carin Jämtin, biståndsminister).
- 4 oktober – EU-toppmötet om ny grundlag slutar i fiasko.[2]
- 7 oktober – Kung Abdullah II av Jordanien inleder ett tre dagars statsbesök i Sverige.[2]
November
- 17 november – Arnold Schwarzenegger tillträder som guvernör i Kalifornien i USA.[3]
- 22 november – I Georgien stormar oppositionen parlamentet, och tvingar president Eduard Sjevardnadze att avgå. Valet i november ogiltigförklaras i 27 distrikt, efter att internationella observatörer vittnat om fusk.[2]
- 28 november – Personalen på Utrikesdepartementet protesterar mot utnämnandet av Margareta Winberg som ny ambassadör i Brasilien.[2]
December
- 13 december - I Irak grips Saddam Hussein levande och utan strid i sin hemstad Tikrit.[2]
Val och folkomröstningar
- 1 januari - Brasilien, Luíz Inácio Lula Da Silva blir president.
- 1 januari - Schweiz, Pascal Couchepin blir president.
- 28 januari - Ariel Sharons Likud vinner parlamentsvalet i Israel, rekordlåga 68,5 % deltar.[1]
- 8 mars – Malta säger i folkomröstning ja till EU-medlemskap. 53,6 % röstar ja och 46,4 % röstar nej.[1]
- 16 mars – Finland går till riksdagsval. Centern vinner med 0.2 % över Finlands socialdemokratiska parti, som får 24.5 % av rösterna.[1]
- 23 mars – Slovenien säger i folkomröstning ja till medlemskap i EU (89.7 %) och NATO (66 %).[1]
- 12 april – Ungern säger i folkomröstning ja till EU-medlemskap. 83,8 % röstar ja i en folkomröstning där enbart 45.6 % lockats till valurnorna.[1]
- 17 april - Finland får sin första kvinnliga statsminister, centerpartisten Anneli Jäätteenmäki
- 19 april – Nigeria går till presidentval. Sittande president Obasanjo vinner med 62 % mot Muhammadu Buhari i ett val där 20 politiker deltar. Valfusk rapporteras från elva av 36 delstater, men oroligheter rapporteras bara från Bayelsa med skottlossning, där sex personer dödas.[1]
- 17 maj – Slovakien säger i folkomröstning ja till EU-medlemskap. 90 % röstar ja.[1]
- 14 juni – Tjeckien säger i folkomröstning ja till EU-medlemskap. 77,3 % röstar ja.[1]
- 28 juni – KD väljer på sitt riksting om Alf Svensson som partiledare för 32:a gången.[1]
- 7 juli – Korsika säger i folkomröstning nej till ökat självstyre. 51 % röstar nej.[1]
- 14 september - Sverige - Folkomröstning om huruvida Sverige ska införa euro som valuta. Resultatet blev 42,0 procent "ja", 55,9 procent "nej" och 2,1 procent "blanka".[1] Sverige kommer således att tills vidare inte omfattas av EMU:s tredje steg.
- 7 oktober - Kalifornien, USA, Arnold Schwarzenegger vinner guvernörsvalet
- 16 oktober – SVP vinner stort vid schweiziska valet och blir första parti.[2]
- 7 december – Vladimir Putins "Enade Ryssland" vinner parlamentsvalet i Ryssland med 222 av 450 mandat. Kommunisterna förlorar stort.[2]
Organisationshändelser
- 26 januari - Gudrun Schyman avgår som partiledare för Vänsterpartiet, sedan hennes skattefiffel avslöjats.[1]
- 7 februari - 50-årige Ingrid Burman från Uppsala och 60-årige Ulla Hoffmann från Tyresö, båda ledamöter i Sveriges riksdag, utses till nya ledare för Vänsterpartiet fram till nästa kongress.[1]
- 15 februari – I Sverige faller Vänsterpartiet i Sifoundersökningen. Med 6.9 % är stödet det sämsta sedan december 1994.[1]
- 1 april - Bo Lundgren meddelar, att han tänker avgå som moderatledare vid partistämman i oktober 2003.[1]
- 13 maj - 37-årige civilekonomen Fredrik Reinfeldt nomineras av enig valberedning till ny moderatledare.[1]
- 25 oktober - Fredrik Reinfeldt väljs till ny moderatledare efter Bo Lundgren.[1]
- 12 december - Lars Ohly kommer oväntat med beskedet att han kandiderar till posten som partiledare för vänsterpartiet.
- 16 december - Alf Svensson meddelar att han efter 31 år som ledare för KD avgår.[1]
Avlidna
- 12 januari – Leopoldo Galtieri, Argentinas president 1981–1982.
- 28 februari – Fidel Sanchez Hernández, El Salvadors president 1967–1972.
- 12 mars – Zoran Djindjic, serbisk premiärminister.[1]
- 11 september – Anna Lindh, Sveriges miljöminister 1994–1998 och utrikesminister 1998–2003 (attentat).
- 15 oktober – Moktar Ould Daddah, Mauretaniens förste president 1960–1978.
- 19 oktober – Alija Izetbegović, Bosnien och Hercegovinas förste president 1992–1996.
Källor
Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az] När Var Hur 2004. DN
- ^ [a b c d e f g] När Var Hur 2005. DN
- ^ ”California” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_A-D.html#California. Läst 7 november 2012.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 2003.
