Politik i Harry Potter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Politik är en aspekt av Harry Potter-fiktionen som fått stort genomslag i den allmänna debatten. I J.K. Rowlings böcker sträcker sig politiska teman från motstånd mot nazism till motstånd mot regeringen.

Enligt Inside Higher Ed innehåller Library of Congress 21 volymer med kritik och tolkningar angående Harry Potter-böckerna. Minst sjutton doktorsavhandlingar och sju master (motsvarande magisterexamen) har blivit ägnade åt serien.[1] Det finns i USA också flera universitetskurser med Potter-serien i centrum, bland annat i högre statsvetenskap (engelska "Political Science").[2][3][4][5][6][7]

Time Magazine påtalade de politiska och sociala aspekterna i Harry Potter i sin Årets person för år 2007. Rowling hamnade på tredje plats efter politikerna Vladimir Putin och Al Gore.[8] Harry Potters sociala och politiska inflytande har jämförts med Harriet Beecher Stowes populära, men även kritiserade, bok Onkel Toms stuga, som eldade på abolitionismrörelsen som ledde till amerikanska inbördeskriget.[8][9]

Det amerikanska magasinet Entertainment Weekly menade att den generation som växt upp efter 11 september-attackerna åtminstone delvis fått sina idéer om "krig, om ledarskap, om farorna i att arbeta i grupp och om diktatorskap, om vikten av skilda åsikter och om hjältar och personliga offer, från Rowling" och att deras syn på yttrandefrihet har influerats av Rowlings utmanande böcker.[10]

Rawlings egen sammanfattande kommentar i frågan är

Potterböckerna är generellt en långvarig vädjan för tolerans och för ett slut på trångsyntheten(The Potter books in general are a prolonged argument for tolerance, a prolonged plea for an end to bigotry)
"J.K. Rowling's big fat mouth". Artikel på Sun-Sentinel.comoktober 2007

Auktoriteter och krig[redigera | redigera wikitext]

Rawling har i sina böcker ett tydligt budskap mot övertro på auktoriteter och emot krig.

Man bör ifrågasätta överheten och inte förutsätta att etablissemanget eller pressen berättar hela sanningen. (You should question authority and you should not assume that the establishment or the press tells you all of the truth.)
J.K. Rowling outs Dumbledore! Entertainment Weekly, oktober 2007
Jag ville väldigt medvetet visa delar av ondskan med krig, det vill säga hur fullständigt oskyldiga människor blir slaktade (I very consciously wanted to show what is one of the great evils of war, which is that totally innocent people are slaughtered) (
New Orleans students give Rowling a rousing welcome, Times Picayne

Rasism, nazism, och etnisk rensning[redigera | redigera wikitext]

Analytiker har pekat på en tydligt avståndstagande mot rasism i J.K. Rowlings böcker.[11][12][13] Den kommunistiska tidningen People's Weekly World i USA skriver att det finns stora likheter mellan Jessica Mitfords liv, som kommunist med nazistisk familj, och Sirius Black, som bor i en renblodig familj, där han är den enda som inte har något emot mugglarfödda.

Rowling bekräftade att likheter mellan Voldemort och Hitler varit delvis medvetna, under en intervju av Keith Olbermann.[14] I lanseringstouren 2007 uttalade sig Rowling angående paralleller till nazism: Det var inte bara det. Jag tror man kan se likheter mellan Trolldomsministeriet innan det tas över, och andra regimer vi alla känner till och älskar.(So yeah that follows a parallel to Nazism. It wasn't really exclusively that. I think you can see in the Ministry even before it's taken over, there are parallels to regimes we all know and love).[15] Precis innan hade hon sagt att Människor gillar att tänka sig sig själva vara förmer än andra, och ifall de inte kan vara stolta över något annat, så pryder de sig med påhittad renhet.(People like to think themselves superior and that if they can pride themselves in nothing else they can pride themselves on perceived purity.) [15]

Rowling säger på hennes webbplats att benämningarna "pure-blood", "half-blood" och "muggle-born" (renblod, halvblod och mugglarfödd) kunde jämföras med de riktiga kartorna som nazisterna använde föra att visa vad som definierade en arier och vad som definierade en jude..[16]

Flaggan för partiet British Union of Fascists

Christopher Hitchens beskrev i en artikel i New York Times hur ärret på Harrys panna är detsamma som det på logotypen för Sir Oswald Mosleys parti British Union of Fascists, BUF, en samling framstående nazistsympatisörer under 1930-40 talet.[17]

Under en intervju efter publiceringen av den avslutande boken fick Rowling en fråga angående metaforerna om etnisk rensning. Svaret blev Jo, det är en politisk metafor. Men jag satt inte och tänkte 'Nu ska jag återskapa Nazityskland i trollkarlsvärlden'. Även om det finns många likheter med Nazityskland, så finns det också associationer med andra politiska situationer, så jag kan inte riktigt peka ut en.[18]

Det har dock även framförts synpunkter att bokserien är rasistisk, eftersom det varken på Hogwarts eller övriga magi-världen hörs det minsta om ramadan, diwali eller andra "okristna" högtider. Dessutom fanns det innan Harry Potter och dödsrelikerna inte det minsta spår av handikappade trolkarlar eller mugglare, och trapporna i Hogwarts är inte alls särskilt rullstolsvänliga. Dock verkar Ariana Dumbledore, som man får veta mer om i sjunde boken, ha fått någon sorts störning i sin ungdom, och fått leva med den resten av sitt korta liv.[19]

Homosexualitet[redigera | redigera wikitext]

År 2007 ställde ett barn frågan huruvuda Dumbledore hade något kärleksliv, och Rowling avslöjade att jag tänkte mig alltid Dumbledore som gay. Dumbledore blev kär i Grindelwald... Glöm inte att kärleken kan göra oss blinda. Han var väldigt dragen till en så intelligent person. Det var Dumbledores tragedi[14]

Journalisten och debattören Bill O'Reilly tog avstånd mot avslöjandet om Dumbledores homosexualitet, och frågade/undrade ifall det var en del av "the gay agenda" med "indoctrination of children". Han sade att J.K. Rowling är en provokatör.[20][21][22]

Zenit News Agency, en nyhetsbyrå med förankring i den katolska kyrkan, anklagade Rowling för att ha förrått sina läsare genom att dölja Dumbledores sexualitet, och sade att Rowling blivit den rikaste kvinnan i England tack vare frånvaron av politisk, social eller moralisk propaganda i hennes böcker.[23] Thomas J. Euteneuer, presidenten för organisationen Human Life International, en organisation som propagerar mot abort och andra punkter enligt romersk-katolska kyrkan, reagerade negativt mot hela serien och tycker att Harry Potter-böckerna undervisar unga människor i språk och rörelser i det ockulta, och säger att hennes beskrivning av Dumbledore uppmanar, om inte indoktrinerar, till tolerans mot homosexuella.[24]

The South Florida Sun-Sentinels bokrecensent Chauncey Mabe anser att det var fel av Rowling att avslöja Dumbledores sexuella läggning, men gör tydligt att det inte är på grund av att han inte är heterosexuell, utan för att en författare inte bör fortsätta prata och avslöja nya saker efter att böckerna är skrivna. Hon ber Jo att vara tyst på allmänna platser, vilket är raka motsatsen till den vädjan från stora anhängarhoper för mer information om karaktärerna i Harry Pottervärlden. Robin Berkowitz från samma tidning säger: "We don't need to know any of them to appreciate the books fully" och "Dont ask, don't spell", vilket är en referens till amerikanska militärens policy - "Don't ask, don't tell".[25] Samma åsikter reflekteras också av Jeffrey Wiess i artikeln "Harry Potter and the author who wouldn't shut up", i The Dallas Morning News.[26]

Å andra sidan, prisades hennes avslöjande i Associated Content med uttrycket "literary maturity" (Ungefär: "litterär mognad"). Han resonerade främst ur en litterär ståndpunkt, och säger att hennes lojalitet för karaktärerna är ett enastående drag hos Rowling, som han är glad att hon har.[27] Mark Harris, från magasinet Entertainment Weekly att det säkerligen inte var någon slump att hon gjorde en älskvärd mentor och lärare till gay, i en värld där homosexuella lärare ofta blir baktalade. Harris säger också att det finns en drastisk underrepresentation av homosexuella i befolkningen, och att det är misslyckat och ohyfsat av underhållingsindustrin "including the tremendous number of gay producers, writers, and executives who sacrifice their convictions so they don't look too strident or political."[28] (Ungefär: "inkluderat det oerhörda antalet homosexuella producenter, skribenter och författare, och chefer som offrar sina övertygelser, för att inte verka för högröstade eller politiska.")

Mike Thomas från Orlando Sentinal säger efter reflektion, att Dumbledore var homosexuell från början och att detta läckert förklarar hans beteende och hans relation med Grindelwald. Han anmärker också på hennes proffsiga sätt att beskriva en homosexuell karaktär på, utan att märka ut honom.[29]

Enligt Reuters var Rowling förvånad över allt liv och avböjde att berätta huruvida hennes avslöjande av Dumbledore kunde fjärma bort folk som ogillar homosexualitet.[30] Reaktionerna från olika fan-webbplatser är nästan bara positiva, från till exempel The Leaky Cauldron.

Social aktivism[redigera | redigera wikitext]

Rowling, som jobbat för Amnesty International, väcker sin sociala aktivism genom Hermione Grangers passion för att försöka rädda förtryckta husalfer, genom organisationen F-I-S-A, , Föreningen för Ideellt Stöd åt Alferna.[31] SPEW, "spya", som föreningen heter på engelska, skulle kunna vara en parallell till det brittiska partiet Socialist Party of England and Wales, som också förespråkar bättre förhållanden för förtryckta arbetare, med samma akronym. Husalfen Dobby har också jämförts med advokaten Dobby Walker, som introducerade Rowlings förebild Jessica Mitford för det engelska kommunistpartiet. [32][33] [34]

Hermione Granger framställs som den smått irriterande tjejen, som startar en kampanj för de förtryckta husalfernas frisläppning, med samma metoder som förekommer i den riktiga världen; med flygblad, listor, pins och olika emblem. Hon fortsätter enträget med sin kampans, trots att till och med hennes närmaste vänner ogillar det, och inte särskilt uppskattat av de flesta husalfer. I Harry Potter och dödsrelikerna visar sig dock dessa insatser, tillsammans med Harrys vänlighet mot KrakeGrimmaldiplan 12, få husalferna på Hogwarts att vara med i det slutgiltiga kriget mot Voldemort, och troligtvis gjort en hel del stora insatser under detta.

Michael Gerson på Washington Post beskriver den väldigt subversiva naturen i Harry Potter-böckerna, i deras svar de ger angående döden. Voldemort tror att döden måste bli besegrad, medan Harry accepterar att hans död är nödvändig, för kärlekens skull. Gerson föreslår också att en bokserie om tolerans och kärlek, också handlar om religion; och att många andra tror, "inte trots, utan på grund av tron, borde halvblod, varulvar och andra bli behandlade med vänlighet och rättvisa. Framför allt, troende människro är menade att älska, oavsett priset." (ungefärlig översättning)

I en intervju från 1999 beskriver Joanna Carey från Guardian Unlimited( J.K. Rowling är precis lika kvick och subversivsom du kan förvänta dig. Rowling själv, beskriver hennes beundran för Jessica Mitford sedan 14 års ålder, hennes tid vid Exeter University, med "not quite the radical I planned", och fortsätter med att berätta om att senare böcker, speciellt fjärde boken, kommer beröra Harrys hormoner, till skillnad från i serier som Fem-böckerna, Enid Blyton, där karaktären Julian befinner sig i förpuberteten genom hela serien. (Vid uttalandet hade bok två kommit ut.) Detta visade sig när boken kom ut i juli 2000 handla om hur Harry blir kär i Cho Chang, som redan har pojkvän, samtidigt som hela skolan stöter ut honom.

Subversiva och anarkistiska meddelanden[redigera | redigera wikitext]

James Morone, politisk vetenskapsprofessor på Brown University, skrev i den liberala månadstidningen The American Prospect år 2001; "Magical headmaster Albus Dumbledore practically awards bonus points for breaking rules. Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry is unruly, even slightly anarchic." Han pekar också ut andra ställen, som i mitten på De vises sten hur Hermione "hade blivit lite mer avspänd när det gällde att bryta mot regler", och att "det gjorde henne mycket trevligare"; eller hur det ännu mer framträder när alla elever sjunger Hogwarts skolsång, med samma text, men alla med vitt skilda melodier.[35]

Referenser och källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Politics in Harry Potter
  1. ^ Pottering Around Scott McLemee, Inside Higher Ed, 18 juli 2007
  2. ^ Academics succumb to Harry Potter fever The Telegraph, 20 juli 2007.
  3. ^ Harry casts a spell on students Edinburgh News, The Scotsman.
  4. ^ Babson professor makes Harry P. an academic star Artikel av Samantha Fields
  5. ^ "Wisdom of Harry Potter" author to offer fall college course Artikel på Hpana.com
  6. ^ Charlotte.com
  7. ^ ”The World of Harry Potter”. http://dolphin-diver.com/277HP.htm. Läst 14 juli 2007. 
  8. ^ [a b] Person of the Year, Time Magazine
  9. ^ Readers Of the World, Unite Metro Santa Cruz
  10. ^ The Top 25 Entertainers of the year Entertainment Weekly
  11. ^ Harry Potter and the Complicated Identity Politics, The American Prospect
  12. ^ Hillary Nelson (2007). ”Rowling's message is pro-bravery, pro-freedom”. Concord Monitor. http://www.cmonitor.com/apps/pbcs.dll/article?AID=/20070729/REPOSITORY/707290356/1028/OPINION02. Läst 30 juli 2007. 
  13. ^ Teresa Albano (2007). ”A summer of reading, struggle and Harry”. People's Weekly World. http://www.pww.org/index.php/article/articleview/11419/1/382. Läst 8 augusti 2007. 
  14. ^ [a b] J.K. Rowling outs Dumbledore!, Entertainment Weekly
  15. ^ [a b] J. K. Rowling at Carnegie Hall Reveals Dumbledore is Gay; Neville Marries Hannah Abbott, and Much More, Intervju på Leaky Cauldron
  16. ^ Why are some people in the wizarding world (e.g., Harry) called 'half-blood' even though both their parents were magical? J.K. Rowlings officiella webbplats
  17. ^ Hitchens, Christopher. The Boy Who Lived, publicerad 12 augusti 2007.
  18. ^ Harry Potter: The final chapter. MSNBC. Hämtat 9 augusti 2007.
  19. ^ Rod Liddle, Hogwarts is a winner because boys will be sexist neocon boys, The Times, 12 juli 2007.
  20. ^ O’Reilly: J.K. Rowling Is A ‘Provocateur’ For ‘The Gay Agenda’ Of ‘Indoctrination’, Think Progress
  21. ^ O’Reilly admits that ‘tolerance’ of gays bothers him, Think Progress
  22. ^ Bill "everybody's got to relax on all this gay stuff" O'Reilly keeps talking about J.K. Rowling's gay wizard, Media Matters
  23. ^ Benedict XVI's Pep Talk; A Potter Betrayal, Zenit News Agency
  24. ^ HLI Head Says Harry Potter Indoctrinates Young Souls in Language and Mechanics of Occult, Lifesitenews
  25. ^ Don't ask, don't spell
  26. ^ Harry Potter and the author who wouldn't shut up, The Dallas Morning News
  27. ^ How Will Christians Respond to Dumbledore's Coming Out?, Associated Content
  28. ^ Dumbledore: A Lovely Outing, Entertainment Weekly
  29. ^ So Dumbledore is Gay
  30. ^ Dumbledore brave, brilliant - why not gay?, Reuters
  31. ^ Deirdre Donahue, 'Potter' inspires academic analysis, USA Today, 16 november 2001.
  32. ^ Morag Traynor, Is Dobby a Communist?, HP-Lexicon. Hämtat 2 maj 2008.
  33. ^ John Rose, Readers of the World, Unite, Metro Santa Cruz. Hämtat 2 maj 2008.
  34. ^ Robert Treuhaft, Mitford Memorial Site. Hämtat 2 maj 2008.
  35. ^ James A. Morone, "Cultural Phenomena: Dumbledore's Message", The American Prospect 17 december 2001. Hämtat 25 september 2008.