Polen

Wikipedia

Rzeczpospolita Polska
Republiken Polen

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Bóg, Honor, Ojczyzna (Gud, Ära, Fosterland)
Nationalsång: Mazurek Dąbrowskiego (”Jeszcze Polska nie zginęła” – ”Än är Polen ej förlorat”)
Huvudstad	Warszawa
Största stad	Warszawa
Officiellt språk	Polska
Statsskick president premiärminister	republik Lech Kaczyński Donald Tusk
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Österrike-Ungern, Ryssland och Tyskland 11 november 1918 11 november 1918
Yta  • Totalt  • Vatten	312 685 km² (68:e) 2,6 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	38 518 241 (32:a) 126,9 inv/km² (66:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2008  • Per capita	$664 miljarder (32) $17,493
Valuta	polsk złoty (PLN)
Tidszon	CET (UTC+1)
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Rysy 2 499 m ö.h. Śniardwy 113,8 km² Wisła 1 047 km
Nationaldag	3 maj (till minnet av 1791 års konstitution)
Landskod	PL POL
Landsnummer	+48

Polen är en republik i nordöstra Centraleuropa som gränsar till Tyskland i väst, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öst samt Litauen och Ryssland (Kaliningradenklaven) i norr; landet har även maritim gräns i Östersjön i norr mot Danmark och Sverige. Polens maritima territorialanspråk är 12 nautiska mil.

Polen är medlem i Europeiska unionen sedan 2004 och i militäralliansen Nato sedan 1999.

Innehåll 1 Etymologi 2 Historia 2.1 Rikets grundande 2.2 Medeltid till återvunnen suveränitet 1920 2.3 Andra världskriget 2.4 Modern tid 3 Ekonomi 4 Statsskick och politik 5 Geografi 5.1 Klimat 5.2 Växt- och Djurliv 5.3 Berg och floder 5.4 Öken 5.5 Städer 5.6 Administrativ indelning 6 Demografi 7 Religion 8 Kultur 8.1 Litteratur, musik, film och konst 8.2 Polska Nobelpristagare 8.3 Högre utbildning 8.4 Världsarv 8.5 Seder 8.5.1 Julaftonen 8.5.2 Påsk 8.6 Mat och dryck 9 Infrastruktur 9.1 Telekommunikation 9.2 Stadstransport 9.3 Vägar 9.4 Järnvägar 9.5 Flyg 9.6 Vattentransport 10 Sport 11 Försvar 12 Källor 13 Externa länkar

[redigera] Etymologi

Det finns flera teorier om ursprunget till det polska namnet på Polen – Polska. Enligt den vanligaste teorin så kommer namnet från polanerstammen ('olanie), som bodde i dagens Storpolen och var den dominerande stammen i området. Namnet Polanie däremot tror man kommer från ordet pole vilket betyder slätt och åker på polska, alltså skulle polanie kunna översättas till slättmänniskor.

Under forntiden kallades landet på latinska för Terra Poloniae (landet Polen) eller Regnum Poloniae (riket Polen). Namnet Polska börjades först att användas på 1000-talet. Polanernas gamla land blev på 1300-talet kallat för Staropolska (Gamla Polen) men byttes senare till Wielkopolska (Storpolen). Området i söder blev kallat Małopolska (Lillpolen).

Andra namn som förekommer på Polen (persiskans Lachistan och litauiskans Lenkija) och på polacker (turkiskans Leche, ryskans Lach och ungerskans Lengyel) kommer från namnet på lędzianie-stammen som troligvis bodde i södra Polen.

Det polska ordet rzeczpospolita (i Rzeczpospolita Polska) betyder republik och används endast om det egna landet, alltså Polen. Ordet republika används om andra republiker som i Republika Czeska (Republiken Tjeckien).

[redigera] Historia

Huvudartikel: Polens historia

[redigera] Rikets grundande

Som Polens förste ledare räknas fursten Mieszko I (okrönt) vilken regerade 962-992. Hans giftermål med den tjeckiska prinsessan Dubrawka av Böhmen år 965 tros ha påskyndat Polens kristnande följande år. Deras son, Bolesław I Chrobry besteg vid faderns död år 992 tronen och regerade fram till sin död 1025. Strax innan han dog kröntes han av biskopen i Gniezno (Polens dåtida huvudstad) och räknas därför som Polens förste krönte kung. Under 1100-talet kom det efter Boleslav III:s död till en splittring i distrikt och provinser med fraktioner och inbördesstrider om Krakowtronen som följd. Denna period pågick i 160 år och underlättade den tyska expansionen in på polskt territorium i dess västra delar. Vladislav Alnshög (Władysław I Łokietek) enade dock riket och kröntes till kung av det enade Polen år 1320.

[redigera] Medeltid till återvunnen suveränitet 1920

Det medeltida kungariket Polen ingick 1386 i personalunion med storhertigdömet Litauen för att freda sig mot Tyska orden respektive det moskovitiska Ryssland. År 1569 ingick Polen och Litauen i en realunion varpå Litauen de facto utgjorde en del av Polen. Denna tid kallas för det gyllene seklet och landet kallades då för det polsk-litauiska samväldet eller "Republiken av två nationer" (Rzeczpospolita Obojga Narodów). Under 1500-, 1600- och 1700-talen ökade successivt den polska adelns makt på bekostnad av de polska kungarna, vilket till slut ledde till regelrätt kaos. Det berömda uttrycket liberum veto (latin för "fritt veto") härrör från en tid då en enda adelsman hade rätt att stoppa ett riksdagsbeslut då absolut enighet i en fråga ansågs som grundläggande för att den skulle genomdrivas. Uttrycket polsk riksdag härrör från denna tid och används än idag om situationer där kaos och oenighet råder.

Mellan 1594 och 1649 utbröt flera kosackuppror i det polska riket som bottnade i framför allt religiös förföljelse av ortodoxa ukrainare av den katolska kyrkan och den polska staten. Det sista upproret ledde till att Ukraina 1654 anslöt sig till Ryssland. Enligt fredavtalet från 1667 mellan Ryssland och Polen tillföll Ukraina slutligen Ryssland. (Se vidare Polens historia.)

Under slutet av 1700-talet delades det nedgångna och svaga Polen vid tre tillfällen (1772, 1793 och 1795) upp mellan stormakterna Ryssland, Preussen samt Österrike-Ungern (se vidare Polens delningar). Territoriet krympte vid de båda första delningarna, och genom den sista delningen upphörde landet helt att existera som självständig stat. Den polska nationen fick därefter förvalta och utveckla sin kultur underjordiskt, trots återkommande russifierings- och förtyskningskampanjer.

Tusentals polacker sökte sig till det revolutionära Frankrikes härar för att under dess fanor kämpa för Polens frihet i helt polska legioner. Napoleon upprättade år 1807 storhertigdömet Warszawa, vilket var en fransk lydstat. Polackerna förväntade sig att storhertigdömet skulle vara det första steget inför återupprättande av en suverän polsk stat. Storhertigdömet Warszawa erövrades av den sjätte koalitionens styrkor 1813 och tillföll Ryssland efter Wienkongressen 1815. Under resten av 1800-talet följde ett pärlband av misslyckade polska uppror, som alla slogs ner hårt (1830-31, 1832, 1844, 1846, 1848-49, 1863-65, 1866 samt 1905). Polacker deltog även i uppror i andra stater som var direkt eller indirekt riktade mot någon av de tre ockupationsmakterna av Polen (Ryssland, Tyskland och Österrike-Ungern). Först efter första världskriget upprättades år 1918 en oberoende, suverän polsk stat. Striderna i Polen slutade emellertid inte efter första världskriget. Det återfödda Polen hamnade omedelbart i konflikt med samtliga grannstater om territorier dessa också gjorde anspråk på.

Konflikten med Ukraina och därpå med Sovjetryssland var den allvarligaste och mest omfattande. Det polsk-sovjetiska kriget 1920 slutade med en polsk seger och 1921 fastställdes den polska gränsen i öst genom fredsavtalet i Riga.

[redigera] Andra världskriget

I sambande med Münchenavtalet i september 1938 ockuperade Polen delar av det tjeckiska Schlesien, polsktalande Zaolzie (tjeckiska: Záolší) samt den tjeckiska delen av den polsk-tjeckiska staden Cieszyn.

1 september 1939 invaderade Nazityskland Polen vilket i praktiken även var startskottet till andra världskriget. 17 september inleddes det polsk-sovjetiska kriget då Sovjetunionen gick in i östra Polen i enlighet med överenskommelsen med Tyskland i Molotov-Ribbentroppakten. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen länderna och polackerna förföljdes svårt av båda.

Anslutningsformen av de av Tyskland respektive Sovjetunionen kontrollerade områdena skilde sig stort från varandra. Om Hitler med sitt direktiv från den 8 oktober 1939 helt enkelt annekterade dessa områden genom att förklara de som en del av Tyskland, så organiserade den sovjetiska ledningen två val (i västra Ukraina respektive västra Vitryssland) med målsättning att ansluta dessa områden till Sovjetunionen. (Se Polens historia, avsnittet Polen under andra världskriget 1939-1945 för fler detaljer kring dessa val.)

Sex miljoner polacker, varav tre miljoner av judiskt ursprung, men även andra etniska grupper, sexuella minoriteter och individer med psykisk ohälsa som Tredje riket ansåg överflödiga, sändes till koncentrationsläger och mördades. Särskilt den polska intelligentian förföljdes. Polackerna i likhet med alla slaver ansågs som undermänniskor av nazisterna och skulle mer eller mindre utrotas. Detta var orsaken till att polackerna hade den största och effektivaste motståndsrörelsen i Europa under kriget (400 000 personer^[1]). Den grupp som stod högst upp på den nazistiska mördaragendan var dock judarna som förföljdes skoningslöst.

I den sovjetkontrollerade halvan av Polen förföljdes också polacker och judar liksom de övriga stora folkgrupperna: ukrainare, vitryssar och litauer. Minst 21 857 polska officerare mördades i sovjetiska krigsfångläger (bland annat i samband med Katynmassakern). Mellan 320 000 ^[2] och 1,5 miljoner polska medborgare^[3] - män, kvinnor och barn förflyttades eller deporterades till de inre delarna av Sovjetunionen där närmare 325 000 dog av umbäranden^[4][5][6]. Först vid Hitlers anfall på Sovjetunionen förbättras dessa polackernas villkor något. Polska exilregeringen lyckades utverka att 115 000 polacker fick utvandra över Persien och soldaterna i gruppen fick utgöra stommen i Polska armén som bland annat deltog i de väst-allierades Italien-offensiv. Samtidigt befann sig hundratusentals polacker i exil i Västeuropa dit de tagit sig för att strida i de västallierades reguljära arméer. Vid krigets slut kämpade 250 000 polacker på västfronten vilket var den tredje största armen efter USA och Storbritannien. Samtidigt marscherade närmare 400 000 polacker vid sidan av den sovjetiska Röda armén mot Berlin. Totalt sett var den polska maninsatsen den fjärde största efter Sovjet, USA och Storbritannien. Polackerna stred på samtliga krigsarenor i Europa, Nordafrika och på Atlanten. Det polska deltagandet och offerviljan var oerhört stor och det polska folket hör utan tvekan till dem som fick utstå mest under kriget. Ändå förråddes landet av sina västallierade USA och Storbritannien som överlät Polen till Stalin och den sovjetiska intressesfären. Följden blev att Polen 1945-47 fick utstå ytterligare två år av strider och konflikter, som följdes av en drygt 50-årig kommunistdiktatur. Dessutom flyttades Polens landsgränser efter kriget västerut, då de östra delarna av Polen tillföll Sovjetunionen (områden som idag tillhör Vitryssland och Ukraina). Polen fick som kompensation tidigare tyska områden i väster (tyska Nedre Schlesien; polska Dolny Śląsk samt Pommern öster om Oder). Miljontals människor fördrevs till följd av denna gränsomdragning. 500 000 polacker stannade i exil i väst på grund av sovjetstyret i Polen. Under Stalinperioden efter kriget kom ett stort antal polacker från motståndsrörelsen (under kriget) att utsättas för repressalier: de avrättades, fängslades eller deporterades av NKVD till sovjetiska Gulag. Polen var den enda segrarnationen som fick se sitt lands territorium krympa efter det andra världskrigets slut. Med sex miljoner dödade polska medborgare av en population på 35 miljoner (1939), blir det förluster på 18%, för att jämföras 0,2% för USA, 0,9% för Storbritannien, 7,4% för Tyskland, 7,4% för Japan, 11,1% för Jugoslavien och 11.2 för Sovjetunionen^[7].

[redigera] Modern tid

Makten i Polen togs över av en sovjetkontrollerad övergångsregering i samband med befrielsen från Nazityskland under slutet av andra världskriget och landet utropades till en kommunistisk folkrepublik (officiellt namn 1947-1990: "Polska Rzeczpospolita Ludowa") år 1947 efter strider som kostat ytterligare 100 000 polacker livet. Landet var under sin tid som folkrepublik medlem av Warszawapakten och Comecon. Under auktoritär ledning av det Polska Förenade Arbetarpartiet (PZPR) förblev Polen kommunistisk folkrepublik ända till 1990 (de facto 1989) då ett fritt, demokratiskt Polen utropades.

Under Stalin-perioden styrdes landet med mycket repressiva metoder. Efter Stalins död inleddes 1956 en viss reformering och liberalisering under Władysław Gomułka. Efter 1968 kanaliserades missnöje med systemet i en antisemitisk utrensning^[8][9] och 1970 efter oroligheterna i hamnstäderna Gdansk, Gdynia, Szczecin med dödsskjutningar av demonstrerande arbetare^[10][11] avsattes Gomulka av Edward Gierek. Gierek försökte modernisera landets industri genom vidlyftiga lån och import, samtidigt som missnöjet bland befolkningen ökade och ledde till en långvarig strejkvåg och oro som öppnade för att den fria fackföreningen och medborgarrättsorganisationen Solidarność (Solidaritet) bildades 1980, strax efter att Gierek avsattes av partiet. 1981 blev general Wojciech Jaruzelski vald till partichef och 13 december 1981 införde han undantagstillstånd i syfte att återställa kontrollen över landet och troligen i ett försök att förhindra en sovjetisk invasion (liknande Budapest 1956 och Prag 1968).

Jaruzelski förblev vid makten till kommunismens sammanbrott i östblocket 1989, var president under övergångstiden och avgick 1990, då Solidaritets ledare , Lech Wałęsa, tillträdde som president. Sedan dess har landet åter demokratiskt statsskick.

Under kommunisteran led landet av stora brister i medborgarrätt och demokrati, ineffektiv produktion, varubrist, som ledde till att korruption och svartabörssystem permanentades. All industri och alla kommunikationsmedel var statsägd, med undantag för små hantverkar- och handelsföretag. I motsats till Sovjetunionen och dess övriga satellitstater förblev det mesta av jordbruket privatägt av självständiga småbrukare. Vid övergången till marknadsekonomi ställde bland annat världsbanken krav på sanering av ekonomin. Numera har landet hög tillväxt bland annat genom utbyggnaden av industrin och tjänstesektorn och genom utflyttning av tillverkning från västländer. Hög arbetslöshet och låga löner är en av orsakerna till att många polacker söker sig till Västeuropa.

Polen gick med i NATO 1999, i OECD 1996, och i EU 2004. Landet är sedan 2003 en av USAs allierade i Irakkriget. Polackernas uppfattning om NATO fick uttryck i populära bakrutedekaler som anspelar på landets moderna historia: "Bättre båda fötterna i NATO än ett kallt arsle i Sibirien"^[12]

[redigera] Ekonomi

Detta avsnitt är en sammanfattning av Polens ekonomi

Polens ekonomi är stabil och övergången från planekonomi till marknadsekonomi i samband med folkrepublikens upphörande har gått bra. Polen var en av de sovjetiska lydstater som hade starkast ekonomi. Privatiseringen av små och större statsägda företag och den liberala reglerna för att få starta nya företag har lett till att många företag etablerat nya fabriker i Polen, bland annat har många biltillverkare lagt tillverkning i Polen. Polen har en mycket hög men sjunkande arbetslöshet på 14,8% (2006).

Den största privatiseringen av statligt ägda företag i Polen har fram till idag varit det statliga telekommunkationsbolaget, Telekomunikacja Polska som har såldes till France Telecom år 2000 och utförsäljandet av 30% av aktierna till Polens största bank PKO Bank Polski år 2004. Idag utgör statsektorn 25% av Polens BNP.

Polens regering har meddelat att man för närvarande inte har för avsikt att ansöka om medlemskap i EMU och därmed införa euron som valuta. En anledning till detta torde vara att Polen för närvarande inte uppfyller de krav som ställs för att kunna godkännas som medlem i EMU.

Delar av östra Polen har haft en svag ekonomisk utveckling.

Huvustaden Warszawa är landets ekonomiska centrum och rankas på första plats i centraleuropa om man räknar utländska investeringar. Idag är Polen EUs sjätte största ekonomi och den 23:e största i världen. Landet har blivit ett attraktivt investeringsland för företag från utlandet. Detta tack vare Polens geografiska placering, en inre sociekonomisk stabilitet och EU-medlemskapet i synnerhet.

Polen största handelspartners är Tyskland, Italien, Ryssland, Frankrike och Kina.

Efter Polens inträde i EU skedde en massiv arbetskraftsutvandring av attraktiva yrkesgrupper till huvudsakligen Irland och Storbritannien vilket skapade allvarlig arbetskraftsbrist i landet av bland annat läkare, ingenjörer, hantverkare, byggnadsarbetare, jordbruksarbetare. Anledningen är de stora löneskillnaderna mellan länderna. Inom sjukvården skapades för första gången köer till specialister och operationer, och flera stora byggprojekt havererade. Polen har försökt åtgärda vissa brister genom att tillåta arbetskraftsinvandring av bygg- och jordbruksarbetare från Ukraina. Det pågår också aktioner för att locka hem arbetskraft från Storbritannien med höjda löner.

[redigera] Statsskick och politik

Polen är en demokratisk republik. Statschefen kallas President och väljs vid fria val på en period om fem år. Nuvarande president är Lech Kaczyński (föregående Alexander Kwaśniewski).

Polen har ett tvåkammarparlament som består av sejmen, som tillsätts genom proportionella val och har 460 ledamöter, och senaten, som tillsätts genom ett blockröstningssystem och har 100 senatorer. Sejmen har en femprocentsspärr, som dock inte gäller etniska partier. Den nuvarande polska grundlagen skrevs 1997.

Efter valet 2007 är det liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen i regeringsställning, men saknar egen majoritet, och stöds av Polska folkpartiet (Polskie Stronnictwo Ludowe, centerparti). I parlamentet finns också Lag och Rättvisa (konservativa) och Vänster och Demokrater (socialdemokrater och liberaler). Två partier förlorade sin plats i Sejmen i 2007: Polska Familjernas Liga (nationalister) och Polska Republikens Självförsvar (agrara populister).

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Polens geografi

I nordost finns det masuriska sjödistriktet (polska: Mazury), ett område med många stora sjöar; ett omtyckt semestermål sommartid. Hela den polska östersjökusten utgörs av sandstränder. Dessa är välbesökta under sommarhalvåret, speciellt i närheten av större städer som Gdańsk och Gdynia, men även vid mindre orter längs kusten.

[redigera] Klimat

Polen har ett tempererat klimat, i norr och väst är klimatet mildare med svalare somrar och mildare vintrar, medan klimatet i syd och öst är ett inlandsklimat med varmare somrar och kallare vintrar. Medeltemperaturen i Polen varierar mellan är 20 till 27 °C på sommaren och -30 till -8 °C på vintern. Det varmaste vojvodskapet i Polen är Małopolska som upplever den längsta sommaren och kortaste vintern. Temperaturen där kan stiga till 38°C på sommaren och 4 °C på vintern. Den kallaste regionen i Polen är Podlasien vid gränsen till Vitryssland, temperaturen där kan på vintern falla ner till -15 °C

[redigera] Växt- och Djurliv

Vissa djur och växtarter som dött ut på andra håll i Europa kan man idag hitta i Polen. Djur som europeisk bison, brunbjörn, varg, lodjur, älg, stork och bävrar.

I östra Polen finns den uråldriga Białowiezaskogen. Skogen är den enda återstående delen av den jättelika skog som en gång täckte hela europeiska låglandet. Skogen är av UNESCO utsedd till biosfärreservat. I Białowiezaskogen lever den enda vilda populationen av europeisk bison.

[redigera] Berg och floder

Hela den södra gränsen mot Tjeckien och Slovakien utgörs av bergskedjan Karpaterna (Tatrabergen). Längst den tjeckiska gränsen heter bergen Sudety vars högsta berg är Śnieżka, 1602 m.ö.h. Senare övergår bergen i Karpaterna. På den polska sidan är berget Rysy högst med sina 2499 m.ö.h. På berget Śnieżka finns en restaurang och ett kapell. Tatrabergen är ett mycket populärt och omtyckt resmål. Där hittar man även orten Zakopane som för polackerna är vad Åre är för svenskarna.

Genom hela landet, från Tatrabergen i söder till Östersjökusten i norr, genom städer som Kraków, Warszawa, Toruń och Gdańsk, slingrar sig landets längsta flod Wisła, som är 1 047 kilometer lång. Andra stora floder är Odra, Warta och Bug.

[redigera] Öken

I södra Polen ligger Pustynia Błędowska, en öken på 32 km². Den är en av fem naturligt skapade öknar i Europa. Den skapades av en smältande glaciär för flera miljoner år sedan men har på senare tid börjat krympa i storlek.

[redigera] Städer

Större städer är:

• Warszawa (1 692 000 invånare)
• Łódź (774 000 invånare)
• Kraków (758 000 invånare)
• Wrocław (634 000 invånare)
• Poznań (571 000 invånare)
• Gdańsk (460 000 invånare)
• Szczecin (414 000 invånare)
• Lublin (354 000 invånare)
• Bydgoszcz (369 000 invånare)
• Katowice (315 000 invånare)
• Białystok (295 000 invånare)

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Polens administrativa indelning

Polen är uppdelat i 16 wojewodztw (län):

• Dolny Śląsk (Nedre Schlesien)
• Kujawy-Pomorze (Kujavien-Pommern)
• Lublin
• Lubusz (Lebus)
• Łódź
• Małopolska (Lillpolen)
• Mazowsze (Masovien)
• Opole (Oppeln)
• Podkarpacie (Podkarpatien)
• Podlasie (Podlasien)
• Pomorze (Pommern)
• Śląsk (Schlesien)
• Święty Krzyż (Heliga korset)
• Warmia-Mazury (Ermland-Masurien)
• Wielkopolska (Storpolen)
• Pomorze Zachodnie (Västpommern)

[redigera] Demografi

Efter andra världskriget deporterades de flesta etniska minoriteter från Polen. Detta har medfört att dagens Polen är ett väldigt homogent land; av Polens befolkning anser sig 96,74 procent vara polacker.

1,23 procent var av annan nationalitet och övriga ansåg sig inte tillhöra någon nationalitet. Bland Polens minoriteter märks tyskar, ukrainare, litauer, judar och vitryssar. Det finns även mindre grupper kasjuber, tatarer, armenier, romer, slovaker, ryssar, greker, makedoner, lemker och tjecker.

[redigera] Religion

Officiellt är ca 95% av Polens befolkning romerska katoliker. Siffran över aktivt utövande individer är dock en annan och på nedåtgående^{[källa behövs]} . Den katolska kyrkans överhuvud, påven, var åren 1978-2005 polacken Karol Wojtyła, som påve under namnet Johannes Paulus II (på polska: Jan Paweł II). Övriga religioner inkluderar judendom, ortodox kristendom och protestantism. Religionen spelar en stor roll i Polen, även politiskt (se till exempel Liga Polskich Rodzin).

Den katolska kyrkans starka ställning i Polen avspeglar sig även på landets lagstiftning och liknar den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen på Irland. Enligt lag är det således förbjudet med fri abort. Undantag görs i våldtäktsfall eller då kvinnans liv står på spel men det är inte alltid självklart att kvinnan kan få göra abort om kvinnan riskerar komplikationer, ens allvarliga sådana, under eller efter en graviditet.

Ett exempel på det är ett uppmärksammat fall där polskan Alicja Tysiac riskerade att bli blind som en komplikation av sin graviditet men trots det nekades abort. Kvinnan blev efter graviditeten blind och Polen fälldes i Europadomstolen för mänskliga rättigheter^[13].

[redigera] Kultur

[redigera] Litteratur, musik, film och konst

Från Polen kommer flera betydande författare däribland fyra nobelpristagare i litteratur som skrivit på polska: Henryk Sienkiewicz, Władysław Reymont, Czesław Miłosz och Wisława Szymborska. Bland övriga polska författare märks nationalskalden Adam Mickiewicz, Bolesław Prus, Maria Dąbrowska och fantastikern Stanisław Lem, som några exempel.

Polen har också rika teatertraditioner med namn som Aleksander Fredro, Juliusz Słowacki, Zygmund Krasiński, Gabriela Zapolska, Witold Gombrowicz, Stanisław Wyspiański, Sławomir Mrożek och Stanisław Witkiewicz.

Även de berömda författarna Isaac Bashevis Singer och Joseph Conrad var från Polen. De skrev dock på jiddisch respektive engelska.

Frédéric Chopin, Karol Szymanowski, Henryk Wieniawski, Krzysztof Penderecki, Witold Lutoslawski, Henryk Górecki och Andrzej Panufnik är några exempel på världsberömda tonsättare som kom från Polen.

Filmkonsten är också väl utvecklad, exempelvis genom Andrzej Wajda, Krzysztof Kieslowski, Jerzy Kawalerowicz, Krzysztof Zanussi, Jerzy Skolimowski och Roman Polański.

De ledande konstnärerna kan exemplifieras av målarna Stanisław Wyspiański (samma person som dramaturgen), Witold Wojtkiewicz, Tadeusz Makowski, Jan Matejko, Aleksander Gierymski, Juliusz Kossak, Jacek Malczewski och Konrad Krzyżanowski.

Inom populärmusiken är Edyta Górniak framgångsrik. Hon var även landets första representant i Eurovisionsschlagerfestivalen 1994.

[redigera] Polska Nobelpristagare

• 1903 – Maria Skłodowska-Curie (fysik)
• 1905 – Henryk Sienkiewicz (litteratur)
• 1911 – Maria Skłodowska-Curie (kemi)
• 1924 – Władysław Reymont (litteratur)
• 1980 – Czesław Miłosz (litteratur)
• 1983 – Lech Wałęsa (fredspriset)
• 1995 – Józef Rotblat (fredspriset)
• 1996 – Wisława Szymborska (litteratur)
• 2007 – Leonid Hurwicz (ekonomi)

[redigera] Högre utbildning

Huvudartikel: Universitet i Polen

[redigera] Världsarv

Följande objekt finns på UNESCO:s lista över världs- och kulturarv:

• 1978 - Gamla staden i Kraków, med bland annat ett av Europas största torg - "Rynek Główny", slottet "Wawel" och "Jagiellonska Universitetet" - ett av Europas äldsta universitet.
• 1978 - Saltgruvan i Wieliczka, med över 300km korridorer, kapell och salar uthuggna i salt.
• 1979 - Det av nazisterna byggda koncentrationslägret "Auschwitz-Birkenau" i Oświęcim.
• 1979 - Nationalparken Białowieski i Puszcza Białowieska med stora ytor orörd urskog.
• 1980 - Gamla staden i Warszawa, grundligt förstörd under Andra Världskriget, men noggrant rekonstruerat på 50- och 60-talen.
• 1992 - Gamla staden i Zamość.
• 1997 - Gamla staden i Toruń.
• 1997 - Borgen i Malbork (tyska Marienburg), byggd av Tyska Orden på 1200-talet.
• 1999 - Kalwaria Zebrzydowska.
• 2001 - Kyrkorna i Jaworz och Świdnica (ty. Schweidnitz), de största kyrkorna med skelettkonstruktion i Europa.
• 2003 - Träkyrkorna i Binarowa, Blizne, Dębno, Haczów, Lipnica Murowana och Sekowa.
• 2004 - Muzakowskiparken i floden Nysas dalgång.
• 2006 - Hala Ludowa i Wrocław.

[redigera] Seder

• En liten bit av hästskinn brukade finnas med i vaggan för att bringa barnet lycka. Vidskepelsen har under senaste tiden tillskrivits den lägre förekomsten av vissa allergier i Polen.

[redigera] Julaftonen

På Julaftonen ska man enligt den gamla traditionen äta flera rätter av fisken karp. De inköps levande och måste ofta förvaras några dagar till exempel i ett badkar.^[14] För att vara fräscha ska karparna slaktas mycket kort tid innan de tillagas. Makowiec är en tung kaka bestående till största delen av vallmofrön blandat med socker, nötter och russin. Bakverket görs antingen som en rulltårta eller som en kaka med mördegsbotten med ovan beskrivna vallmofrömassa ovanpå. Sernik (även kallad Serownik) är en slags polsk cheesecake och innehåller ofta russin.

Enligt den gamla traditionen ska man ha halm under bordduken på julaftonen. Många visar symbolisk gästfrihet genom att duka för en person mer än de inbjudna gästerna. Man inleder julaftonen med att bryta sönder en fyrkantig oblat och dela den med varandra och önska allt gott.

Jultomten, som kallas gwiazdor (ungefär stjärnman) och som skall ha en biskopsmössa och skägg kommer på julaftonen. Julklapparna är som i Sverige ofta av den dyrare sorten.

(Święty) Mikołaj, eller på svenska Sankt Nikolaus, kan ofta förväxlas med gwiazdor, men den riktige Mikołaj kommer redan den 6 december till alla snälla barn, och beroende var i Polen man bor, så får man godis eller leksaker i eller bredvid sina fin putsade skor (till exempel i norra Polen) eller på kudden.

Som en avslutning på julafton besöker man midnattsmässan, där höjdpunkten är julsångerna. Under kommunisttiden (1945-1989), var de välfyllda kyrkorna och katedralerna med människor som kraftfullt sjöng hymnen Boże coś Polskę (Gud, du som bevarat Polen genom århundraden) en återkommande demonstration för friheten.

[redigera] Påsk

• skärtorsdagen Fastan börjar, och kött utesluts.
• Långfredagen är traditionsenligt en katolsk fastedag.
• På Påskaftonen brukar man gör en liten smyckad korg med olika små portioner maträtter, som man tar till kyrkan för att få välsignad och stänkt med vigt vatten.
• På Annandag påsk frias śmingus-dyngus, där śmingus avser att man slår varandra med påskris (till åminnelse av prygling av Jesus), medan dyngus avser olika varianter av bestänkning med vatten, allt mellan salongsmässigt sprejande med parfymerat vatten, till det mer burdusa medelst en branslang.
• skinka och ostkaka (sernik)och köttet, som återigen innfinner sig på bordet, är nödvändiga ingredienser på ett polskt påskbord.

[redigera] Mat och dryck

Polsk mat tillhör för det mesta den kraftigare arten, och polackerna tycker om att äta gott både till fest och vardag. Śniadanie (frukost) skall vara en rejäl rätt med bröd, skuren korv, ost, kvarg, stekta ägg och som skall mätta till middagen, med ett mellanmål som kallas den andra frukosten, och kan till exempel bestå av några mackor. Middag äter man på eftermiddagen och brukar bestå av soppa, huvudrätt och efterrätt. På kvällen äter man kolacja (kvällsmat) som då är ofta sallader och kallskuret. Lunch har har införts på senare tiden som en ersättning för andra frukosten. Syrning används traditionellt för betor, gurkor och kål, och ingår rikligen i den polska matlagningen.

Kött och köttrika rökta korvar dominerar men även en del vegetariska rätter är populära. Det polska köket har en stor mängd regionala rätter som genom de stora politiska folkomflyttningarna efter andra världskriget fick större spridning över hela landet.

• Barszcz, rödbetssoppa av syrade betor. Finns även av färska betor och blast. Barszcz äts ofta med sur grädde (ungefär gräddfil).
• Żurek, som även kallas barszcz biały, eller vit barszcz, är en soppa av syrat mjöl. I norra Polen kan denna soppa förstärkas med rökta korvbitar. I södra Polen serveras soppan med halvor av kokta ägg.

• Svampsoppa lagas på torkad svamp, ofta karljohansvamp.
• Czarnina är en soppa på höns- eller ankbuljong blod. Rätten kommer från Lillpolen.
• Flaki (ordagrant "tarmar") är en kryddig soppa av torkade strimlor av komage med mejram. Konsistensen på påminner om bläckfisk.
• Golonka är en polsk variant av fläsklägg.
• Bigos, ordet används i polska språket även för att beteckna gallimatias, och är just en rätt på surkål och alla möjliga blandade kött- och korvbitar.
• Kiszka är en blodkorv som ätes med kokt surkål.
• Gulasz är en ungersk gulasch som anpassats till polsk smak.
• Pierogi, piroger, ingår i det polska köket sedan 1200-talet och kommit till Polen över Ryssland från fjärran östern. I polsk variant är de kokta och fyllda med frukt, bär, svamp eller kött. Äts med surgrädde.
• Knedle, liknar österrikiska och tjeckiska rätter med liknande namn och även svenska kroppkakor. Knedle är potatisdegsbollar oftast fyllda med bär eller frukt. Äts med surgrädde.

Bakverk är populära och mastiga. Sernik och makowiec är de mest typiska kakorna, men även småbakelser och tunga tårtor med smörkräm uppskattas. Sękacz är en variant av spettekaka och kommer från kasjuberna. Szneki liknar något svenska bullar (är dock mycket större).

Drycker är polska ölsorter (piwo) som håller hög internationell klass och wódka (vodka), både ren och med olika smaksättningar. Polsk alkoholfri dryck är bland annat kwas mleczny (syrad mjölk). Polackerna dricker traditionellt stora mängder vodka, men det sker för det mesta i samband med mat.

[redigera] Infrastruktur

[redigera] Telekommunikation

År 2006 fanns det 34,8 miljoner mobiltelefoner och 12,7 miljoner stationära telefoner i Polen. Den fasta telefonins långsamma utbredning beror till stor del på att företaget TP (Telekomunikacja Polska) praktiskt taget har monopol på fast telefoni och de relativt höga priserna. I motsats så har mobiltelefonin expanderat i mycket snabb takt tack vare att flera olika aktörer konkurerar om kunderna vilket ger billigare priser. De tre stora mobiloperatörerna i Polen är Era, Plus GSM och Orange Polska.

[redigera] Stadstransport

I Polen utgörs transporten i storstäderna av bussar och spårvagnar, i flera städer finns även trådbussar och i Warszawa finns som enda stad i Polen ett tunnelbanesystem. Polen var det enda land i det forna östblocket som helt saknade tunnelbana då man förr byggde tunnelbanor i städer som hade över en halv miljon invånare. Polens första tunneblana den i Warszawa öppnades först år 1995, ännu pågår utbyggnaden av den första linjen och en linje till är planerad.

[redigera] Vägar

Polens vägnät har en ganska blandad standard. Under den tid då Polen tillhörde Östblocket var resurserna för att bygga vägar bristfälliga. Mindre vägar har därför fortfarande en lägre standard eftersom det tar tid att rusta upp dessa. Ändå pågår numera omfattande upprustningar av det polska vägnätet. Polen har haft motorvägar under en lång tid. Den äldsta motorvägen går från Opole till gränsen mot Tyskland och är byggd under 1930-talet. Omfattande upprustning av denna motorväg pågår. Utbyggnad av motorvägar pågår för fullt i Polen och många av dessa nya motorvägar är avgiftsbelagda.

Mellan Elbląg i Polen och Kaliningrad i Ryssland leder en ruinmotorväg byggd före andra världskriget då denna del av Polen tillhörde Tyskland och kallades för Östpreussen.

[redigera] Järnvägar

Järnvägsnätet är väl utbyggt i Polen. Tågtrafiken sköts främst av statliga PKP (Polskie Koleje Państwowe). Detta företag består av flera grenar, dessa är:

• PKP Polskie Linie Kolejowe (huvudadministrationen)
• PKP Przewozy Regionalne (regionala passagerartåg)
• PKP Cargo (godstransport)
• PKP Intercity (expresspassagerartåg)

Tågen går i hastigheter som är normala i Europa och tågens standard är numera förhållandevis hög. Man kan dock fortfarande se var den gamla gränsen mellan Tyskland och Ryssland gick före Första världskriget då järnvägsnätets täthet var betydligt högre på den tyska sidan av gränsen.

År 2004 fanns det 23 852 km järnväg totalt i Polen.

[redigera] Flyg

Polens statsägda flygbolag heter LOT (Polskie Linie Lotnicze) och är ett av världens äldsta flygbolag grundat 1 januari 1929. LOT är sedan 2003 med i Star Alliance (dessförinnan i det numera nedlagda Qualiflyer). LOT har en relativt ung flygplansflotta utgörandes av totalt 54 flygplan fördelade på åtta olika flygplanstyper (B767-300, B767-200, B737-400, B737-500, Embraer ERJ-145, Embraer ERJ-170, ATR-72 och ATR-42).

På senare tid har andra aktörer, främst Wizzair och Norwegian, tagit sig in på marknaden och erbjuder nu lågprisflyg till flera olika destinationer, bland annat från Stockholm (Wizzair flyger fr. Nyköping/Skavsta flygplats; Norwegian fr. Stockholm-Arlanda), Malmö/Sturup samt Göteborg, till bl. a. Budapest, Katowice, Kraków, Warszawa, Poznań och Gdańsk.

[redigera] Vattentransport

I Polen finns 3 812 km navigerbara floder som kan användas som transportvägar inåt land. Den längsta floden är Wisła som rinner från Kraków i söder ner till kusten vid Gdańsk. Polens viktigaste hamnstäder är Gdańsk, Gdynia, Świnoujście och Szczecin.

[redigera] Sport

Den mest populära sporten i Polen är fotboll, trots det så är det speedway som drar mest åskådare till arenorna i Polen och polska förares internationella framgångar har gjort sporten omtyckt. Andra populära sporter i landet är volleyboll efter att Polens landslag säkrat guld i EM 2003 och 2005 och silver i VM 2006, och basket. På senare tid har backhoppning (tack vare Adam Małysz), Formel 1 (tack vare Robert Kubica), simning (tack vare Otylia Jędrzejczak) och handboll (tack vare ett silver i VM 2007) blivit populära sporter hos det polska folket.

Polen har tillsammans med Ukraina tilldelats arrangörskapet av Europamästerskapet i fotboll 2012. Arrangörstäderna är Warszawa, Gdańsk, Wrocław och Poznań, med Chorzów och Kraków som reservstäder.

Trots att landet har försökt och att landet är omgivet av framgångsrika länder i ishockey, har framgångarna uteblivit för det polska landslaget och intresset hos den polska publiken är svalt.

[redigera] Försvar

Huvudartikel: Polens Militär

Polens militär kallas i Polen för Wojsko Polskie. Militären är indelad i tre grenar: Polska Armén, Polska Flygvapnet och Polska Flottan. Alla grenar lyder under order från Försvarsdepartementet (Ministerstwo Obrony Narodowej).

Den totala styrkan av Polens militär ligger på 163 000 aktiva och 234 000 reserver^[15]. Militären i Polen består av värnpliktiga som tjänstgör i 9 månader och proffessionella soldater. I dagsläget består 60 % av Polens militär av proffessionella soldater.

År 2012 är det menat att Polen ska ha en fullt proffessionell armé och ersätta värnplikten, som nästan varje 18 årig man i Polen måste genomföra, med endast grundläggande krigsutbildning vilket tar två till tre månader.

Polens totala försvarskostnad ligger på 9,41 miljader dollar per år vilket rankas som land nummer 19 i världen med ansende på försvarkostnad.^[16]

[redigera] Källor

1. ^ Norman Davies Heart of Europe s.63
2. ^ Michail Meltyukhov, Sovetsko-polskije vojny. Moskva 2001; Gorlanov O.A., Roginskij A.B. "Ob arestakh v zapadnykh oblastyakh Belorussii i Ukrainy v 1939-1941 gg. // Istoritjeskije vypuski "Memoriala". Vyp 1. Repressii protiv poljakov i polskikh grazhdan. Moskva 1997, sid. 77-113.
3. ^ Norman Davies Heart of Europe s.72, Diagram A. Population transfers 1936-35: "0,5 milj polacker och andra förflyttades eller deporterades under sovjetiska utrensningar i Ukraina 1936-39; 1,5 milj polska medborgare förflyttades eller deporterades av sovjetmyndigheter från västra Ukraina och Vitrysland 1939-40; 0,6 milj polacker (och andra) förflyttade eller deporterade av sovjeterna från Litauen 1940-41
4. ^ Kommunismens svarta bok s.379 anger (angående specifikt Polen) 30 000 arkebuserade samt 90 000-100 000 döda i lägren och under transporten avseende den första vågen av deporteringar (1939-41); s.380-382 anges deporteringar från 1944-45, men specificerar inte antal döda; s.383ff listar också ett antal deporteringar till sovjetiska Gulag 1945-56
5. ^ Anne Applebaum GULAG de sovjetiska lägrens historia analyserar andel av döda i lägren och under transporterna
6. ^ Antal döda under transporterna eller i lägren är svåra att ange, mer än genom skattning. Se bland annat Applebaums diskussion i slutkapitlet i hennes bok. Vi vet att cirka en halv miljon var soldater i den polska armen på sovjetsidan eller utvandrade genom Persien.
7. ^ Norman Davies Heart of Europe s.55-56
8. ^ J.Lukowski H.Zawadzki A Concise History of Poland s.302
9. ^ Tony Judt Postwar s.434-435
10. ^ (polska)Magazyn Solidarność, Grudzień 1970
11. ^ (engelska)Answering for December 1970
12. ^ Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska s.182
13. ^ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/6470403.stm
14. ^ Christmas Page, Internet Issue, December 2003(engelska)
15. ^ http://www.nationsencyclopedia.com/Europe/Poland-ARMED-FORCES.html
16. ^ http://bz.premier.gov.pl/materialy/budzet_zadaniowy_tom_ii.pdf

• Kjell Albin Abrahamson Polen. Diamant i aska
• Jerzy Lukowski, Hubert Zawadzki A Concise History of Poland
• Norman Davies Heart of Europe. The Past in Poland's Present
• Kristian Gerner Centraleuropas historia
• Neil Wilson, Tom Parkinson, Richard Watkins Lonely Planet - Poland ISBN 1-74059-522-X

[redigera] Externa länkar

• Utrikesdepartementets sida om Polen
• Inblick Östeuropa Oktober 1999: Patriotismen i den polska litteraturen av Nils Andrzej Uggla

	Polen
Städer Białystok | Bydgoszcz | Gdańsk | Gorzów Wlkp. | Katowice | Kielce | Kraków | Łódź | Lublin | Olsztyn | Opole | Poznań | Rzeszów | Szczecin | Toruń | Warszawa | Wrocław | Zielona Góra Vojvodskap Dolny Śląsk | Kujawy-Pomorze | Łódź | Lublin | Lubusz | Małopolska | Mazowsze | Opole | Podkarpacie | Podlasie | Pomorze | Śląsk | Święty Krzyż | Warmia-Mazury | Wielkopolska | Zachodniopomorze