Polyoximetylen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kemisk strukturformel för polyoximetylen.

Polyoximetylen (POM) är en polymer och en elastisk termoplast. Alternativa namn polyformaldehyd eller acetalplast, då polymeren är uppbyggd av acetalgrupper. Handelsnamn är Acetal, Polyacetal, Delrin, Hostaform och Tenac.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

  • Densitet 1 400-1 500 kg/m3
  • Smältpunkt 175 °C
  • Flampunkt 375 °C. Självantänder, ej självslocknande
  • Ogenomskinlig [1]
  • Hög värmetålighet [1]
  • God hållfasthet [1]
  • Låg friktion [1]

Polyoximetylen är inte UV-resistent, och bör därför inte användas i miljöer där långvarigt solljus förekommer. Det är även olämpligt för varmvattenarmaturer, eftersom det är känsligt för varmt vatten.[1]

Acetalplast förekommer som homopolymer och copolymer. Homopolymeren har bättre mekaniska egenskaper, copolymeren har bättre beständighet mot varmvatten.

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Vid skärande bearbetning är POM kortspånig och lämpar sig därför väl för bearbetning i automatmaskiner. Materialet kan varmbockas och svetsas med ultraljud och friktion, men är svårt att limma. Går bra att formspruta och dra till tråd och stångprofiler. Kan som råmaterial levereras i form av skivor. Efter betning kan POM-detaljer övermålas med de flesta färgtyper. [2]


Användning[redigera | redigera wikitext]

Polyoximetylen används bland annat till kugghjul, lager, snäpplås (pga. mycket bra fjädring), rullar, gångjärn, flöjter och gitarrplektrum.

Konstruktioner där flera POM-detaljer glider mot varandra är olämpliga, eftersom delarna då kan hugga fast i varandra på grund av friktionssvetsning. I en kuggväxel med icke-ideal kuggprofil, där kraftöverföringen inte sker med rullning hela arbetscykeln, kan inte båda hjulen vara tillverkade av POM. Gångjärn av POM får inte användas hårt belastat i kontinuerlig drift så länge att glidytorna blir varma, för då finns risk för huggning genom friktionssvetsning.

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Amerikanska Food and Drug Administration (FDA) har godkänt POM för användning vid livsmedelhantering.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Leijon, Willy, red (2014). Karlebo Materiallära 
  2. ^ Katalog #49 (2000‑2002) från Elfa AB