Pommerellen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Pommern (olika betydelser).
Pommerellen - Caszubia

Pommerellen eller Pomerellen (tyska, med betydelsen Lillpommern) är ett historiskt landskap vid Östersjön, idag en del av Polen. Namnet Pommerellen (och Pommern) kommer av det slaviska po more: "på, eller vid, havet".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pommerellen befolkades av västslaver under 500-600-talen. I början av 1100-talet splittrades det pommerska området och den östliga delen kom att heta Pommerellen, eller Östpommern. Den västliga delen blev till hertigdömet Pommern. Då Pommern blev kejserligt län kom Pommerellen att brytas loss som ett eget hertigdöme under polsk överhöghet. Kungariket Polen kommer dock i konflikt med Brandenburg, som gör anspråk på provinsen.

Området erövras 1309 av Tyska Orden som skenbarligen kommer till sin polske länsherres hjälp mot brandenburgarna men i själva verket annekterar området. Därmed vänder sig Tyska Orden mot sin polske länsherre. 1466 återerövrar Polen bland annat Pomerellen efter trettonåriga kriget (1454-1466). Provinsen förblir polsk, sånär som delar av området som erövrades av Brandenburg 1657 fram till Polens första delning 1772. Delningarna fick till följd att området blev preussiskt 1772-1919.

Inom Preussen utgjorde Pommerellen huvuddelen av provinsen Västpreussen fram till 1919 då området delades. En del kom till Polen, och blev under mellankrigstiden mer bekant som Polska korridoren. Resten av territoriet blev till fristaden Danzig som 1919 - 1939 utgjorde en fristat, men som 1945 införlivades med Polen. Även de områden som 1657 erövrats av Brandenburg (områdena runt Lębork och Bytów, vilka blev polska först 1945 och efter 1657 räknats till Hinterpommern, införlivades 1945 med Polen

Se även[redigera | redigera wikitext]