Portal:Utvalt innehåll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvalda artiklar · Utvalda bilder
Kriterier · Granskningar · Nomineringar · Statistik · Tidigare utvalda

Utvalt innehåll på Wikipedia

Symbolen för utmärkta artiklar.

Wikipedias utvalda innehåll representerar det bästa som Wikipedia kan erbjuda. Det utvalda innehållet innehåller artiklar, bilder och andra bidrag som visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia. Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess för att försäkra att det möter de högsta standarder och kan tjäna som ett exempel på våra slutliga mål. En liten guldig stjärna (Symbolen för utmärkta artiklar.) strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna (Symbolen för bra artiklar.) indikerar att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna (Symbolen för rekommenderade artiklar.) som indikerar att du besöker en rekommenderad artikel. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså inte blivit granskade på samma sätt som utmärkta och bra artiklar.

Portal:Utvalt innehåll länkar till allt utvalt innehåll på Wikipedia.

Vill du se ett annat urval av artiklar kan du klicka här för att ladda om sidan.

Utvalt innehåll:

Utmärkt artikel:

Eldkvarn brinner 1878

Historiska bränder i Stockholm omfattar de bränder som har drabbat Stockholm. Staden har sluppit plundringar och naturkatastrofer, men dess stora gissel har varit bränder som i vissa fall utplånat hela stadsdelar. Människorna levde tidigare i ständig skräck för att elden skulle komma lös. Det var en befogad rädsla eftersom brandrisken i 1600- och 1700-talets svenska städer var stor. Frågan var inte om det skulle brinna, utan när.

Den nattliga vakthållning som varje medborgare var skyldig att hålla fanns till långt in på 1800-talet. Den värsta branden i Stockholms historia var Klarabranden 1751, den utvecklades till en eldstorm och spred sig över Riddarfjärden till Södermalm.

Först genom eldsäkrare byggnader, ett organiserat brandförsvar, bättre brandsläckningsutrustning och rinnande vatten från brandposter (efter 1861) kunde man begränsa och bemästra bränder. Men i allt elände hade storbränderna i Stockholm även fördelar, de utnyttjades gärna för planering och reglering av nya stadsdelar genom anläggandet av nya kvarter och gator. ► Läs mer

Utmärkt portal

Portal:ArkitekturArkitektur
Arkitektur

Bra artiklar

Rekommenderade artiklar

Utmärkt bild

Barn.

Afghanska barn från provinsen Khost väntar på kläder och medicinsk hjälp.

Utmärkt lista

Semeru är den övre vulkanen och Bromo den undre, Östra Java.

De flesta av Indonesiens vulkaner har bildats till följd av den subduktionszon som finns mellan den eurasiska- och indisk-australiska kontinentalplattan. Några av dessa vulkaner är kända för sina utbrott. Bland dessa Krakatau, för sitt utbrott 1883 som fick globala följder, Toba, för sitt supervulkanutbrott som beräknas ha inträffat för cirka 76 000 år sedan vilket skapade en vulkanvinter som påverkade klimatet under sex års tid, och Tambora, för sitt utbrott 1815 vilket är det största utbrottet i modern tid.

Indonesiens vulkaner är en del av Eldringen, vilket är namnet på den hästskoformade kedja av vulkaner som finns kring Stilla havet. De cirka 150 vulkaner som listas nedan är indelade efter sex olika geografiska regioner, fyra av dem tillhör Sundabågens gravsystem och de återstående två är vulkanerna på Halmahera (och dess omgivande öar), samt vulkanerna på Sulawesi och Sangiheöarna. Den senare vulkangruppen är en del av den vulkanbåge som skapat Filippinerna och dess vulkaner.

De mest aktiva vulkanerna är Kelut och MerapiJava vilka under utbrott dödat tusentals människor. Sedan 1000 e.Kr. har Kelut haft fler än 30 utbrott, det största med en femma på den åttagradiga VEI-skalan, medan Merapi har haft mer än 80 utbrott under samma period. ► Läs mer

Dagens skandinaviska artikel

Symbol for bygevêr nytta i vêrvarsling

Vêrvarsling er vitskapen om atmosfæren og bruken av modellar for å rekne seg fram til tilstanden til atmosfæren framover i tid på ein gitt stad eller eit gitt område. Enkelte av metodane som blir brukt i dag har vore i bruk i om lag 100 år, medan andre teknikkar og hjelpemiddel har kome til etter kvart. I dag består vêrvarsling av å samle så mykje data som mogeleg om den noverande tilstanden til atmosfæren (særleg temperatur, lufttrykk, fukt og vind), for så å bruke kunnskap om atmosfæriske prosessar (gjennom meteorologi) til å rekne ut korleis atmosfæren endrar seg i framover i tid. Sidan vêrsystema meir eller mindre er kaotiske system, og fordi ein enno ikkje fullt ut forstår alle prosessane som er involvert, kan ein ikkje varsle vêret med stor visse for meir enn vanlegvis 5-6 dagar.

Det er lenge sidan ein oppdaga at atmosfæren er altfor avansert til å kunne følgje utan hjelp av kraftige datamaskinar. Nokre av dei kraftigaste datamaskinane i verda vert nytta til dette, men dei er likevel ikkje gode nok til at ein kan følgje vinden i kvar einaste dal og rundt kvart hushjørne, og det er her den menneskelege faktoren kjem inn og framleis spelar ei rolle. Vêrpresentatørar på TV, sjølv om dei er meteorologar eller ikkje, vidareformidlar informasjonen frå datamaskinane og gjer at kven som helst skal kunne forstå varselet. Les meir …

Bra artikel

Gåshaga

Gåshaga är ett område inom stadsdelen Käppala på södra Lidingö i Stockholms län i Sverige. Området Gåshaga omfattar den ostligaste delen av södra Lidingö mot Hustegafjärden och Höggarnsfjärden. Gåshagas markområde närmast havet i den östra och nordöstra delen var under lång tid i stadsplaneringen på Lidingö förbehållet olika industrier och båtvarv med behov av kajanläggningar som kunde ta emot större fartyg, men har efterhand, genom avvecklingen av många företag i området norr om Lidingöbanans järnvägsräls, bebyggts med flerbostadshus, radhus och friliggande villor.

Området har fått sitt namn av lantbruksfastigheten Gåshaga gård som fick sin fastighet lagfaren vid den stora skogsdelningen av Lidingölandets alla frälsehemman, som genomfördes med början den 29 augusti 1774. 1720 gjordes en viss uppdelning av skogen närmast gårdarna, men stora skogsområden var allmän mark ända fram till 1774, som på kartan från 1720 anges som "odelad skog". ► Läs mer

Redigera  Utvalt innehåll på Wikipedia  Fler bra artiklar  Nomineringar
Purge page cache