Portia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Portia
Uranus-Portia-Cressida-Ophelia-NASA.gif
Upptäckt
Upptäckare Stephen P. Synnott
Voyager 2
Upptäcktsdatum 3 januari 1986
Omloppsbana
Halv storaxel (a) 66097,265 ± 0,05[1]
Excentricitet (e) 0,00005 ± 0,00008[1]
Siderisk omloppstid (period) 0,5131959201 ± 0,0000000093 d[1]
Medelomloppshastighet 9,37 km/s[a]
Inklination (i) 0,05908 ± 0,039° (till Uranus ekvator)[1]
Måne till Uranus
Fysikaliska data
Dimensioner 156 × 126 × 126 km[2]
Medelradie 67,6 ± 4 km[2][3][4]
Area ≈ 57000 km2[a]
Volym ≈ 1300000 km3[a]
Massa ≈ 1,7 × 1018 kg[a]
Medeldensitet ≈ 1,3 g/cm3 (förutsagt)[3]
Ytgravitation vid ekvatorn ≈ 0,023 m/s2[a]
Flykthastighet ≈ 0,058 km/s[a]
Rotationsperiod (rot_per) Synkron[2]
Axellutning Noll[2]
Albedo 0,08 ±&nbsp,0,01[5]
0,07[3][4]
Temperatur ≈ 64 K
Hitta fler artiklar om astronomi med

Portia är en inre måne till Uranus. Den upptäcktes via bilder tagna av Voyager 2 den 3 januari 1986 och fick då den tillfälliga beteckningen S/1986 U1.[6] Månen är uppkallad efter Portia, hjältinnan i William Shakespeares pjäs Köpmannen i Venedig. Den är också betecknad Uranus XII.[7]

Portia är den näst största inre månen till Uranus, efter Puck. Portias bana, som ligger inne i Uranus synkrona omloppsradie, är långsamt förfallande på grund av tidvattenacceleration. Månen kommer en dag antigen att upplösas till en planetarisk ring eller träffa Uranus.

Månen ligger vid övre änden av en grupp månar som kallas Portiagruppen, vilken inkluderar Bianca, Cressida, Desdemona, Juliet, Rosalind, Cupid, Belinda och Perdita.[5] Dessa månar har liknande banor och fotometriska egenskaper.[5]

Få saker är kända om Portia utöver dess storlek på cirka 140 km,[2] bana[1] och geometriska albedo på cirka 0,08.[5]

På Voyager 2:s bilder ser Portia ut som ett långstreckt föremål, och bilderna antyder att Portias storaxel pekar mot Uranus. Förhållandet mellan axlarna i Portias utbredda sfäroid är 0,8 ± 0,1.[2] Dess yta är gråfärgad.[2] Observationer med rymdteleskopet Hubble och stora landteleskop detekterade vattenisabsorptiva särdrag i Portias spektrum.[5][8]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Värdet är beräknat från andra parametrar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] doi: 10.1086/300263
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  2. ^ [a b c d e f g] doi: 10.1006/icar.2001.6597
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  3. ^ [a b c] ”Planetary Satellite Physical Parameters”. JPL (Solar System Dynamics). 2008-10-24. http://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 2008-12-12. 
  4. ^ [a b] Williams, Dr. David R. (2007-11-23). ”Uranian Satellite Fact Sheet”. NASA (National Space Science Data Center). http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/uraniansatfact.html. Läst 2008-12-12. 
  5. ^ [a b c d e] doi: 10.1006/icar.2001.6596
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand
  6. ^ Smith, B. A. (January 16, 1986). ”Satellites of Uranus”. IAU Circular "4164". http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/04100/04164.html#Item1. Läst 29 October 2011. 
  7. ^ ”Planet and Satellite Names and Discoverers”. Gazetteer of Planetary Nomenclature. USGS Astrogeology. July 21, 2006. http://planetarynames.wr.usgs.gov/Page/Planets. Läst 2006-08-06. 
  8. ^ doi: 10.1086/375909
    Den här DOI-referensen kommer automatiskt att kompletteras under de närmaste minuterna. Du kan gå före i kön eller expandera för hand

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]