Kvotering

Kvotering är en typ av särbehandling som innebär att en andel av positionerna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Begreppet syftar framför allt på kvotering grundad på medfödda och/eller tillägnade egenskaper som kön, hudfärg, etnicitet, funktionsnedsättning eller samhällsklass. Motsatsen till kvotering är likabehandling, dvs att enbart formell meritering av olika slag skall ligga till grund för antagning, anställning eller utnämning.^{[källa behövs]}

Det finns flera anledningar till att kvotering förespråkas trots att principen om likabehandling är allmänt accepterad. En sådan anledning är att flera av de uppbyggda systemen för likabehandling i praktiken inte är likabehandlande, vilket kan motverkas med tvingande kvoter (dvs kvoteringen som instrument för att uppnå ökad formell likabehandling). En annan anledning är att de existerande systemen för likabehandling ger resultat som inte upplevs stå i samklang med utvecklingen i det omgivande samhället, och att det därför finns politiska skäl till reglering (dvs kvotering som politisk förändringsstrategi). Det finns också flera exempel på att organisationer själva valt att kvotera i t ex interna rekryteringssituationer för att uppmuntra anställda av underrepresenterade grupper och visa på värderingsmässiga ställningstaganden.^{[källa behövs]}

Två typer av kvotering

Man skiljer ofta mellan två former av kvotering: "radikal" och "måttfull". Den radikala kvoteringen går ut på att reservera en viss "kvot" för en underrepresenterad grupp och (så länge det finns aktuella sökande inom denna grupp) enbart gynna den mest kvalificerade inom denna grupp, oavsett om det kan finnas mer kvalificerade inom någon annan grupp. Exempelvis, om man beslutat att hälften av alla undersköterskor på en arbetsplats skall vara män, så anställer man bara de mest kvalificerade männen, så länge männen är underrepresenterade. Denna form av kvotering är relativt ovanlig och betraktas av somliga, som i exemplet nedan gällande kvotering i svensk utbildning, som olaglig. Måttfull kvotering, kallad positiv särbehandling, innebär istället att man när två sökande har samma meriter, väljer den sökande som tillhör den underrepresenterade gruppen.

Måttfull kvotering kallas också positiv särbehandling och är under vissa omständigheter tillåten. Bland annat används det som ett effektivt verktyg för att upprätthålla eller uppnå en jämn könsfördelning på en arbetsplats.

Kvotering i svensk utbildning

I december 2006 fälldes Uppsala universitet av Högsta domstolen för olaglig etnisk diskriminering sedan universitetet hade vikt utbildningsplatser på juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Året därpå fälldes universiteten i Karlstad och Örebro i tingsrätt för olaglig könsdiskriminering. Där hade man vikt platser åt manliga sökande på olika vård- och hälsoutbildningar. I samtliga fall nekades sökande med bättre meriter, men ”fel” etnisk bakgrund eller kön, plats. De sökande som hade diskriminerats fick skadestånd. Högsta domstolen fastslog att etnisk kvotering är olaglig om de som missgynnas har bättre meriter. Att samma sak gäller för kön konstaterades året därpå. Den rena kvoteringen har därefter avskaffats i högskolan. Däremot använder fortfarande två av tre högskolor kön som utslagsgivande faktor när sökande till exempel har lika bra betyg.

Positiv särbehandling

Positiv särbehandling är när personer av grupper som upplevs som missgynnade och/eller underrepresenterade ges förtur vid till exempel tillsättning av tjänster på en arbetsplats. Positiv särbehandling används som ett verktyg, i bland annat svensk jämställdhetspolitik, för att skapa en jämnare könsfördelning inom något samhällsområde. I Sverige får det bara användas när det gäller arbetsmarknaden och bara när det handlar om att ett visst kön är underrespresenterat, aldrig när det handlar om exempelvis underrepresenterade etniska grupper.

De som är kritiska till positiv särbehandling, menar att detta är en form av omvänd diskriminering. Positiv särbehandling menar man är samma sak som negativ särbehandling från den överrepresenterade gruppens perspektiv. Om man väljer in en person från en underrepresentativ grupp, väljer man på samma gång bort en person från den överrepresenterade gruppen trots exempelvis samma meriter.^{[källa behövs]}

Se även

• Könskvotering