Posthallucinatorisk perceptionsstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Posthallucinatorisk perceptionsstörning (en. Hallucinogen Persisting Perception Disorder, HPPD), är en störning av sinnesintrycken som orsakats av tidigare hallucinogenbruk. Dess natur är i många fall så plågsam att det ger ett handikapp i det dagliga levernet. Tillståndet har ICD-10-SE-diagnoskod: F16.7 (DSM-IV 292.89)

Översikt[redigera | redigera wikitext]

HPPD är en sällsynt sjukdom som sällan förekommer i den utbildning eller praktiska verksamhet som bedrivs av neurologer, psykiatriker, psykologer eller oftalmologer. Vid en första klinisk bedömning kan behandlande läkare vara av det intryck att det är frågan om en drogrelaterad psykos. Denna diagnos är dock felaktig och riskerar att försämra patients möjligheter till rehabilitering. I motsats till en person med psykosproblematik så har individer med HPPD en intakt verklighetsuppfattning och är därför fullt medvetna om att deras visuella störningar inte är en del av någonting som kan uppfattas av andra människor. Dessa störningar är därför inte hallucinationer i strikt klinisk bemärkelse, utan istället en kontinuerlig perceptionsstörning av sinnena som manifesterar sig i form av synstörningar och pseudohallucinationer. Det finns i nuläget inget botemedel mot denna sjukdom, även då det i sällsynta fall har förekommit att patienter under en kortare period upplevt ett förbättrat hälsotillstånd, så får majoriteten diagnostiserade med HPPD räkna symptomen som stadigvarande.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Individer drabbade av denna sjukdom upplever perceptionsstörningar som bland annat är av visuell natur. Symptombilden är oftast långvarig och överväldigande vilket gör det svårt för den drabbade att ignorera dessa störningar i sin vardagliga situation. Exempel på vanligt förekommande former av visuell störning i denna diagnos innefattar bland annat synbrus (Aeropsia), som kan liknas vid det bildbrus som projiceras från en TV-apparat när inget program är i sändning, geometriska hallucinationer, färgblixtar, efterhängande spår efter objekt som rör sig, auror runt objekt samt Mikropsi-makropsi (allt ser litet eller stort ut). Dessa symptom kan uppstå separat eller i kombination med varandra och kan uppkomma efter bruk av hallucinogener efter endast en gång. Det finns dock ett statistiskt samband som talar för att frekvensen av HPPD är kopplat till antalet gånger en person har brukat hallucinogena preparat. Troligtvis är vissa individer känsligare än andra. Något regelrätt botemedel är inte känt men symptomen har i enstaka fall kunnat gå att lindra. Vad som lindrar förefaller i dagsläget vara olika från en person till en annan. Andra vanligt förekommande symptom för individer drabbade av denna sjukdom inkluderar depression, kognitiv nedsättning, paniksyndrom alternativt emotionell avtrubbning och "overklighetskänslor" (Depersonalisation-Derealisation) . Även fysiska symptom såsom tinnitus, huvudvärk och neurologiska smärtor förekommer.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Det rekommenderas att den drabbade personen ifråga idkar total avhållsamhet ifrån droger. Detta inkluderar även droger som inte är direkt relaterade till symptomproblematiken, på grund av att det finns indikationer på att fortsatt bruk kan förvärra situationen. Eftersom direkt botemedel saknas bör istället eventuell behandling fokusera på att lindra patientens symptombild. Exempel på medicin som med viss framgång haft lindrande effekt är Iktorivil som ingår i gruppen Bensodiazepiner [1] och Keppra (levetiracetam) , som båda är antiepileptiska läkemedel. Antipsykotiska mediciner som till exempel Risperidon är däremot direkt olämpliga och kan dramatiskt förvärra symptombilden.[2][3] Även varierande grad av försämring har rapporterats från ett flertal drabbade vid medicinering med antidepressiva läkemedel såsom SSRI eller SNRI preparat. Patienter med bisymptom såsom depression och paniksyndrom bör därför rekommenderas prova NRI preparat såsom (Reboxetin) eftersom dessa ej har påvisats försämra patientents primära symptombild.[4] [5] Medicinering och kontinuerlig kontakt med behandlande läkare bör även kombineras med terapi för att ge patienten möjlighet att hantera sin situation och eliminera eventuella suicidala tendenser.

Diagnostiska kriterier för HPPD[redigera | redigera wikitext]

  • A - Återupplevande följt av en eller flera perceptuella störningar av liknande typ som upplevdes under tidigare hallucinogenpåverkan (till exempel geometriska hallucinationer, färgblixtar, efterhängande spår efter objekt som rör sig, auror runt objekt. Allt ser litet eller stort ut.)
  • B - Dessa symptom ovan skapar en signifikant klinisk störning som gör att förmågan till arbete, socialt umgänge och andra viktiga funktionsområden markant försämras.
  • C - Symptomen hänger ej samman med annan sjukdom orsakad av strukturell hjärnskada, infektioner eller epilepsi av visuell typ, och kan heller inte tillskrivas någon mental sjukdom såsom delirium, demens, schizofreni eller hypnopompa alternativt hypnogoga hallucinationer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ LSD-induced Hallucinogen Persisting Perception Disorder treated with clonazepam: two case reports. Lerner AG, Skladman I, Kodesh A, Sigal M, Shufman E, Isr J Psychiatry Relat Sci, 2001; 38(2):133-6
  2. ^ Morehead, D.B., "Exacerbation of hallucinogen-persisting perception disorder with risperidone" J. Clin. Psychopharmacol. 1997 pp. 327-328
  3. ^ Abraham HD., Mamen A. (1996): "LSD-like panic from risperidone in post-LSD visual disorder.", J. Clin. Psychopharmacol 16(3):238-41. Abstract
  4. ^ LSD-induced Hallucinogen Persisting Perception Disorder with depressive features treated with reboxetine: case report.
  5. ^ Isr J Psychiatry Relat Sci. 2002;39(2):100-3.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]