Postnord
| Postnord AB | |
 Huvudkontoret för Postnord AB. | |
| Org.nr | 556771-2640 |
|---|---|
| Typ | Publikt aktiebolag |
| Huvudkontor | Arken Solna, Sverige |
| Nyckelpersoner | Jens Moberg Styrelseordförande Håkan Ericsson Koncernchef Vd |
| Bransch | Postoperatör |
| Antal anställda | 33 278 – December 2016 |
| Historik | |
| Grundat | 24 juni 2009 |
| Grundare | Danmark[1] och Sverige[1] |
| Bildat av | Posten Post Danmark |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 38,741 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | ▼ -1,083 miljarder SEK |
| Vinst efter skatt | ▼ -1,583 miljarder SEK |
| Tillgångar | ▼ 22,435 miljarder SEK |
| Eget kapital | ▼ 6,065 miljarder SEK |
| Struktur | |
| Ägare | 2017-03-07[2] Svenska staten – 60% Danska staten – 40% |
| Moderbolag | Regeringskansliet |
| Avdelningar | Postnord Strålfors |
| Övrigt | |
| Webbplats | Postnord.com/sv Postnord.com/da |
| Fotnoter | Statistik från 2016 års bokslut.[3] |
Postnord AB (egen stavning: PostNord AB och postnord) är en nordisk postoperatör som bildades den 24 juni 2009 genom ett samgående mellan svenska Posten och Post Danmark. Koncernen bytte den 17 maj 2011 namn från Posten Norden till Postnord.[4] Moderbolag i koncernen är ett svenskt aktiebolag med säte i Solna, och vars firma är Postnord AB. Koncernen ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten. Rösterna på bolagsstämman är dock jämnt fördelade (50/50) mellan svenska staten och danska staten. Båda utser lika många styrelseledamöter.[5][6] Ägarna uttryckte när fusionsplanerna offentliggjordes att koncernen skulle kunna börsintroduceras inom tre till fem år.[7] Under 2015 bytte det svenska Posten AB namn till Postnord Group AB men behåller sitt gamla namn i Danmark.
Historia
Sverige
Posten AB:s historia går tillbaka till 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering utfärdade förordningar om postverksamhet. Dessförinnan hade post förmedlats för statsförvaltningens och kyrkans räkning. I perioder under 1650- till 1670-talen drevs postverksamheten i privat regi, men från 1677 och framåt var det svenska postverket statligt.
Från 1685 använde postverket stämplar för att markera att brev var betalda. Frimärken utgavs från 1855.[8]
Redan från grundandet använde postverket ett posthorn och en krona som symbol. Utseendet standardiserades första gången 1912, och det ändrades sedan vid flera tillfällen under 1900-talet samt 2001.
1994 omvandlades postverket till det av svenska staten helägda aktiebolaget Posten AB.
Danmark
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.
Föregångare till Post Danmark var det danska nationella postväsendet, grundat 1624 genom att Kristian IV utfärdade en förordning om postförmedling.[9] Under dess tidiga historia drevs det danska postväsendet periodvis i såväl privat som kunglig regi, men det förstatligades 1711. Redan före förstatligandet hade det danska postväsendet infört uniformer i färgerna rött och gult. Dessa färger har förblivit organisationens kännemärken.
Det första danska frimärket utgavs 1851. 1927 slogs de danska post- och telegrafverken ihop under namnet Post- og Telegrafvæsenet. 1990 fördes televerksamheten över till ett separat aktiebolag, och 1995 överfördes postväsendet till det statliga bolaget Post Danmark A/S.
Samgående
Posten AB och Post Danmark A/S gick i juni 2009 samman under moderbolaget Posten Norden AB.[10] Moderbolaget bytte 17 maj 2011 namn till Postnord AB.[4] Samgåendet föregicks av en granskning utifrån EUs konkurrensregler med krav på avyttring av överlappande verksamhet för paketutdelning till företag i Danmark.[11] I Sverige påbörjade bolaget omkring 2013 ett successivt byte av dekor på bilar och lastbilar till Postnords namn och färg (från postgult till klarblått[12]). Den gradvisa förändringen berörde inledningsvis huvudsakligen lastbilar för pakethantering men har sedan 2015 avsett all verksamhet.[13][14][15][16]
Utveckling under 2000-talet
Med Internet och en alltmer digital hantering av meddelanden och tjänster har mängden (pappers)brev minskat påtagligt. Mellan åren 2000 och 2014 minskade mängden hanterade brev i Danmark (för Post Danmark) med 65 procent, medan motsvarande siffra för Sverige (för Posten och Citymail[källa behövs]) var en 40-procentig minskning. Minskningen antas fortsätta, och Postnord satsar numera mer resurser på pakethantering – en del av verksamheten som påverkats positivt av e-handelsutvecklingen.[17][10]
Ett annat område som Postnord har satsat på är hantering av säkra elektroniska meddelanden från myndigheter och företag till privatpersoner.[18]
Kritik
Det har kommit en hel del kritik mot Postnord angående försenad postutdelning och dålig hantering av paket[19][20]. I december 2016 släpptes ett mobilspel på Appstore och Google Play som heter "Paketmord" där det går ut på kasta så många paket som möjligt in i postbilen så att går sönder [21]. Spelet är släppt av 3D Interactive STHLM AB.
Marknad
En stor majoritet av koncernens omsättning avser marknader i Norden (utom Island). Paketförmedling förekommer på samtliga dessa marknader, och i Danmark och Sverige bedrivs även förmedling av brev. Koncernen rapporterar huvuddelen av sin omsättning nedbruten per land. Dock rapporteras omsättningen för verksamhetsområdet Postnord Strålfors, som riktar sig till företag och andra organisationer som behöver kommunicera med stora kundgrupper, endast som en totalsumma.[22]
| Närvaro per marknad (2015) | Nettoomsättning (miljoner SEK) |
Antal brev (miljoner) |
Antal utlämningsställen (cirka) |
|---|---|---|---|
| Postnord Danmark | 9 987 | 460 | 1 600 |
| Postnord Finland | 787 | – | 1 100 |
| Postnord Norge | 4 112 | – | 1 400 |
| Postnord Sverige | 23 080 | 1 872 | 1 900 |
| Postnord Strålfors | 2 335 | – | – |
| Övriga länder | 1 327 | – | – |
Verksamhet
2015 hade Postnord i medeltal motsvarande 35 256 heltidsanställda medarbetare. Majoriteten av dessa har tjänster som brevbärare, chaufförer eller terminalarbetare. De flesta av dessa arbetar i Sverige och Danmark, där Postnord bedriver nationell postförmedlingsverksamhet. I Norge och Finland finns betydligt färre anställda.[22]
Postnord har även ett samarbete om paketförmedling inom hela Europa med tyska DPD, ägt av franska La Poste.[22]
Terminaler
| Ort | Kollityper | Huvudsakliga postnummerområden |
|---|---|---|
| Årsta | Brev | 10, 11, 12-13, 14-15 |
| Rosersberg | Brev | 16-17, 18-19, 62, 74-75, 76-77, 78-79, 80-81 |
| Malmö | Brev | 20-21, 22-24, 25-27, 28-29 |
| Alvesta | Brev | 30-33, 34-36, 37-39 |
| Göteborg | Brev | 40-41, 42-44, 45-46, 47, 50-51 |
| Nässjö | Brev | 52-54, 55-57, 58-59 |
| Hallsberg | Brev | 60-61, 63-65, 66-68, 69-71, 72-73 |
| Sundsvall | Brev | 82, 83-84, 85-86, 87-88 |
| Umeå | Brev | 89-92, 93-94, 95-98 |
| Toftanäs | Paket | |
| Segeltorp | Paket | |
| Torsvik | Paket | |
| Härryda | Paket | |
| Veddesta | Paket |
Den 29 september 2010 meddelade Posten Norden att de planerar en miljardinvestering i en ny terminalstruktur. Detta genom att två nya brevterminaler i Sverige byggs; i Hallsberg längs med Västra stambanan[23][24] och i Rosersberg längs med Ostkustbanan. Terminalen i Hallsberg är planerad att stå klar senast 2013; i samband med detta stängs brevterminalerna i Karlstad och Västerås.[25] Terminalen i Rosersberg är planerad att stå klar senast 2014 och kommer att överta verksamheten i Tomteboda, Uppsala och delar av verksamheten vid brevterminalen i Årsta. Vidare kommer Postens ODR-terminal i Norrköping att stängas 2014 och dess verksamhet fördelas på Hallsberg och Årsta. Postens paketterminal i Ånge planeras även den att stängas 2014, för att fördela verksamheten på nybyggda terminaler i Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.[26]
Se även
Referenser
- ^ [a b] hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Finansiering”. PostNord.com. http://www.postnord.com/sv/investor-relations/finansiering/.
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Postnord AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5567712640/bokslut.
- ^ [a b] ”Koncernen Posten Norden byter namn till PostNord”. PostNord. 17 maj 2011. http://www.postnord.com/sv/Media/Pressmeddelanden/postnord/2011/Koncernen-Posten-Norden-byter-namn-till-PostNord/. Läst 19 maj 2011.
- ^ ”Postnords bolagsstyrning, ägar- och styrningskultur - PostNord”. Startsida - PostNord. http://www.postnord.com/sv/om-oss/bolagsstyrning/. Läst 3 september 2015.
- ^ ”En kort sammenfatning af PostNord og vores aktiviteter - PostNord”. Startsida - PostNord. http://www.postnord.com/da/om-os/. Läst 3 september 2015.
- ^ Posten Norden Arkiverad 9 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.: Kommer Posten Norden att börsintroduceras?
- ^ ”Frimärken”. Postmuseum. http://www.postmuseum.se/samlingar/frimarken/. Läst 9 april 2016.
- ^ ”Postvæsen”. Den Store Danske. Gyldendal. http://denstoredanske.dk/It,_teknik_og_naturvidenskab/Elektronik,_teletrafik_og_kommunikation/Post-_og_telegrafvæsen/postvæsen. Läst 9 april 2016.
- ^ [a b] Rörbecker, Mats (12 maj 2010). ”Ingen vändning för Posten Norden”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/ingen-vandning-for-posten-norden/. Läst 10 april 2016.
- ^ Tait, Nikki (22 april 2009). ”Brussels approves merger of postal services” (på engelska). Financial Times. https://next.ft.com/content/a6ad592a-2e97-11de-b7d3-00144feabdc0. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Postens gula bilar byter färg”. DN. 9 juni 2015. http://www.dn.se/ekonomi/postens-gula-bilar-byter-farg/. Läst 22 december 2016.
- ^ ”Gul blir blå när Posten byter namn”. Skövde Nyheter. 11 mars 2014. http://www.skovdenyheter.se/article/gul-blir-bla-nar-posten-byter-namn/. Läst 10 april 2016.
- ^ Nilsson, Thomas (3 mars 2014). ”Postbilar blir blå”. NWT. http://nwt.se/arbeteekonomi/2014/03/03/45. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Postens gula bilar blir blåa”. Sydsvenskan. 9 juni 2015. http://www.sydsvenskan.se/sverige/postens-gula-bilar-blir-blaa/. Läst 10 april 2016.
- ^ Malteson, Evelina (9 juni 2015). ”Därför blir de gamla gula postbilarna blåa”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/darfor-blir-de-gamla-gula-postbilarna-blaa/. Läst 10 april 2016.
- ^ Lidström, Karin (2015-04-22): "Om fem år skickar vi så få brev att postverksamhet inte lönar sig. Vad händer med Posten då?". computersweden.idg.se. Läst 22 april 2015.
- ^ Olsson, Mats (19 september 2015). ”Digital brevlåda ersätter mängder av pappersbrev”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/digital-brevlada-ersatter-mangder-av-pappersbrev/. Läst 10 april 2016.
- ^ ”Folket ilska mot Postnord”. Dina Pengar. 7 mars 2016. http://www.expressen.se/dinapengar/folkets-ilska-mot-postnord/. Läst 13 januari 2017.
- ^ Nyheter, SVT. ”Här kastar Postnords bud paket – igen”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-kastar-postnords-bud-paket-igen. Läst 13 januari 2017.
- ^ ”"Sjukaste jag sett" – hånet mot Postnord får tusentals svenskar att jubla”. Dina Pengar. 13 januari 2017. http://www.expressen.se/dinapengar/postnord-forsoker-stoppa-hanande-app/. Läst 13 januari 2017.
- ^ [a b c] ”Års- och hållbarhetsredovisning 2015” (pdf). PostNord. http://www.postnord.com/globalassets/global/sverige/dokument/rapporter/arsredovisningar/2015/postnord_ar2015_sve_w.pdf.[död länk]
- ^ Na.se (2009-09-17) Hallsberg ligger bäst till för att få postens nya terminal Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 24 februari 2011
- ^ Hallsberg.se Markfrågan löst Läst 24 februari 2011
- ^ Nwt.se (2010-09-29) Posten lägger ner terminalen i Karlstad Läst 24 februari 2011
- ^ Postennorden.com (2010-09-29) Posten Norden miljardinvesterar i ny terminalstruktur Länk uppdaterad 2013-02-15