Postverket

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För boken av Charles Bukowski, se Postverket (bok)
För Posten idag se Posten AB
Postverkets logo på Posthuset Odengatan

Postverket i Sverige daterar sin begynnelse till 20 februari 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering, på Axel Oxenstiernas tillskyndelse, utfärdade förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne. Då drottningen år 1645, efter att ha tillträtt regeringen, godkände den av förmyndarregeringen år 1643 utfärdade General Riksens Postordning, betecknade hon inrättningen som "ett högnödigt och nyttigt wärck så för Oss och Cronan som för alla wåre och Rijkzens trogne Ständer, Undersåtare och Inbyggiare".

Postverket var ursprungligen en myndighet, men utvecklades under 1900-talet till ett så kallat affärsdrivande verk. År 1994 omvandlades Postverket till ett helstatligt aktiebolag och bytte samtidigt namn till Posten AB.

Innehåll

Postverket under 1600-talet [redigera]

Skylt på Kungliga posthuset i Stockholm, Lilla Nygatan 6, byggnaden härstammar från 1600-talet. År 1719 flyttade Kongl. Post Contoiret in i huset.
Förra Posthuset på Vasagatan i Stockholm, ritat av Ferdinand Boberg.

Genom 1636 års förordning inrättades så kallade posthemman. Härigenom lades postföringen på jordbruket, vilket föll sig så mycket naturligare, som allmogen överallt i landet av ålder varit förpliktad att med fri skjuts och gästning förse dem, som var ute i kungens ärenden. Den nya inrättningen avsåg i viss mån att reformera detta allmogens åliggande, som på grund av grova missbruk från de vägfarandes sida blivit ytterst betungande och framkallat täta klagomål. Man får icke tro, att postverket uppkom med ens och liksom på befallning eller att "postbuden" icke haft några föregångare.

Fastmer hade redan under de tidigare Vasakungarnas regeringar och även dessförinnan på de stora landsvägarna, som från huvudstaden ledde ut till fogdarnas residens i provinserna eller över gränserna ut till grannländerna, plägat med en viss regelbundenhet färdas bud, som medförde kungens och de högsta ämbetsmännens ävensom stundom hovpersonalens brev; men med enskildas varken kunde eller fick dessa kungens "brevdragare" ta befattning. Där färden utsträcktes över gränsen, uppsökte de kungens och rikets agenter hos främmande furstehov eller på de stora handelsorterna och utbytte icke blott brev och allmänna skrivelser, utan även nyheter och upplysningar. På detta sätt uppstod efter hand en någorlunda regelbunden postförbindelse mellan Sverige och utlandet över Markaryd vid gränsen till dåvarande danska Halland.

Den på sträckan Stockholm-Markaryd befordrade regeringsposten fördes över Helsingör vidare till Hamburg, där vi redan 1620 finner ett svenskt postkontor i verksamhet, skött av en särskilt därför anställd tjänsteman. Denna regeringspost var det frö, varur Sveriges inrikes offentliga postväsen framsprungit, i det att åtminstone fr o m 28 juli 1620 - om icke tidigare - posten Stockholm-Hamburg fick användas jämväl för befordring av privatbrev. Men först genom upprättandet av en post, som framgick ej blott på en eller annan kungsväg, utan på alla de vägar och till alla de orter inom landet, där så kunde ske, en post, som likt ett nät utbredde sig över landet till bruk för alla och envar, kan det sägas, att ett svenskt postverk stod färdigbildat.

Rörande postverkets äldre öden må antecknas, att inrättningen 1654-1661 innehades som förläning av riksrådet Vilhelm Taube i egenskap av "generalrikspostmästare" samt 1662-1669 var bortförpaktat till den tyskfödde Johan von Beijer, vilken redan före Taube varit anställd som postchef och därvid utvecklat mycken duglighet. 1673 bortförlänades postkassan ånyo, då till rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie, men indrogs 1677 åter till kronan. Sedan förvaltades verket någon tid omedelbart av Kanslikollegium, men 1697 inrättades till verkets handhavande under kollegiets överinseende ett överpostdirektörsämbete. Förteckning över innehavare av detta ämbete (1697-1850) återfinns under ordet överpostdirektör

Under den första tiden var det mottagaren av en försändelse som hade att erlägga försändelseavgiften.

På särskilt brådskande brev markerades Express genom att man fäste en liten fågelfjäder på kuvertet, ett fjäderbrev.

Det var stundom ett riskfyllt arbete att köra postdiligensen. Stråtrövare fanns bl a i farliga Kolmården. Till sitt skydd var postföraren utrustad med tjänstepistol.

Postverket under 1700- och 1800-talen [redigera]

En av Karl XII 1718 påbjuden sammanslagning av post- och skjutsväsendet skulle, om den icke av ekonomiska skäl visat sig outförbar, ha blivit av genomgripande betydelse.

År 1809-1833 stod posten under överuppsikt av Kanslistyrelsen, var sedan till 1840 underordnad handels- och finansexpeditionen av K.M:ts kansli, kom vid departementalstyrelsens införande sistnämnda år under Finansdepartementet samt förlades 1900 under Civildepartementet.

Efter 1850 hade verkets centrala förvaltning erhållit benämningen Generalpoststyrelsen och postchefen titel av generalpostdirektör. En bemärkt generalpostdirektör och reformatör av verksamheten under denna period var A. W. Roos.

Postverkets symbol [redigera]

Det svenska postverket har ända från sitt inrättande 1636 haft det krönta posthornet som sin symbol. Symbolen innehåller även en kunglig krona över posthornet. Kronan stod från början för kungen, senare staten, och hornet har alltsedan Postverkets inrättande stått för befordran av skrivna meddelanden. När postverket inrättades 1636 ges en kunglig förordning ut vilken i dess första paragraf fastställer att postbonden skall när han hör "den ankommande posten blåsas i hornet" göra sig klar att ta emot breven och föra dem vidare. Vid denna tid är således själva signalen och inte posthornet i sig en symbol för posten.

Symbolen på sigill [redigera]

Johan von Beijers sigill

Postverket är ett av de första ämbetsverken som framträder med egen symbol. En anledning till det är man för försegling av handlingar och försändelser tidigt började använda sigill. Sigillen har behövt någon enkel entydig symbol och då har posthornet ansetts vara den symbol som bäst representerat Posten.

Symbolen på postskyltar [redigera]

Att förse postkontor med skyltar var inte brukligt i Sverige förrän i slutet av 1700-talet. Fram till 1850-talet fick postmästarna själva skaffa skyltar och eftersom dessa som regel inte bekostades av postmede så tillverkades de av någon hantverkare på orten. Detta fick till följd att skyltarnas utseende kom att variera stort. Först vid mitten av 1800-talet blev det möjligt att rekvirera skyltar från persedelförrådet i Stockholm. De var då av fastställd modell, svart bakgrund med två stående lejon och stora riksvapnet samt texten: Kongl Postkontoret i guld.

De första fastställda symbolerna [redigera]

Den symbol för posten, posthornet, som använts från 1636 varierade stort i utformning. Ibland var klockstycket riktat åt vänster, ibland åt höger. Kronans placering och storlek varierade också. Först den 11 april 1912 beslutade sig Postverket för ett enhetligt utseende av symbolen. En av orsakerna till att man ville fastställa symbolens utseende var en vilja att hålla samman en alltmer växande myndighet, med ett flertal olika rörelsegrenar. Den fastställda symbolen skulle bestå av ett krönt posthorn. Posthornet skulle när det framställdes i färg utföras i gult eller förgyllt. Kronana kunde färgläggas enligt lagen om rikets vapen. Posthornets klockstycke skulle från och med 1912 alltid vara riktat åt vänster. Vid samma tid som symbolens utseende fastställdes, övergick posthornet allt mer från att vara ett praktiskt föremål till att bli bara en symbol. Möjligheten att rekvirera posthorn upphörde under 1920-talet. Kronan i 1912 års symbol var inte bara mycket detaljrik med pärlor, stenar och kronfoder, den var också stor i förhållande till posthornet. Riksheraldikerna meddelade att han ville göra symbolen enklare och höja kronan över hornet. Den 2 april 1937 fick professor Olle Hjortzberg i uppdrag att utarbeta förslag till en ny symbol.

En stiliserad symbol [redigera]

Efter 28 år med 1937 års postsymbol var tiden mogen att ge symbolen en mer tidlös utformning. Uppdraget gick till professor Carl-Axel Acking som utarbetade förslaget till en ny postsymbol och Postverket fick sin nya symbol från nyåret 1965. Den stiliserade postsymbol som Acking ritat skiljde sig markant från 1912 och 1937 års symboler. All utsmyckning som pärlor och stenar togs bort och kronfodret uteslöts. Posthornet och kronan utfördes helt i blå färg, den tidigare gula färgen utgick från mässingen i posthornet. Nu markerade den blå färgen ytterligare en stilisering.

Nästa förändring av postens symbol kom 1984. Den skiljde sig markant från den tidigare genom mindre justeringar av kronan och posthornet samt den inbördes placeringen. När det gällde kronan i symbolen var det bland annat önskvärt att så nära som möjligt ansluta till kronan i Televerkets nya symbol. Den nya symbolen utfördes av Martin Gavler och Tommy Säflund. Samtidigt utformades ytterligare en symbol, med en rektangulär ram som skar genom posthornets klock- respektive munstycke. Detta skulle symbolisera ett företag i utveckling och förnyelse som sprängde ramarna.

En symbol med traditioner för Posten AB [redigera]

År 1990 tog Posten fram ett nytt grafiskt profilprogram. Reklambyrån Sydow, Nyberg och Belvert fick bland annat uppdraget att ta fram en ny postsymbol. Den nya symbolen tog upp den runda formen hos 1937 års symbol genom att placera en stiliserad postsymbol inom en gul fylld cirkel. Kronan var återigen som i 1937 års symbol betydligt mindre än föregångarna och klockstycket och munstycket var något utsvängda. Med anledning av Postens bolagisering den 1 mars 1994 utarbetades en ny identitetsmanual med klara regler för hur symbolen skulle användas.

År 2001 fick Posten AB en ny design för att markera företagets omstrukturering. I detta ingick nya kläder och en ny symbol. Den nya företagsstrukturen valde att behålla den traditionsrika symbolen men posthornet blev åter gult och bakgrunden blå, som 1937 års symbol men med en ljusare blå nyans.

Galleri [redigera]

Symboler för Postverket [redigera]

  • Första fastställda postsymbolen, 1912

  • 1937 års postsymbol

  • 1965 års postsymbol

  • 1985 års postsymbol

  • 1990 års postsymbol

Chefer för Postverket, 1636 - 1737 [redigera]

Överpostdirektörer, 1710 - 1812 [redigera]

Chefer för Överpostdirektörsämbetet. 1812 - 1850 [redigera]

Generaldirektörer för Postverket 1850-1994 [redigera]

(Även titulerade Generalpostdirektörer)

Se även [redigera]

Källor [redigera]

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Postverket, 1904–1926.

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Postverket&oldid=21197945"