Potatischips

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Räfflade potatischips
Lövtunna potatischips

Potatischips är tunna friterade skivor av potatis.

De chips som säljs i svenska butiker finns i olika utföranden: räfflade, finräfflade och släta. I till exempel USA finns även fyrkantiga potatischips. Chipsen skapas antingen av potatis som skivats tunt, vilket gäller de flesta sorter som säljs i svenska butiker, eller skapas av en potatisdeg, som exempelvis Pringles.

Kända varumärken är till exempel Estrella, OLW, Lay's, Pringles och Svenska Lantchips.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Det finns många varierande historier om potatischipsets tillkomst. Den mest spridda och välgrundade historien verkar dock vara att potatischipsen uppfanns under sommaren 1853 i Saratoga Springs i New York State i USA av kocken George Crum på en restaurang som hette the Moon Lake Lodge. Crum kallade chipsen för potato crunches. Att fritera potatis var vid den här tiden mycket vanligt i amerikansk matlagning och potatischipsen utvecklades från pommes frites, men potatisen skivades nu så tunt att potatisen fick en annan struktur och på så sätt utvecklades en ny maträtt. Det är mycket möjligt att samma maträtt utvecklades även på andra platser, till exempel verkar det ha utvecklats en motsvarighet i Storbritannien vid samma tidpunkt.

Till en början serverades potatischipsen på restaurang, där de åts med kniv och gaffel liksom pommes frites. Under 1890-talet och i början av 1900-talet började chips tillverkas och säljas i livsmedelsaffärer. Förutsättningarna för chipstillverkning förändrades dramatiskt när fritösen uppfanns år 1929 och chips började då att tillverkas i större skala. År 1933 började man förpacka chips i tåliga vaxade förpackningar som ökade hållbarheten och som gav möjlighet till större distributionsområden.

De första chipsen utanför USA kom till Storbritannien år 1921. Eftersom ordet chips där redan användes som beteckning för pommes frites valde man att introducera produkten under beteckningen crisps. Potatischipsen spred sig i Europa, men produktionen av dem kunde komma igång på allvar först kring år 1950, då fritösen kom till Europa.

Klimatpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Godis och chips har visat sig vara dåliga för miljön, och allra värst är skumgodis följt av gelégodis och mjölkchoklad. Ett kilo chips leder till utsläpp av 2,2 kilo växthusgaser, vilket är 20 gånger så mycket som för ett kilo av råvaran potatis. Detta enligt en studie av SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) på uppdrag av Livsmedelsverket.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Aftonbladet: Godis lika stor klimatbov som kött Publicerad: 2011-03-01. Läst: 2011-03-01.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]