Potatissläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Potatissläktet
Nattskatta (S. nigrum)
Nattskatta (S. nigrum)
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Potatisordningen
Solanales
Familj Potatisväxter
Solanaceae
Släkte Potatissläktet
Solanum
Vetenskapligt namn
§ Solanum
Auktor L.
Arter
Synonymer

[1]

  • Androcera Nutt.
  • Aquartia Jacq.
  • Artorhiza Raf.
  • Bassovia Aubl.
  • Battata Hill
  • Bosleria A. Nelson
  • Ceranthera Raf.
  • Cliocarpus Miers
  • Cyphomandra Mart. ex Sendtn.
  • Diamonon Raf.
  • Dulcamara Moench
  • Lycopersicon Mill.
  • Melongena Mill.
  • Normania Lowe
  • Nycterium Vent.
  • Ovaria Fabr.
  • Parmentiera Raf.
  • Petagnia Raf.
  • Pheliandra Werderm.
  • Pseudocapsicum Medik.
  • Scubulus Raf.
  • Solanastrum Fabr.
  • Solanocharis Bitter
  • Solanopsis Bitter
  • Triguera Cav.
Hitta fler artiklar om växter med

Potatissläktet (Solanum) är ett släkte i familjen potatisväxter med i det närmaste global utbredning, men huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner. Släktet innehåller cirka 1200 arter och är därmed ett av de största släktena i växtriket. Forskning har visat att släktena Cyphomandra, Lycopersicon, Normania och Triguera inte kan hållas separata fron Solanum. Släktet kallas även skattor eller nattskattor.

De flesta växterna i detta släkte är giftiga[2], men flera har ätbara frukter, blad eller knölar och det finns tre viktiga livsmedelsväxter: potatis, tomat och aubergine. Fler arter odlas också som prydnadsväxter för sina vackra blommor eller frukter.

Potatissläktets arter är annueller, perenner, halvbuskar, buskar och många arter är klättrande. De kan vara kala eller håriga och ibland mycket taggiga. Bladen kan vara enkla eller parbladigt sammansatta. Blomställningarna kommer i bladvecken eller mitt emot bladen. De kan vara uppbyggda som klasar, flockar, vippor eller buntar, alltid utan högblad, ibland sitter blommorna ensamma. Blommorna är tvåkönade och vanligen femtaliga. Fodret är vanligen femflikigt. Kronan är oftast utbredd och stjärnlik. Ståndarna är fästade nära blompipens mynning och ofta sammanvuxna runt den ensamma pistillen. Frukten är ett bär med 2-5 rum.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GRIN Taxonomy for Plants
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 95. ISBN 91-20-04445-3 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]