Potatissläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Potatissläktet
Nattskatta (S. nigrum), en av släktets typarter.
Nattskatta (S. nigrum), en av släktets typarter.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Potatisordningen
Solanales
Familj Potatisväxter
Solanaceae
Släkte Potatissläktet
Solanum
Vetenskapligt namn
§ Solanum
Auktor L.
Arter
Se rubrik
Synonymer
Se rubrik
Hitta fler artiklar om växter med

Potatissläktet[1], skattor[2] eller nattskattor[3] (Solanum[4]) är ett släkte i familjen potatisväxter.[5] Det har i det närmaste global utbredning men återfinns huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner. Släktet innehåller cirka 1 500 arter,[6] vilket gör det till ett av de största släktena i hela växtriket.

De flesta växterna i detta släkte har giftiga växtdelar,[7] men flera har ätbara frukter, blad eller knölar. Inom släktet finns bland annat de viktiga födoämnesväxterna potatis, tomat och aubergine. Flera arter odlas också som prydnadsväxter för sina vackra blommor eller frukter.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Arterna inom släktet är annueller, perenner, halvbuskar eller buskar, och många arter är klättrande. De kan vara kala eller håriga och ibland mycket taggiga. Bladen kan vara enkla eller parbladigt sammansatta.[6]

Blomställningarna kommer i bladvecken eller mitt emot bladen. De kan vara uppbyggda som klasar, flockar, vippor eller buntar, alltid utan högblad, och ibland sitter blommorna ensamma. Blommorna är tvåkönade och vanligen femtaliga. Fodret är vanligen femflikigt. Kronan är oftast utbredd och stjärnlik. Ståndarna är fästade nära blompipens mynning och ofta sammanvuxna runt den ensamma pistillen. Frukten är ett två- till femrummigt bär[6] i varierande färg – ofta svart, rött, gulrött eller grönt.[3]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Potatissläktet finns i alla biotoper utom i/under vattnet, i alpina eller salina miljöer.[6] I Sverige finns endast några få arter vildväxande, inklusive besksöta (S. dulcamara) och nattskatta (S. nigrum).[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ett antal av släktets arter har fått vid spridning som kulturväxter. Både tomat (S. lycopersicum), aubergine (S. melongena) och kantikari[8] ("thailändsk aubergine", S. virginianum) odlas för sina frukters skull, och dessa används som grönsak. Andra arters frukter betraktas ur livsmedelssynpunkt som frukter, inklusive pepino (S. muricatum) och tamarillo ("trädtomat", S. betaceum). Hos vissa växter nyttjas istället de stärkelserika rotknölarna – bland annat hos potatis (S. tuberosum).

Detta till trots har de flesta arter en eller flera giftiga växtdelar. Bland gifterna finns glykoalkaoiden solanin, som används av växten som ett skydd mot svamp- och bakterieangrepp; hos bland annat potatis finns solanin i alla gröna växtdelar. Alkaoider[9] är även vanliga hos andra släkten inom potatisfamiljen, inklusive tobaksläktet med dess beroendeframkallande nikotin.

Släktnamn[redigera | redigera wikitext]

Solanum är det vedertagna släktnamnet inom modern botanik. Historiskt har släktet gått under ett antal olika namn.[10]

  • Androcera Nutt.
  • Aquartia Jacq.
  • Artorhiza Raf.
  • Bassovia Aubl.
  • Battata Hill
  • Bosleria A. Nelson
  • Ceranthera Raf.
  • Cliocarpus Miers
  • Cyphomandra Mart. ex Sendtn.
  • Diamonon Raf.
  • Dulcamara Moench
  • Lycopersicon Mill.
  • Melongena Mill.
  • Normania Lowe
  • Nycterium Vent.
  • Ovaria Fabr.
  • Parmentiera Raf.
  • Petagnia Raf.
  • Pheliandra Werderm.
  • Pseudocapsicum Medik.
  • Scubulus Raf.
  • Solanastrum Fabr.
  • Solanocharis Bitter
  • Solanopsis Bitter
  • Triguera Cav.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Grupperingar[redigera | redigera wikitext]

Potatissläktet är en av de mest artrika släktena inom hela växtriket, och med sina totalt 1 250 till 1 700 arter omfattar det nästan hälften av alla arter inom potatisfamiljen.[9] Forskning har också visat att släktena Cyphomandra, Lycopersicon, Normania och Triguera inte kan skiljas ut från Solanum.

Inom släktet finns cirka 450 arter inom den stjärnhåriga, taggiga gruppen, som har störst artkoncentration i Sydamerika men även finns rikligt representerad i bland annat Afrika och Australien. Ytterligare 175 till 200 arter ingår i potatisgruppen.[9]

Arter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Solanum L.”. Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=5862. Läst 2 april 2015. 
  2. ^ ”Släkte: Solanum - skattor”. Dyntaxa. Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006628?changeRoot=True. Läst 2 April 2015. 
  3. ^ [a b c] "Nattskattor". Den virtuella floran. Läst 1 april 2015.
  4. ^ Linné, Carl (1753). Species Plantarum. "1". Sid. 184. http://www.biodiversitylibrary.org/page/358203#page/196/mode/1up 
  5. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17087616. Läst 26 May 2014. 
  6. ^ [a b c d] "Genus Solanum". plantnet.rbgsyd.nsw.gov.au. Läst 1 april 2015. (engelska)
  7. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 95. ISBN 91-20-04445-3 
  8. ^ "Solanum virginianum L.". gbif.org. Läst 1 april 2015. (engelska)
  9. ^ [a b c] "Solanum". britannica.com. Läst 1 april 2015. (engelska)
  10. ^ GRIN Taxonomy for Plants
  11. ^ "Solanum asperolanatum Ruiz & Pav". theplantlist.org. Läst 1 april 2015. (engelska)
  12. ^ "Solanum pyracanthos Lam.". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.
  13. ^ "Solanum mammosum L.". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.
  14. ^ "Solanum aviculare G.Forst.". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.
  15. ^ "Solanum linnaeanum Hepper & P.-M.L.Jaeger". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.
  16. ^ "Solanum sessiliflorum Dunal". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.
  17. ^ "Solanum betaceum Cav.". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.
  18. ^ "Solanum pimpinellifolium L.". skud.slu.se. Läst 1 april 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]