Potto
| Potto Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
Perodicticus potto
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Strepsirrhini |
| Familj | Lorier Loridae |
| Släkte | Perodicticus Bennett, 1831 |
| Art | Potto P. potto |
| Vetenskapligt namn | |
| § Perodicticus potto | |
| Auktor | Statius Müller, 1766 |
| Utbredning | |
Utbredningsområde
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Potto (Perodicticus potto) är en art i familjen lorier som i sin tur tillhör ordningen primater.
Innehåll |
[redigera] Kännetecken
Potto har en kroppslängd av 30 till 40 centimeter, en svanslängd av 3 till 10 centimeter och en vikt av 0,9 till 1,6 kilo. Den täta ulliga pälsen är på ovansidan grå till rödbrun och på undersidan ljusare. Pekfingret är förminskade och tummen är motsättlig till de andra fingrarna. På så sätt får individerna bra grep på grenar. Vid andra tån av bakfoten har de en klo som är typisk för lägre primater och som används för att vårda pälsen. Kännetecknande för arten är förstorade taggutskott vid hals- och ryggkotorna som syns som knölar på djurets rygg.[2] Tidigare antogs att knölarna används som vapen men idag tolkas de som objekten för kommunikationen mellan artfränder. Ibland syns individer som gnider knölarna mot varandra.[3]
[redigera] Utbredning och habitat
Djuret förekommer i tropiska delar av Afrika från Guinea till Kenya och norra Kongo-Kinshasa. Artens habitat är tropiska regnskogar. Skogarna har vanligen tät undervegetation och ligger i slättlandet eller på bergstrakter upp till 2 600 meter över havet.[1]
[redigera] Levnadssätt
Potto är aktiv på natten och vistas nästan aldrig på marken. Vanligen uppehåller sig potton 5 till 30 meter över marken. På dagen vilar djuret i täta bladansamlingar. Alla individer har avgränsade revir som försvaras mot artfränder av samma kön. Revir från hannar och honor kann överlappas. Reviret är för honor 6 till 9 hektar stort och för hannar 9 till 40 hektar.[1] Markeringen av territoriet sker med urin.[2]
I motsats till andra medlemmar i samma familj livnär sig potto främst av frukter. Dessutom äter den trädens vätskor, insekter och mindre ormar.[1]
Honor kan para sig en gång per år och parningstiden är beroende på region. Dräktigheten varar i cirka 190 dagar och sedan föds vanligen ett enda ungdjur, sällan två. Ungen klamrar sig i början fast vid moderns buk och klättrar senare på hennes rygg. Ibland lämnas ungdjuret i ett gömställe. Vid födelsen väger ungdjuret omkring 45 gram. Ungen avvänjs efter 120 till 180 dagar. Den lämnar sin moder efter 6 till 8 månader och är efter ungefär 18 månader könsmogen. Livslängden för vilda individer är okänd men uppskattas med 11 år, i fångenskap blir de upp till 26 år gamla.[2][3]
[redigera] Hotstatus
Potton har förmåga att anpassa sig till olika förhållanden och vistas även i människans närhet. I vissa regioner hotas den av skogsavverkningar eller jakt. Allmänt anses beståndet som stabilt och arten listas av IUCN som livskraftig (least concern).[1]
[redigera] Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 11 februari 2011.
[redigera] Noter
- ^ [a b c d e] Perodicticus potto på IUCN:s rödlista, auktor: Oates, J.F., Butynski, T.M., Kingdon, J., Bearder, S., Pimley, E. & De Jong, Y. 2008, läst 25 mars 2011.
- ^ [a b c] McCann, K. & P. Rasmussen. 2009 Perodicticus potto på Animal Diversity Web (engelska), besökt 25 mars 2011.
- ^ [a b] Potto på arkive.org (engelska), läst 25 mars 2011.
[redigera] Tryckta källor
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie, Springer-Verlag 2002, ISBN 3-540-43645-6
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Potto.
- avbildningar
