Prästkrage
Från Wikipedia
| Prästkrage | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Prästkragesläktet Leucanthemum |
| Art | Prästkrage L. vulgare |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucanthemum vulgare | |
| Auktor | Lam., 1778 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Prästkrage (Leucanthemum vulgare, tidigare Chrysanthemum leucanthemum) är en blomma som har vita kronblad och gul mitt som sitter på ett långt skaft på vilket det växer små blad. Prästkragen är landskapsblomma i Skåne.
Innehåll |
Beskrivning [redigera]
Prästkragens blomkorg har två slags blommor:
- Mittblommorna är tätt förenade som till en gul kokard (de bildar tillsammans en skiva). Deras beståndsdelar är en rörformig (eller trattformig) blomkrona med fem flikar, fem rörformigt sammanvuxna ståndarknappar och en pistill med två märken. De är således tvåkönade och har samma byggnad som hos kardborre, men saknar blomfoder.
- Ytter- eller kantblommorna har kronbräm som är utdraget i form av en tunga mot korgens periferi och saknar ståndare. De är alltså honblommor. Eftersom kantblommorna utgår som "strålar" från skivan har de också kallats "strålblommor". De mycket små blommorna samverkar till en rik och lysande blomställning. De har också en arbetsfördelning i korgen mellan de pollenalstrande mittblommorna och de stora, lysande men pollensaknande kantblommorna. De tunglika blomkronornas vita bräm har tre små flikar i spetsen, och brämet är alltså ofullständigt (ensidigt) utvecklat, eftersom femtalet råder i övrigt. Holken liknar en grund skål av tegellagda fjäll. Frukterna är små och har den egenskapen att de redan vid lätt fuktighet blir slemmiga på en viss del av sin yta och därigenom fastklibbas vid jorden där de fallit.
Utbredning [redigera]
Denna blomma pryder hårda och torra ängar, åkrar i träda och annan odlad mark. Dess färger är bländande och i nära en månad står blomkorgen med oförminskad färgglans. På varje stjälk finns mycket sällan mer än en enda korg, men arten växer ofta i grupper, och eftersom alla exemplar blommar samtidigt och alla korgar vänder sig åt samma håll, blir effekten en liten "stjärnhimmel".
Arten är såväl i Sverige som i Norge och i Finland utbredd ungefär till polcirkeln.
Bygdemål [redigera]
| Namn | Trakt | Kommentar |
|---|---|---|
| Krägukullor | Dalarna (Mora) | |
| Krägtuppor | Dalarna (Särna) | |
| Liv-vädeä, värrer-fated | Dalarna (Älvdalen) | Förvrängning av vårs Herrars fat |
| Pärsmässtuppor | Dalarna (Lima) | Blommar vid tiden för Persmässan: 29 juni |
| Videpiger | Bohuslän | |
| Vitkulla | Medelpad | |
| Väjtknektar | Dalarna (Mora) |
Referenser [redigera]
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 272, Gleerups, Lund 1962…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
Externa länkar [redigera]
- Den virtuella floran
- Prästkrage Vilda blommor i Sverige
- Prästkrage i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Prästkrage