Praktikertjänst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Praktikertjänst Aktiebolag
PTJ-900px.jpg
Org.nr 556077-2419
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Urban Englund
Styrelseordförande
Johan Fredriksson
Vd
Bransch Hälsa
Tjänster Sjukvård Tandvård
Antal anställda 7 655 – December 2012
Historia
Grundat 1977
Bildat av Delabgruppen AB
Läkartjänst AB
Sjukgymnasttjänst AB
Tandläkartjänst AB
Ekonomi
Omsättning 9,232 miljarder SEK
Rörelseresultat 630,345 miljoner SEK
Vinst efter skatt 500,674 miljoner SEK
Tillgångar 6,603 miljarder SEK
Eget kapital 3,85 miljarder SEK
Struktur
Dotterbolag Lista över dotterbolag
Avdelningar Finans
Hälso– och sjukvård
Tandvård
Övrigt
Webbplats Praktikertjanst.se
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[1]

Praktikertjänst Aktiebolag är ett svenskt företag inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Praktikertjänsts huvudkontor

Praktikertjänst har en/drivs med en producentkooperativ ram, vilket innebär att en individ som vill köpa aktier i företaget också själv måste vara verksamhetsansvarigför en mottagning inom koncernen. Administration, kvalitetssystem, stöd och rådgivning sköts sedan i stor utsträckning centralt, medan vårdservicen bedrivs ute på mottagningarna.[2]

Praktikertjänstkoncernen hade under 2013 en omsättning på 9,233 miljarder kronor och 8 787 anställda (7 510 inom moderbolaget).[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Läkartjänst AB bildas[redigera | redigera wikitext]

Praktikertjänsts registreringsbevis

Under slutet av 1950-talet föddes idéen om en associationsform där praktikern skulle slippa det det formella resultatansvaret, men behålla det reella, det vill säga att praktikern skulle arbeta mer med vård och mindre med administration. Läkarförbundet anslog 7 500 kronor för att bilda en stiftelse för öppen sjukvård och bilda ett aktiebolaget Läkartjänst AB som 17 februari 1960 fanns registrerat hos patent- och registreringsverket. Till Läkartjänst AB:s första ordförande valdes Karl-Fredrik Blom, Läkarförbundets dåvarande vd, och till vd valdes Hans Magnus Fajerson, tjänsteman på läkarförbundets kansli.[4]

De efterföljande åren handlade främst om att få fler praktiker att gå med i Läkartjänst, upprättandet av flera Läkarhus och en ibland hårdför debatt kring vård i privat regi. [4]

Tandläkartjänst, Sjukgymnasttjänst och Delabgruppen[redigera | redigera wikitext]

Efter etableringen av Läkartjänst började dess styrelse se sig omkring för liknande affärsområden. 1965 bildades således Tandläkartjänst AB efter Läkartjänsts modell, av Läkartjänsts ordförande Thorsten Aggeryd.[4] Den första tandläkaren verksam i Tandläkartjänst var Torbjörn Lundh, ansvarig för en mottagning i Uppsala. Efter tandläkarna startade även sjukgymnaster och tandtekniker upp systerbolag vid namn Sjukgymnasttjänst AB respektive tandteknikernas bolag Delabgruppen.[4]

Praktikertjänst AB bildas[redigera | redigera wikitext]

Under 1976 kom ett lagförslag om speciell skatt för fåmansbolag, något som samtliga fyra bolag i bolagsgruppen klassificerades som och att tilldelas dessa skatterna hade blivit slutet för bolagsgruppen.[4]

Hans Magnus Fajersons sista uppgift som vd för var att lägga fram och motivera förslaget om en fusion av alla bolagen till bolagsstämman i 1976. År 1977 gick så Läkartjänst AB, Tandläkartjänst AB, Sjukgymnastiktjänst AB och Delabgruppen AB och bildade Praktikertjänst AB.[4]

Från det att Praktikertjänst AB bildades har det pågått en utökning av verksamhetsområden och flera praktiker som blivit verksamma i bolaget.

Praktikertjänsts dotterbolagsrörelse[redigera | redigera wikitext]

Efter fusionen och bildandet av Praktikertjänst AB spred sig bolagets verksamhetsområden samtidigt som antalet läkare, tandläkare, sjukgymnaster och tandtekniker som valde att bli verksamma ökade.

Cityakuten

I början av 1980-talet köpte Praktikertjänst läkarhuset Vällingby och bildade dotterbolaget Medicinsk Röntgen AB, detta blev den första i raden av dotterbolag med speciell klinisk specialisering inom Praktikertjänstkoncernen. Därpå följde etableringen av flera dotterbolag. 1983 öppnar Praktikertjänst dotterbolaget CityAkuten, vid Hötorget i Stockholm, med ledning av den visionära och kontroversiella narkosläkaren Joakim Santesson, som blir den första privata akutmottagningen i Europa.[4] 1987 startar grisbonden Sven Erik Johansson och kirurgen Bo Nyström Ryggkirurgiska kliniken utanför Strängnäs. [4]

Rehab station

År 1997 tog Praktikertjänst över rehabiliteringscentret Frösunda Center som ligger i Hagaparken i Stockholm. Det var vårdentreprenören Karsten Inde som hade idén att personer med ryggskador skulle arbeta med andra skadade. 2002 bytte Karstens centrum namn till Rehab Station, det namn som centret fortsätter att ha idag.[4]

Den 1 oktober 2001 var det tid för nästa etablering inom Praktikertjänstkoncernen, BB Stockholm. Initiativtagare var barnmorskan Gudrun Abascal och läkaren Harald Almström. BB Stockholm är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Praktikertjänst vars verksamhet sker på Danderyds sjukhus.[4]

2009 började nya verksamheter utvecklas igen, bland annat så bildades Praktikertjänst Geriatrik (numera Praktikertjänst N.Ä.R.A.) och Järvapsykriatrin.

3 mars 2014 öppnade BB Sophia, en förlossningsmottagning kopplad till Sophiahemmet i Stockholm. Precis som under etableringen av BB Stockholm så var Gudrun Abascal och Harald Almström drivande. BB Sophia mottogs med stort medial uppmärksamhet, både diskussioner kring privatdriven vård och bristen av förlossningsplatser i Stockholm.[5][6]

Vårdvalssystemet[redigera | redigera wikitext]

2009, efter utredningen ”patientens rätt”, beslutades om Lag om valfrihetssytem (LOV). Lagen innebär att landstingen är skyldiga att införa ett vårdvalssystem, där samtliga landsting måste ge alla vårdgivare som uppfyller landstingens krav rätt att etablera sig inom vårdvalssystemet. Det är därefter upp till patienten att själv välja vårdgivare.[7] Vårdvalssystemet har gynnat Praktikertjänst då det har öppnat för flerpatienter att söka sig till någon av Praktikertjänsts mottagningar och det har förenklat etableringen av fler mottagningar.

Bud från EQT[redigera | redigera wikitext]

Under 2013 lade det svenska riskkapitalbolaget EQT ett bud på Praktikertjänst.[8] Eftersom det enbart är verksamhetsansvariga i Praktikertjänst som har option att köpa aktier i bolaget hade en ändring av aktieägaravtalet varit nödvändig, om aktieägarna hade tackat ja till budet. I mars månad 2013 tackade Praktikertjänsts styrelseordförande Anders Jonsson nej till avtalet.[9]

Affärsområden[redigera | redigera wikitext]

Praktikertjänst har tre affärsområden, Tandvård, Hälso– och sjukvård och Finans.

Tandvård[redigera | redigera wikitext]

Inom Praktikertjänst Tandvård finns cirka 1 250 verksamhetsansvariga tandläkare, tandtekniker och tandhygienister på mottagningar och laboratorier över hela landet. Omsättningen för 2012 var 4,6 miljarder kronor och affärsområdet omsätter cirka 4 800 medarbetare.[10]

Hälso– och sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Praktikertjänst innehar drygt 15 procent av den totala privata sjukvårdsmarknaden. 19 procent av den privata primärvårdsmarknaden med 77 vårdcentraler drivs i Praktikertjänsts regi. Totalt finns 720 verksamhetsansvariga läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister, kiropraktorer, psykologer, barnmorskor, psykoanalytiker, arbetsterapeuter, socionomer och logopeder på mottagningar runt om i landet. Omsättningen uppgick 2012 till 4,5 miljarder kronor och antalet medarbetare var 3 700. Inom affärsområdet ingår flera dotterbolag.[11]

Finans[redigera | redigera wikitext]

Affärsområdet Finans har ansvaret för den finansiella verksamheten och äger Praktikertjänsts fastigheter. De ansvarar också för den fortsatta utvecklingen av Praktikertjänst.

Dotterbolag[redigera | redigera wikitext]

Praktikertjänst har 15 dotterbolag som verkar inom bland annat radiologi, rehabilitering, förlossningsvård och olika typer av specialistvård.[12]

Vd och Stryelseordföranden[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer[4]

  • Hans Magnus Fajerson 1960–1977
  • Sven Sjöman 1977–1979
  • Christer Wickberg 1979–1980
  • Jan Engström 1980–1984
  • Thorsten Aggeryd 1984–1985
  • Lennart Orkan 1985–1986
  • Roland Thörnroos 1987–1995
  • Gösta Gedberger 1995–2003
  • Björn Rosén 2003–2008
  • Carola Lemne 2008–2014
  • Erik Strand 2014
  • Johan Fredriksson 2014-

Styrelseordföranden[4]

  • Karl-Fredrik Blom (Läkartjänst AB) 1960–1963
  • Hans Östberg (Läkartjänst AB) 1963-1977
  • Thorsten Aggeryd (Tandläkartjänst AB 1964-1977) 1977–1986
  • Christer Spångberg 1986–1996
  • Dick Ylander 1996–2002
  • Anders Jonsson 2002-2014
  • Urban Englund 2014-

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Praktikertjänst Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560772419/bokslut. 
  2. ^ ”Det här är Praktikertjänst”. Praktikertjanst.se. http://www.praktikertjanst.se/Om-Praktikertjanst/Det-har-ar-Praktikertjanst/. 
  3. ^ ”Årsredovisning 2012”. Praktikertjanst.se. http://www.praktikertjanst.se/Global/Dokument/Om%20Praktikertjanst/Det%20har%20ar%20Praktikertjanst/Publikationer/Praktikertjanst-arsredovisning2012.pdf. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l] Praktikertjänst femtio år 1960-2010 , Ulrica Franzén, Marie Dahlberg, Hans Magnus Fajerson, Maria Wessberger, Snowflingmedia, Stockholm 2010, ISBN 978-91-633-6723-6
  5. ^ Turerna kring BB Sophia
  6. ^ Landstinget möter kritiken mot BB Sophia
  7. ^ Patientens rätt. Vårdvalssystemet
  8. ^ EQT vill köpa Praktikertjänst
  9. ^ EQT får nobben av Praktikertjänst
  10. ^ ”Tandvårdsmottagningar”. Praktikertjanst.se. http://www.praktikertjanst.se/Om-Praktikertjanst/Det-har-ar-Praktikertjanst/Vara-verksamheter/Tandvardsmottagningar/. 
  11. ^ ”Hälso– och sjukvårdsmottagningar”. Praktikertjanst.se. http://www.praktikertjanst.se/Om-Praktikertjanst/Det-har-ar-Praktikertjanst/Vara-verksamheter/Halso--och-sjukvardsmottagningar/. 
  12. ^ ”Dotterbolag”. Praktikertjanst.se. http://www.praktikertjanst.se/Om-Praktikertjanst/Det-har-ar-Praktikertjanst/Vara-verksamheter/Dotterbolag/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]