Praseodym

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Praseodym
Pr-TableImage.png
Tecken
Pr
Atomnr.
59
Grupp
3
Period
6
Block
f
Allmänt
Ämnesklass lantanoider
Densitet 6640 kg/m3 (273 K)
Utseende Silvrigt vit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 140,90765 u
Atomradie (beräknad) 185 (247) pm
Kovalent radie 165 pm
Elektronkonfiguration [Xe]4f³6s2
e per skal 2, 8, 18, 21, 8, 2
Oxidationstillstånd (O) 4, 3 (svag bas)
Kristallstruktur Hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 1204 K (931 °C)
Kokpunkt 3793 K (3520 °C)
Molvolym 20,8 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 296,8 kJ/mol
Smältvärme 6,89 kJ/mol
Ångtryck 1,333224·10-6 Pa vid 1070 K
Ljudhastighet 2280 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,13 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 193 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 1,486·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 12,5 W/(m·K)
1a jonisationspotential 527 kJ/mol
2a jonisationspotential 1020 kJ/mol
3e jonisationspotential 2086 kJ/mol
4e jonisationspotential 3761 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
137Pr syntetisk 1,28 timmar ε 2,702 137Ce
138Pr syntetisk 1,45 minuter ε 4,437 138Ce
139Pr syntetisk 4,41 timmar ε 2,129 139Ce
140Pr syntetisk 3,39 minuter ε 3,388 140Ce
141Pr 100 % 141Pr, stabil isotop med 82 neutroner
142Pr syntetisk 19,12 timmar ε
β-
2,162
0,745
142Ce
142Nd
143Pr syntetisk 13,57 dagar β- 0,934 143Nd
144Pr syntetisk 17,28 minuter β- 2,997 144Nd
145Pr syntetisk 5,984 timmar β- 1,805 145Nd
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Praseodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1841 isolerades en jordart (metalloxid) kallad didymia av svensken Carl Gustaf Mosander. Österrikaren Carl Auer von Welsbach kunde 1885 separera ämnet i två oxider, neodyma och praseodyma, genom upprepad fraktionerad kristallisation av didymnitrat. Praseodymmetall framställades 1904 av Muthmann och Weis genom elektrolys av smält praseodymklorid. Namnet kommer av grekiska praso, purjolök, och didymos, tvilling och syftar på praseodymsalternas gröna färg. [1]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Praseodym är en silvervit mjuk metall som i luft snabbt täcks av ett grönt oxidskikt. Den saknar känd biologisk roll, men varken metallen eller dess salter är giftiga. [1]

Förekomst och framställning[redigera | redigera wikitext]

Praseodym förekommer i jordskorpan med ca 5 - 9 ppm i olika lantanoidmineraler. Den isoleras genom jonbyteskromatografi, vätske-vätske-kromatografi eller fraktionerad kristallisering. Metallen kan framställas genom reduktion av vattenfri praseodymklorid eller -fluorid med kalcium. [1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Praseodym ingår i vissa legeringar med användning inom flygmotorer. Den används även i båglampor för filmindustrin och i projektorer. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011

Se även[redigera | redigera wikitext]