Premier League 2011

Från Wikipedia
Premier League
Turneringsinformation
TypInbjudningsturnering
Tidpunkt18 augusti27 november 2011
LandStorbritannien
Prispengar£ 210 000
Till segraren£ 60 000
Regerande mästareRonnie O'Sullivan
Vinnare
VinnareRonnie O'Sullivan
FinalistDing Junhui

Premier League 2011 (PartyPoker.com Premier League Snooker) var en inbjudningsturnering i snooker som spelades under hösten 2011, med slutspelet den 26 och 27 november 2011. Ronnie O'Sullivan vann turneringen efter att ha slagit Ding Junhui i finalen med 7-1. Det var O'Sullivans tionde Premier League-titel, han har flest av alla spelare i historien.

Format[redigera | redigera wikitext]

Formatet var nytt för denna säsong. Antalet spelare hade ökat från sju till tio, varav fyra spelare deltog vid varje speltillfälle. Dessa fyra möttes i två semifinaler, och vinnarna spelade final. Sammanlagt blev det tio speltillfällen under hösten, vilket innebar att varje spelare deltog i fyra av dessa[1].

Alla matcher spelades i bäst-av-5 frames, och till skillnad från tidigare upplagor spelades inga frames efter att matchen var avgjord (då en spelare vunnit tre frames). Varje spelare fick ett poäng för varje vunnet frame, vilket innebar att det maximala antalet poäng man kan uppnå var 24. De fyra spelare som samlade mest poäng under hösten gick till slutspel.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Gruppspel[redigera | redigera wikitext]

Skegness 18 augusti[redigera | redigera wikitext]

  Semifinaler:
Bäst av 5 frames
Final:
Bäst av 5 frames
                     
   Skottland John Higgins 3  
 England Jimmy White 0  
   Skottland John Higgins 0
   Wales Matthew Stevens 3
 Australien Neil Robertson 0
   Wales Matthew Stevens 3  

Guildford 1 september[redigera | redigera wikitext]

   England Jimmy White 0  
 Wales Mark Williams 3  
   Wales Mark Williams 3
   England Shaun Murphy 1
 England Ronnie O'Sullivan 2
   England Shaun Murphy 3  
                     

Motherwell 22 september[redigera | redigera wikitext]

   Skottland John Higgins 0  
 Australien Neil Robertson 3  
   Wales Neil Robertson 3
   Kina Ding Junhui 1
 England Shaun Murphy 2
   Kina Ding Junhui 3  
                     

Doncaster 29 september[redigera | redigera wikitext]

   England Ronnie O'Sullivan 3  
 Wales Matthew Stevens 0  
   England Ronnie O'Sullivan 3
   England Ali Carter 1
 Kina Ding Junhui 0
   England Ali Carter 3  
                     

Weston-Super-Mare 6 oktober[redigera | redigera wikitext]

   Wales Mark Williams 1  
 England Judd Trump 3  
   England Judd Trump 3
   Wales Matthew Stevens 0
 Skottland John Higgins 2
   Wales Matthew Stevens 3  
                     

Stoke 13 oktober[redigera | redigera wikitext]

  Semifinaler:
Bäst av 5 frames
Final:
Bäst av 5 frames
                     
   England Ali Carter 3  
 Wales Mark Williams 2  
   England Ali Carter 1
   Kina Ding Junhui 3
 England Jimmy White 2
   Kina Ding Junhui 3  

Exeter 20 oktober[redigera | redigera wikitext]

   England Ali Carter 1  
 England Judd Trump 3  
   England Judd Trump 3
   Australien Neil Robertson 1
 England Shaun Murphy 1
   Australien Neil Robertson 3  
                     

Southampton 3 november[redigera | redigera wikitext]

   England Ronnie O'Sullivan 3  
 England Judd Trump 2  
   England Ronnie O'Sullivan 1
   Kina Ding Junhui 3
 Australien Neil Robertson 2
   Kina Ding Junhui 3  
                     

Banbury 10 november[redigera | redigera wikitext]

   Skottland John Higgins 3  
 England Ali Carter 1  
   Skottland John Higgins 3
   Wales Mark Williams 1
 Wales Matthew Stevens 0
   Wales Mark Williams 3  
                     

Grimsby 17 november[redigera | redigera wikitext]

   England Ronnie O'Sullivan 3  
 England Jimmy White 0  
   England Ronnie O'Sullivan 3
   England Shaun Murphy 1
 England Judd Trump 0
   England Shaun Murphy 3  
                     

Slutställning[redigera | redigera wikitext]

Rank Spelare M V F VF - FF Poäng
1 England Ronnie O'Sullivan 7 5 2 18 - 10 18
2 Kina Ding Junhui 7 5 2 16 - 14 16
3 England Judd Trump 6 4 2 14 - 9 14
4 Wales Mark Williams 6 3 3 13 - 10 13
5 Australien Neil Robertson 6 3 3 12 - 11 12
6 Skottland John Higgins 6 3 3 11 - 11 11
7 England Shaun Murphy 6 2 4 11 - 14 11
8 England Ali Carter 6 2 4 10 - 14 10
9 Wales Matthew Stevens 6 3 3 9 - 11 9
10 England Jimmy White 4 0 4 2 - 12 2

Slutspel[redigera | redigera wikitext]

Slutspelet avgörs 26–27 november i Potters Leisure Resort i Hopton-on-Sea, Norfolk, England[2].

  Semifinaler:
Bäst av 9 frames
Final:
Bäst av 13 frames
                     
   England Ronnie O'Sullivan 5  
 Wales Mark Williams 2  
   England Ronnie O'Sullivan 7
   Kina Ding Junhui 1
 Kina Ding Junhui 5
   England Judd Trump 3  

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]