Presidio

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Presidio de Nuestra Señora de Loreto de la Bahía i Texas. Foto från 2008.
Planritning över Presidio de Nuestra Señora de Loreto de la Bahía i Texas från 1836, när presidion övertagits av Republiken Texas.
Dragon de Cuera, slutet av 1700-talet.
Presidio de Santa Cruz de Terrenate i nuvarande Arizona. Karta och teckning av Joel Ramirez.
Planritning över Presidio Real de San Diego, i San Diego, Kalifornien 1820.

Presidio var den spanska termen för ett garnison, eller ett fort eller stad med en militär garnison, som fanns vid Nya Spaniens norra gränser. Santa Fe var en stad med garnison, övriga presidios i Nya Spanien var fort.[1] Termen var i fortsatt bruk efter den mexikanska självständigheten och används idag även av Förenta Staternas armé som benämning på militära etablissemang i de historiska spansktalande delarna av USA, som annars kallas fort.

Presidions soldater[redigera | redigera wikitext]

Rekrytering och utrustning[redigera | redigera wikitext]

En presidio var bemannad med en distinkt typ av soldater, som kallades tropas presidiales[2] eller dragones de cuera efter det kraftiga läderpansar de bar i fält, som skydd mot indianska pilar. Tropas presidiales skiljde sig från den reguljära spanska armén genom rekrytering och utrustning. De flesta var födda i Amerika och var kreoler eller mestiser. De var beridna och med en kraftigare beväpning. Medan en reguljär spansk soldat hade musköt, pistol och värja, så var soldados de cuera även utrustade med lans, sköld och läderpansar. Istället för värja bar de espada ancha, ett kort svärd som i Amerika utvecklast från den spanska hirschfängaren. Varje soldado de cuera hade sex hästar till sitt förfogande, medan en reguljär dragon bara hade två.[3]

Kraven för värvning som soldado de cuera var att ha uppnått sexton års ålder, vara 150 cm lång, frisk, katolik och fri från uppenbara synder. Uniformsreglementet 1772 föreskrev en kort jacka av blått ylletyg med smala röda uppslag och en röd krage, blå knäbyxor, en blå mössa, en svart halsduk, en hatt med rött band, skor och benläder. Remtyget bestod av ett bandolär av antilophud med presidions namn och ett patronkök. Förutom de sex hästarna nämnda ovan skulle varje soldado de cuera också ha ett föl och en mula. Utrustning och djur tillhörde soldaten personligen och skulle bekostas av honom själv. Läderpansaret var gjord av sju lager av vitt garvat hjortskinn, skölden av två lager garvad buffelhud.[4]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Den reglementerade organisationsstyrkan varierade över tiden. I början av 1600-talet hade varje presidio bara 14 soldater, medan det vid århundradets slut skulle bestå av närmare 50. 1747 varierade styrkan från 1 korpral och 7 meniga i Boca de Leones till 80 soldater i Presidio de Santa Fe. Övriga 20 presidion hade mellan 30 och 50 soldater. 1772 fastställdes att ett presidiekompani normalt skulle bestå av en kapten, en löjtnant, en fänrik, en präst, en sergeant, två korpraler, 40 meniga och 10 indianspejare.[5][6]

I Santa Fe var provinsens guvernör kapten och kompanichef. Han hade vanligen graden teniente coronel graduado, dvs. överstelöjtnant i armén. Dessutom fanns två löjtnanter (premiärlöjtnanten var vanligen kapten i armén) med 700 pesos per år i lön, en fänrik med 500 pesos, två sergeanter med 350 pesos, sex korpraler med 300 pesos och 69 meniga soldater med 290 pesos vardera. Bland de meniga uttogs en pistolsmed, en trumslagare och sex karabinjärer.[7]

De första presidialkompanierna bildades 1570. Det fanns 22 kompanier i de norra gränsprovinserna, minst sex i Kalifornien samt från 1767 sex "flygande kompanier". Sammanlagt skulle det 1705 finnas 592 soldados de cuera i Nya Spanien. 1764 fanns det 23 kompanier och 1271 soldater, 1780 1495 soldater, 1776 21 presidion med 1080 soldater, minst 160 indianska hjälptrupper och fem "flygande kompanier" med 563 soldater. 1783 fanns det 22 presidion med 2021 soldater, fem "flygande kompanier" med 686 soldater. 1803 22 presidion med 2244 soldater och sex "flygande kompanier" med 786 soldater.[5][6]

De "flygande kompanierna" - Compañías volantes - som bildades 1767 var avsedd som mobil reserv, men var utrustade på samma sätt som presidiokompaniernas soldados de cuera. 1778 kompletterades soldados de cuera med lättare trupper - tropas ligera - som inte var utrustade med läderpansar, sköld eller lans. Det skulle finnas 19 soldater per kompani, men styrkan varierade efter situtationen vid varje presidio. De hade i övrigt samma uniform som soldados de cuera, den enda skillnaden var den vidbrättade vita hatten.[5][6] De lätta trupperna hade i Santa Fe som befäl en sekundfänrik med 450 pesos om året i lön och en sekundsergeant med 320 pesos. De meniga soldaterna fick 216 pesos per år vardera.[8]

I det självständiga Mexiko[redigera | redigera wikitext]

Under den mexikanska frigörelsekampen mot Spanien överfördes många presidiogarnisoner från gränsområdena till centrala Mexiko, där motståndet mot den spanska kronan var störst. Resultatet blev att många indiangrupper, men framförallt apacherna, med förnyad intensitet återupptog sina räder mot lokalbefolkningen. Efter Mexikos självständighet låg gruvnäringen i spillror och den mexikanska republiken hade svårare att finansiera presidiotrupperna. Truppernas försvagning ledde till att de allianser som spanjorerna ingått med comancher, jicarilla, ute och navajo föll sönder under 1820-talet. Till detta bidrog också de amerikanska handelskontakterna vilket försåg indianerna både med eldvapen och med en marknad för det byte de tog från den bofasta befolkningen.[9]

Förteckning över presidios i Nya Spanien[redigera | redigera wikitext]

Förteckningen är uppställd efter moderna administrativa indelningar (delstater i USA och Mexiko).

Arizona[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de San Ignacio de Tubac’‘, grundat år 1752 i Tubac.
  • ‘‘Presidio Real de San Augustin de Tucson’‘, grundat år 1776 i Tucson.
  • ‘‘Presidio Real de Santa Cruz de Terrenate’‘, grundat år 1776 nära dagens Tombstone.

Chihuahua[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de Nuestra Señora de las Caldas de Guajoquilla’‘, grundat år 1752 i Jiménez.

Coahuila[redigera | redigera wikitext]

  • "Presidio Real de Santiago del Saltillo del Ojo de Agua", 1577-1677 i Saltillo.
  • "Presidio Real de San Francisco de Coahuila", grundat 1678 i Monclova.
  • "Presidio Real de San Juan Bautista del Río Grande", 1701-1794 i Guerrero (Coahuila).
  • "Presidio Real de Santa Rosa Maria de Sacramento," grundat 1738.
  • "Presidio Real de San Fernado de Austria," grundat 1739 i Zaragoza.
  • "Presidio Real de San Vicente," grundat 1772.
  • "Presidio Real de Monclova Viejo," grundat 1773 eller 1774 nära Piedras Negras.
  • "Presidio Real de San Antonio Bucareli de la Babia," grundat år 1774-1778 i nuvarande La Babia.

Källa: [10]

Florida[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de Santa Maria de Galve’‘, grundat år 1696, nära Pensacola.

Kalifornien[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de San Carlos de Monterey’‘, grundat år 1770 i Monterey.
  • ‘‘Presidio Real de San Diego’‘, grundat år 1769 i San Diego.
  • ‘‘Presidio Real de San Francisco’‘, grundat år 1776 i San Francisco.
  • ‘‘Presidio Real de Santa Bárbara’‘, grundat år 1782 i Santa Barbara.
  • ‘‘Presidio de Sonoma’‘, grundat år 1836 i Sonoma.

Louisiana[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de Nuestra Señora del Pilar de los Adaes’‘, grundat år 1721 nära Robeline.

New Mexico[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de Santa Cruz de la Cañada’‘, i Santa Cruz (New Mexico).
  • ‘‘Presidio Real de Paso del Norte’‘, grundat år 1683 på New Mexicos sida av Rio Grande, Flyttad 1773 till El Paso, Texas.

Nuevo Leon[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de San Gregorio de Cerralvo’‘, grundat år 1626.

Sonora[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de San Felipe y Santiago de Janos’‘, grundat år 1685 i Janos.
  • ‘‘Presidio Real de Santa Gertrudis del Altar’‘, grundat år 1755 i Altar (Sonora).
  • ‘‘Presidio Real de Fronteras’‘, grundat år 1692, sedan flyttat till Fronteras.

Texas[redigera | redigera wikitext]

  • ‘‘Presidio Real de Fuerte de Santa Cruz del Cibolo’‘, grundat år 1771 mellan San Antonio och Goliad County.
  • ‘‘Presidio Real de San Antonio de Bexar’‘, grundat år 1718 i San Antonio.
  • ‘‘Presidio Real de Nuestra Señora de Loreto de la Bahía’‘, grundat år 1721 i Goliad County.
  • ‘‘Presidio Real de San Carlos de Cerro Gordo’‘, grundat år 1772.
  • ‘‘Presidio Real de San Luis de las Amarillas San Saba’‘, grundat år 1772 nära nuvarande Menard.
  • ‘‘Presidio Real de la Junta de los Ríos Norte y Conchos’‘, grundat år 1760 i nuvarande Presidio County.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Robert W. Frazer, Forts of the West (Norman: University of Oklahoma Press 1972, p. xi.
  2. ^ "PRESIDIALES," Handbook of Texas Online (http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/qhp01), accessed February 12, 2011.
  3. ^ Conor McMahon, "The Espada Ancha in New Mexico," http://www.elpalacio.org/articles/espada.pdf 2010-05-21
  4. ^ Jospeh Adamo, "Soldados De Cuera," California Mission Studies Assn. Newsletter, Augusti 1986, http://www.ca-missions.org/oldsite/adamo.html 2010-05-21
  5. ^ [a b c] http://personal5.iddeo.es/cmolero/presidiales.htm 2010-05-21
  6. ^ [a b c] http://www.militar.org.ua/foro/uniformes-de-nueva-espana-mexico-siglo-xix-t8606-60.html 6/5/2010
  7. ^ Marc Simmons, Spanish Government in New Mexico (Albuquerque: University of New Mexico Press, 1968), s. 113-114.
  8. ^ Simmons, a.a., s. 117.
  9. ^ Manuel G. Gonzales, Mexicanos: a history of Mexicans in the United States (Bloomington 1999), s. 61.
  10. ^ Los presidios de Coahuila http://mx.oocities.com/presidial/lospresidios.htm 2011-02-20.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Patricia Roche Herring, Life and society at the royal Spanish presidio of San Augustín del Tucson, 1775-1856 (Tucson, Ariz. : Fenestra, c2009).
  • John Phillip Langellier & Daniel B. Rosen, El Presidio de San Francisco : a history under Spain and Mexico, 1776-1846 (Spokane, Wash. : Arthur H. Clark Co., 1996).
  • Max L. Moorhead, The Presidio : bastion of the Spanish borderlands (Norman : University of Oklahoma Press, 1991).
  • Thomas H. Naylor & Charles W. Polzer (eds.), The Presidio and militia on the northern frontier of New Spain : a documentary history (Tucson : University of Arizona Press, c1986-c1997). 2 vols.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]