Presstöd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Presstöd är ett ekonomiskt bidrag från staten till tidningar, främst dagspress. Syftet med det svenska presstödet är att främja mångfald och konkurrens inom dagspressen.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Under 1950-talet lades många dagstidningar ner runt om i Sverige, vilket ledde till de första diskussionerna om att genom statsbidrag säkra tidningarnas överlevnad. I städer som tidigare haft flera tidningar riskerade man att få en monopolsituation där den enda kvarvarande tidningen helt dominerade nyhetsförmedlingen. Man ville också säkra mångfalden inom den politiska opinionsbildningen och ge medborgarna fler plattformar för demokratiskt gräsrotsarbete. I början av 1960-talet följde statliga utredningar i frågan, där man framförallt angrep problemen med de vikande upplagesiffror som drabbade "andratidningarna", det vill säga den tidning som hade näst störst upplaga på en ort.

Riksdagen beslutade för första gången om direkta ekonomiska bidrag till pressen 1965. Presstödet gavs då till de politiska partiernas opinionsbildande verksamhet, och partierna fick själva vidarebefordra pengarna till sina respektive tidningar. Detta är det partistöd som fortfarande finns kvar.

Efter några år omarbetades systemet till fasta regler och en statlig myndighet som fördelar stödet. En statlig utredning om presstödet var klar 1976. Förändringarna kom sedan problemen fortsatt för främst andratidningarna. 1972 kom även en allmän reklamskatt där de rika tidningarna fick betala för de fattiga tidningarna.

Dagens presstöd[redigera | redigera wikitext]

Idag ansvarar Presstödsnämnden för presstödet. Presstödet omfattade år 2012 cirka 535 miljoner kronor.[2] Stödet finns i två former: direkt och indirekt presstöd.

Direkt presstöd[redigera | redigera wikitext]

  • Driftsstöd går till tidningar som är andratidningar på utgivningsorten (som har högst 30 % spridning på utgivningsorten). Dessutom måste ett antal andra krav vara uppfyllda, till exempel måste tidningen ha en upplaga på minst 1 500 exemplar, huvudsakligen spridas genom prenumerationer samt ges ut minst en gång i veckan. Driftsstödet är den klart största formen av presstödet. Driftsstödet uppgick 2012 till drygt 474 miljoner kronor.
  • Distributionsstöd går till alla dagstidningar som deltar i organiserad samdistribution. År 2012 uppgick distributionsstödet till ca 61 miljoner kronor.


Under vissa perioder (senast 2002–2005) har presstödet även innefattat ett s.k. utvecklingsstöd, som är ett bidrag för investeringar i ny teknisk utrustning, datorprogram, utbildning, med mera.

De största presstödstagarna är sedan många år Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Den senare tidningen får driftsstöd som andratidning i Malmö, trots att upplagan så gott som uteslutande[källa behövs] går till mindre orter och landsbygd i övriga Skåne, där tidningen har en avsevärt starkare marknadsposition.


Indirekt presstöd[redigera | redigera wikitext]

Förutom de direkta bidragen har staten även infört ett antal generella skattelättnader för dagspressen, till exempel befrielse från mervärdesskatt, lägre portoavgifter och sänkt reklamskatt. En särskild posttaxa för tidningar infördes redan 1820, men avvecklades från slutet av 1970-talet.

Presstöd i andra länder[redigera | redigera wikitext]

I flera andra europeiska länder finns motsvarigheter till det svenska presstödet, bland annat i Belgien, Frankrike, Grekland, Italien och de övriga nordiska länderna. Vissa länder har enbart distributionsstöd, till exempel Portugal, och andra saknar helt direkta statliga bidrag till dagspressen, till exempel Spanien och de baltiska staterna. Ett vanligt sätt att ge indirekt presstöd är att tillämpa sänkt moms på dagstidningar som i Polen, eller helt befria dagstidningar från moms, vilket man har gjort i bland annat Storbritannien. Även utanför Europa förekommer presstöd, till exempel i Kanada.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, Stig Hadenius, Lennart Weibull

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8)
  2. ^ www.presstodsnamnden.se
  3. ^ SOU 2006:8, sid. 35-65

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]