Priapism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Priapism
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 N48.3
ICD-9 607.3
DiseasesDB 25148
eMedicine med/1908 
MeSH engelsk
Priapos med sin jättepenis.

Priapism (av guden Priapos), långvarig och smärtsam erektion av penis, ej betingad av sexuell upphetsning eller extas (det kan vara en utlösande faktor men inte orsak till priapism). Dess kvinnliga motsvarighet kallas clitorism. För att en långvarig erektion skall klassas som priapism krävs 4 timmars varaktighet.[1] Priapism kan drabba personer av manligt kön i alla åldrar och pågå i flera dagar.

Två typer av priapism kan urskiljas:

  • Venoocklusiv priapism (blockerade vener, lågflödespriapism)

Obstruktion av venerna i penis förhindrar blodåterflödet. Denna typ av priapism uppkommer vanligtvis utan känd orsak hos män som annars är friska.

  • Arteriell priapism (förhöjt blodflöde, högflödespriapism)

Ökat blodflöde i penis på grund av artärskada.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Priapism orsakas av att blodcirkulationen i penis inte fungerar normalt varpå blod i penis inte dräneras. Sjukdomar som påverkar blodcirkulationen kan leda till priapism. 42 % av män med sickelcellsanemi utvecklar venoocklusiv priapism minst en gång. Leukemi, malaria och Anderson-Fabrys sjukdom ökar risken för priapism. Anabola steroider, antikoagulantia (warfarin, dicumarol) och vissa antidepressiva läkemedel ökar risken. Även överdos av injektioner av mediciner (papaverin och fentolamin) mot erektil dysfunktion ger ökad risk. Arteriell priapism är mindre smärtsam och orsakas av en skada på penis eller på mellangården. Arteriell priapism kan uppkomma en tid efter skadan.

Andra orsaker:

Alkoholkonsumtion, koloxidförgiftning, ryggmärgsskada, tumör och bett från vissa spindlar. Ett toxin (Tx2-6) i giftet från Brasiliansk vandringsspindel, Phoneutria nigriventer kan orsaka priapism, även bett från svart änka.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Patientens anamnes och en fysikalisk undersökning krävs för att finna en skada eller andra orsaker. Venoocklusiv priapism kan konstateras med hjälp av angiografi. Kärlsonografi (ultraljud) kan användas för att diagnostisera både venoocklusiv och arteriell priapism.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Priapism kan orsaka ischemi i penisvävnaden, vilket i sin tur kan leda till nekros av vävnad i penis, varför behandling bör inledas inom 6 timmar. Behandlingen består i första hand av kylning och kompression av penis. Fysisk aktivitet kan vara effektivt då det kan leda blod från penis till andra delar av kroppen. Om dessa metoder inte fungerar försöker man ofta med injektion av kärlsammandragande läkemedel, till exempel adrenalin eller efedrin. Vid kritisk ischemi kan man behöva dränera blod från penis genom att punktera med en nål som insätts i svällkropparna. [2] En kirurgisk shunt kan användas vid venoocklusiv priapism för att avleda blodflödet och återställa cirkulationen, varefter underliggande orsak kan behandlas. Artäriell priapism behandlas kirurgiskt genom att knyta av artären (kirurgisk ligering) för att återskapa normalt blodflöde i penis.

Priapism i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Priapism omnämns i Per Wahlöös roman Generalerna (1965), samt i Henrik Bromanders roman Riv alla tempel (2014).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://emedicine.medscape.com/article/115710-overview
  2. ^ http://guidelines.gov/content.aspx?f=rss&id=3741

Källor[redigera | redigera wikitext]

http://www.healthcommunities.com/urologiskaakutfall/priapism.shtml