Prideparad
Prideparad, även gayprideparad eller pridefestival, är ett evenemang inom priderörelsen där homosexuell, bisexuell, trans och queer (HBTQ) social acceptans, självacceptans, framgångar och rättigheter står i centrum. Emellanåt är de i form av demonstrationer för lagliga rättigheter såsom samkönat äktenskap. De flesta prideparader äger rum årligen och många äger rum omkring juni till minne av Stonewallupproret, en avgörande händelse för HBTQ-rörelsen.[1] Varje år välkomnas nya HBTQ-personer till denna tradition som en del av utbildningen som behövs för att känna till historien om rörelsen och personerna som format den, samtidigt som de fick utstå sociala och konstitutionella diskrimineringar av vilka många ännu inte har åtgärdats.
Under 2019 ägde det största firandet av Pride rum i New York City: Stonewall 50 – Worldpride i New York 2019, arrangerat av Heritage of Pride till minne av 50-årsjubileet av Stonewallupproret, med fem miljoner åskådare.[2]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Nyheter om Kubanska arbetsläger för homosexuella inspirerade Mattachine Society att anordna protester vid FN och vita huset år 1965, vilket blev starten på proteströrelsen för HBTQ-rättigheter.[3] Tidigt på morgonen den 28 juni 1969 gjorde HBTQ-personer uppror till följd av en polisrazzia på Stonewall Inn i New York City.[4] Stonewall Inn var en gaybar som var populär bland de mest marginaliserade HBTQ-personerna: transvestiter, transpersoner, feminina unga män, prostituerade och hemlösa ungdomar.[5]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Många parader har åtminstone kvar en del av den ursprungliga aktivistiska karaktären, speciellt i mindre accepterande sammanhang. Det varierar mestadels beroende på politiska, ekonomiska och religiösa klimat i området. I mer accepterande områden är paraderna mer festliga och stora parader inkluderar ofta kortegevagnar, dansare, dragqueens och musik, men även dessa festliga parader inkluderar vanligtvis politiska och utbildande delar. De flesta parader innehåller också några aspekter tillägnade minnet av offer för AIDS och anti-HBTQ-våld.
Prideparader i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Den första prideparaderna hölls i Sverige i början av 1970-talet i Uppsala och Örebro med knappt 20 deltagare.[6] Idag arrangeras ungefär 50 prideparader i Sverige varje år[7][8], varav den största av dessa är Stockholm Pride med omkring 50 000 deltagare och 500 000 åskådare.[9]
Motstånd[redigera | redigera wikitext]
Prideparader möter ofta motstånd i form av motdemonstrationer och personer från högerextrema grupper som försöker stoppa eller störa paraden, ibland med våldsamma metoder som fysiskt våld och stenkastning.[10][11][12] Under 2019 arrangerades en straight-prideparad i Boston av personer med kopplingar till högerextremism, eftersom de anser att heterosexuella är en förtryckt majoritet och tycker att pride inte behövs. Många av deltagarna protesterade dock mot HBTQ-rörelsen.[13]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Inside American Experience . American Experience . WGBH . How the Pride Parade Became Tradition | PBS”. web.archive.org. 22 april 2016. Arkiverad från originalet den 22 april 2016. https://web.archive.org/web/20160422105803/http://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/blog/2011/06/09/pride-parade/. Läst 3 december 2019.
- ^ Karma Allen (2 juli 2019). ”About 5 million people attended WolrdPride in NYC, mayor says”. abc News. https://abcnews.go.com/US/million-people-crowed-nyc-worldpride-mayor/story?id=64090338. Läst 3 december 2019.
- ^ James Kirchick (13 april 2017). ”Fidel Castro's Horrific Record on Gay Rights”. Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/fidel-castros-horrific-record-on-gay-rights. Läst 3 december 2019.
- ^ ”History of Gay Rights Movement in U.S.”. www.uky.edu. Arkiverad från originalet den 18 november 2019. https://web.archive.org/web/20191118054142/http://www.uky.edu/~lbarr2/gws250spring11_files/Page1186.htm. Läst 3 december 2019.
- ^ Carter, David (2005). Stonewall: The rebellion That Sparked Gay Revolution. sid. 77, 257. ISBN 0-312-34269-1
- ^ Jon Voss (18 augusti 2013). ”Michael Holm in memoriam”. QX. https://www.qx.se/livsstil/livet/24511/michael-holm-in-memoriam/. Läst 3 december 2019.
- ^ ”En Blommande Priderörelse”. RFSL. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190831053356/https://www.rfsl.se/verksamhet/pride/en-blommande-prideroerelse/. Läst 3 december 2019.
- ^ ”Pridefestivaler - Kalender”. Svenska Pride. http://www.svenskapride.se/. Läst 3 december 2019.
- ^ ”Stockholm Pride - Nordens största pridefestival 29/7-3/8 2019”. Stockholm Pride. https://www.stockholmpride.org/. Läst 3 december 2019.
- ^ Vincent Wood (8 september 2019). ”Bosnian capital holds first Pride parade amid counter protests and a backdrop of violent opposition”. Independent. https://www.independent.co.uk/news/world/europe/sarajevo-pride-first-bosnia-herzegovina-lgbt-protests-a9096631.html. Läst 3 december 2019.
- ^ Fredrik Samuelsson (4 augusti 2018). ”Personer försökte störa Prideparaden”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/15-tal-omhandertagna-ska-ha-forsokt-stora-prideparaden/. Läst 3 december 2019.
- ^ Tara John (28 juli 2019). ”A city's first pride march was meant to be a day of joy. The far right turned it into chaos”. CNN. https://edition.cnn.com/2019/07/28/europe/bialystok-pride-lgbtq-far-right-intl/index.html. Läst 3 december 2019.
- ^ Joey Garrison (3 september 2019). ”Boston's Straight Pride Parade draws hundreds of marchers and even more counter protesters”. USA Today. https://eu.usatoday.com/story/news/nation/2019/08/31/bostons-straight-pride-parade-here-after-months-debate/2167020001/. Läst 3 december 2019.
| |||||||||||||||||||||||||||||
