Princeton University

Princeton University
	Princeton University
	Latin: Universitas Princetoniensis
Motto	Dei sub numine viget (Latin)
Motto på svenska	Under Guds kraft blomstrar hon
Grundat	1746
Ägandeform	Privat
Donationsmedel	US$17,1 miljarder
President	Shirley M. Tilghman
Lärarkår	1 172
Studerande	7 567
Studerande på grundnivå	5 113
Studerande på avancerad nivå	2 479
Säte	Princeton, New Jersey, USA;
Campus	Förort (2,0 km²); (Princeton Borough and Township)
Tidigare namn	College of New Jersey (1746–1896)
Färger	Orange och svart
Idrott(er)	38 universitetslag; Ivy League; NCAA Division I
Smeknamn	Tigers
Medlemskap	MAISA; AAU
Webbplats	princeton.edu

Princeton University är ett av USA:s främsta universitet. Det är beläget i staden Princeton i New Jersey. Det bildades 1746, då som College of New Jersey, och bytte till sitt nuvarande namn 1896, vilket gör den till USA:s fjärde äldsta högskola.^[5] Universitetet erbjuder, förutom grundutbildning och forskarutbildning i humaniora, naturvetenskap och samhällsvetenskap även utbildningar inom arkitektur, teknik, förvaltning och internationella studier. Forskning bedrivs bland annat på plasma, meteorologi och jetmotordrift.

Skolan grundades i Elizabeth i New Jersey men flyttade till Princeton 1756. Formellt bytte den namn till Princeton University 1896.^[6] Princeton University är ett av de som ingår i Ivy League, ett samlingsnamn för åtta privata högprestigeuniversitet i USA. Skolan har 7 000 studenter och mer än 1 100 anställda, forskare och lärare.

Historia

Princeton University grundades av presbyterianerna med avsikten att utbilda präster. Skolan grundades i Elizabeth i New Jersey med namnet College of New Jersey och Jonathan Dickinson som rektor. Nästa rektor var far till Aaron Burr och den tredje var Jonathan Edwards. Samtliga tre hade avlagt exmanen på Yale, ett annat av Ivy League-universiteten. År 1756 flyttade skolan till Princeton.

Den första byggnaden i Princeton var Nassau Hall, namngiven efter den engelska kungen Vilhelm III, tillhörande huset Nassau-Oranien. Efter honom kommer det orangea i Princetons bruna och orangea färger.

Under amerikanska revolutionen ockuperades Princeton både av engelska och amerikanska trupper och universitets byggnader skadades svårt. George Washingtons och hans revolutionsarmé vann en avgörande seger vid slaget vid Princeton 1777 och Nassau Hall bombades svårt när revolutionärerna försökte överta den från britterna. Princetonmedborgaren, och sedermera rektorn, John Whiterspoon var en av undertecknarna av USA:s självständighetsförklaring. Han var dessutom den enda prästen bland undertecknarna. Mot slutet av kriget sammanträdde konfederationens kongress i Nassau Hall under fyra månader sommaren 1783, vilket innebar att Princeton var USA:s huvudstad under den perioden.

Universitetet var inte särskilt berömt när James McCosh tillträdde som rektor 1868 efter en tid av nedgång, inte minst beroende på amerikanska inbördeskriget. Under hans två årtionden som rektor omarbetades läroplanen för att fokusera mer på naturvetenskaperna. Under hans tid tillkom flera byggnader i nygotisk stil som nu kännetecknar Princetons campus. Byggnaden McCosh Hall är namngiven efter honom.

År 1896, i samband med 140-årsjubileet, ändrades skolans namn officiellt till Princeton och den fick officiellt universitetsstatus. Den amerikanske presidenten Woodrow Wilson var rektor på skolan 1902-1910. År 1905 införde han en nydanande utbildningsreform som gick ut på att dela in eleverna i små diskussionsgrupper med en lärare för att komplettera rena lektioner. Grupperna kallas preceptorialer och används fortfarande i humaniora och samhällsvetenskap på Princeton.

Den första årskullen där kvinnliga studenter accepterades var 1969. Mellan 1887 och 1897 drev universitet en ett kvinnligt kollegium, Evelyn College for Women. År 1969 skickades antagningsbeskeden ut till kvinnor utan att processen att omvandla universitetsområdet till kvinnliga studenter.^{[förtydliga]} Det genomfördes under en femårsplan till en kostnad av 7,8 miljoner dollar. 1974 studerade 650 kvinnor på Princeton.

Bland alumni, före detta studenter, och forskare märks bland annat 29 nobelpristagare och 3 amerikanska presidenter: Woodrow Wilson, Grover Cleveland och John F. Kennedy. John F. Kennedy studerade bara en termin på Princeton innan han fortsatte på Harvard, vilken han är mer förknippad med.

Referenser

^ ”Fun Facts” (på engelska). Princeton University. http://www.princeton.edu/profile/fun-facts/. Läst 2 december 2011.
^ ”Princeton endowment earns 21.9 percent return (10/07/11)” (på engelska). Princeton University. http://www.princeton.edu/main/news/archive/S31/80/01M66/index.xml?section=topstories. Läst 7 oktober 2011.
^ Mall:Webbef
^ ”A Princeton Profile: Local Contributions” (på engelska). Princeton University. http://www.princeton.edu/profile/local/. Läst 2 juni 2011.
^ "Princeton vs Penn: Vilken är den äldsta institutionen ?".
^ [Http: / / www.princeton.edu / pr / pub / ph / 05/03.htm Princeton historia - Parent's Handbook, 2005-06](Princeton: Princeton University Press, 2005).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från isländska Wikipedia.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Princeton University.
Bilder & media

[1] ”Fun Facts” (på engelska). Princeton University. http://www.princeton.edu/profile/fun-facts/. Läst 2 december 2011.

[2] ”Princeton endowment earns 21.9 percent return (10/07/11)” (på engelska). Princeton University. http://www.princeton.edu/main/news/archive/S31/80/01M66/index.xml?section=topstories. Läst 7 oktober 2011.

[3] Mall:Webbef

[4] ”A Princeton Profile: Local Contributions” (på engelska). Princeton University. http://www.princeton.edu/profile/local/. Läst 2 juni 2011.

[5] "Princeton vs Penn: Vilken är den äldsta institutionen ?".

[6] [Http: / / www.princeton.edu / pr / pub / ph / 05/03.htm Princeton historia - Parent's Handbook, 2005-06](Princeton: Princeton University Press, 2005).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]