Prins Carl, hertig av Västergötland

Från Wikipedia
För sonen prins Carl Bernadotte (1911–2003), se Carl Bernadotte. För andra svenska kungligheter med samma namn, se Karl av Sverige.
Carl
Sveriges och Norges arvfurste
Ämbetstid 1861–1905
Sveriges arvfurste
Ämbetstid 1905–1951
Hertig av Västergötland
Ämbetstid 1861–1951
Gemål Ingeborg av Danmark
Barn Prinsessan Margaretha
Prinsessan Märtha
Drottning Astrid
Prins Carl
Personnamn Oscar Carl Wilhelm
Ätt Bernadotte
Far Oscar II
Mor Drottning Sofia
Född 27 februari 1861
Arvfurstens palats, Stockholm
Död 24 oktober 1951 (90 år)
Stockholm, Sverige
Begravd Kungliga begravningsplatsen

Oscar Carl Wilhelm, född 27 februari 1861Arvfurstens palats i Stockholm, död 24 oktober 1951 i Stockholm, var prins av Sverige och Norge (från 1905 prins av Sverige) och hertig av Västergötland, son till kung Oscar II och drottning Sofia och bror till Gustaf V.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Prins Carl gifte sig 1897 med sin kusindotter Ingeborg av Danmark (Carls kusin var således Louise, enda dotter till hans egen farbror kung Karl XV). Familjen bodde på Parkudden, Djurgården i Stockholm 1899–1908, senare i Byströms villa på Djurgården (även senare kallad Prins Carls palats, sedan 1928 Spaniens ambassad) till 1922, och därefter i en våning på HovslagargatanBlasieholmen. Dessutom innehade prinsen från cirka 1909 egendomen Fridhem nära Bråviken utanför Norrköping som sommarresidens.

Carl var yrkesmilitär inom kavalleriet (därav kom hans tillnamn "Blå prinsen") och avancerade till general 1908.[1] Åren 1898–1912 var han inspektör för kavalleriet. Den 10 maj 1882 invaldes han som förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var ordförande i svenska Röda Korsets överstyrelse 1906–1945 och ledare för organisationens humanitära insatser. Han var även hedersledamot vid Västgöta nation vid Uppsala universitet, samt ordenssällskapet Götiska Förbundets stormästare[2].

Prins Carl fick tidigt svåra hörselproblem. Han avled av akut hjärtsvikt i sitt hem på Hovslagargatan klockan 00.05 den 24 oktober 1951 och begravdes på Kungliga begravningsplatsen.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Margaretha (1899–1977), gift 1919 med mors kusin Axel av Danmark (1888–1964). Två söner: Georg (1920–1986) och Flemming (1922–2002). I släkten kallad "Tante Ta".
  2. Märtha (1901–1954), gift med Olav V av Norge.
  3. Astrid (1905–1935), gift med Leopold III av Belgien
  4. Carl (1911–2003) hertig av Östergötland till 1937, därefter "prins Carl Bernadotte".

Titulatur och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Serafimersköld från 1905 för prins Carl, hertig av Västergötland

Titulatur[redigera | redigera wikitext]

Carls fullständiga titel var: Hans Kunglig Höghet Oscar Carl Wilhelm, Sveriges Arvfurste, Hertig av Västergötland.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
16. Henri Bernadotte
(1711–1780)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Karl XIV Johan
(1763–1844)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
17. Jeanne de Saint-Jean
(1728–1809)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Oscar I
(1799–1859)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
18. François Clary
(1725–1794)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Drottning Desideria
(1777–1860)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
19. Françoise Rose Somis
(1737–1815)
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Oscar II
(1829–1907)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
20. Alexandre de Beauharnais
(1760–1794)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien
(1781–1824)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
21. Joséphine Tascher de la Pagerie
(1763–1814)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg
(1807–1876)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
22. Kung Maximilian I Josef av Bayern
(1756–1825)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Prinsessan Augusta Amalia av Bayern
(1788–1851)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
23. Augusta av Hessen-Darmstadt
(1765–1796)
 
 
 
1. Prins Carl
(1861–1951)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
24. Furst Karl Kristian av Nassau-Weilburg
(1735–1788)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Furst Fredrik Vilhelm av Nassau-Weilburg
(1768–1816)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
25. Carolina av Oranien-Nassau
(1743–1787)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Hertig Wilhelm I av Nassau
(1792–1839)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
26. Burggreve Georg Vilhelm av Kirchberg-Sayn-Hachenburg
(1751–1777)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Luise av Kirchberg-Sayn-Hachenburg
(1772–1827)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
27. Isabelle Auguste av Reuss-Greiz
(1752–1824)
 
 
 
 
 
 
 
 
3.Prinsessan Sophie av Nassau
(1836–1913)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
28. Kung Fredrik I av Württemberg
(1754–1816)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Prins Paul av Württemberg
(1785–1852)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
29. Augusta Karolina av Braunschweig-Wolfenbüttel
(1764–1788)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Prinsessan Pauline av Württemberg
(1810–1856)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
31. Hertig Fredrik av Sachsen-Altenburg
(1763–1834)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Prinsessan Charlotte av Sachsen-Altenburg
(1787–1847)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
32. Charlotte Georgina av Mecklenburg-Strelitz
(1769–1818)
 
 
 


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl Gustaf Bergenstråhle
Inspektör för kavalleriet
1898–1912
Efterträdare:
Gustaf Nyblæus
Företrädare:
Malcolm Hamilton
Ordförande för Svenska Röda Korset
1906–1945
Efterträdare:
Folke Bernadotte