Procol Harum

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Procol Harum, brittisk musikgrupp bildad 1967. Procol Harum brukar räknas in inom den progressiva rocken. Deras texter är ofta mörka, djupa och filosofiska, musikaliskt drar de åt både bluesinfluerad rock och symfonirock. Mest känd är gruppen för låten "A Whiter Shade of Pale".

Innehåll

[redigera] Historia

Historien bakom gruppen börjar i det tidiga 1960-talet i Southend-on-Sea i England. Där bildades gruppen The Paramounts där de framtida Procol Harum-medlemmarna Gary Brooker (piano, sång), Robin Trower (gitarr) och B.J. Wilson (trummor) ingick. Gruppen nådde måttlig framgång med covers på amerikanska R&B-hits, men bröt upp 1966.

Brooker var nu fri för nya projekt. Han träffade låtskrivaren Keith Reid och de började skriva låtar tillsammans. 1967 Samtidigt letade man efter musiker som kunde framföra materialet.

Man fick skivkontrakt på etiketten Deram (ägt av det stora skivbolaget Decca) och började spela in material våren 1967. Gruppen bestod då av Gary Brooker (sång & piano), Ray Royer (gitarr), Matthew Fisher (orgel), David Knights (bas) och Bobby Harrison (trummor). (På genombrottslåten A Whiter Shade of Pale är det dock sessionsmusikern Bill Eyden som spelar trummor.)


"A Whiter Shade of Pale", med sin surrealistiska text och sitt barock-inspirerade, mörka orgelsound, släpptes som singel i maj 1967 och blev snabbt en världssuccé. Under våren och den tidiga sommaren toppade låten listorna i flera veckor i bland annat Storbritannien, Tyskland, Norge, Australien och Irland. I USA låg den som bäst nummer 5 på USA Hot 100.

Kort efter genombrottet blev Royer och Harrison ersatta av Trower och Wilson, båda från The Paramounts. Dessa spelar på den uppföljande singeln "Homburg".

Procol Harums första album spelades in mellan singlarna, men fördröjdes ända till sent 1967. Det blev en stor kritikerframgång, men inte den publiksucce som man kunde väntat sig. Ett skäl torde ha varit den långa fördröjningen. Ett annat att varken jättehiten och genombrottslåten A Whiter Shade of Pale eller uppföljaren Homburg inte fanns med på utgåvan i Storbritannien! (A Whiter Shade of Pale fanns dock med på den ameikanska utgåvan.)

Gruppens andra album, Shine on Brightly blev heller ingen framgång i hemlandet, men tog sig upp på Billboard-listans tjugofjärde plats i USA. I mars 1969 släppte gruppen sitt tredje album, A Salty Dog. Albumet, med havet och sjömän som tema räknas ofta till deras bästa och mest fulländade album. Det blev en hyfsat stor framgång i USA, och deras första album på listorna i Storbritannien. Kort efter att det albumet gavs ut lämnade dock två medlemmar, basisten David Knights, och organisten Matthew Fisher gruppen. Chris Copping, som även han tidigare varit med i The Paramounts som basist, tog över Knights plats. Man tog inte in någon ny organist, även om Copping ibland spelade orgel. Efter albumet Broken Barricades lämnade Robin Trower gruppen och ersattes av Dave Ball. Samtidigt tog Alan Cartwright över på bas, och Copping blev "heltidsorganist".

1972 gav de ut albumet Live with The Edmonton Symphony Orchestra, som kom att bli ett av de framgångsrikaste symfoniska rockalbumen.

Efter ett antal album beslöt gruppen bryta upp 1977. Brooker försökte sig på en solokarriär och släppte fyra album utan att få någon större försäljningsframgång.

1990 dog trummisen Barrie Wilson, men redan året därpå återförenades gruppen för ett nytt studioalbum. Nu var dessutom originalmedlemmarna Fisher och Trower med igen. Gruppen turnerar av och till sedan återföreningen och 2003 kom, efter ytterligare 12 år, ett nytt studioalbum. För närvarande (2006) är Gary Brooker den ende originalmedlemmen som fortfarande är med i Procol Harum.

[redigera] Diskografi

[redigera] DVD-inspelningar

[redigera] Externa länkar

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Procol_Harum"
Personliga verktyg
Skapa en bok